"Följ med till Riksdagshuset på morgonen den 23 juni.
För att visa våra svenska folkvalda politiker att vi inte accepterar, glömmer eller förlåter genomröstningen av FRA's spaningslag som röstades igenom 18 juni 2008 och träder i kraft 1 januari 2009.
Vi kan inte tillåta att den svenska demokratin får falla utan att vi säger emot. Spaningslagen är ett hot mot våra grundläggande rättigheter, vår integritet, vår brevhemlighet, vår yttrandefrihet."
Svart måndag är en grupp på Facebook
lördag, juni 21, 2008
torsdag, juni 19, 2008
Yttring av midsommar
Förr i världen, före den borgerliga regeringen, fanns en tid när överheten tyckte det var bättre att svenska folket satt i kyrkan än att vi dansade i ring runt en blomsterklädd påle vid midsommartid.
Den gamla fruktbarhetsriten hade kopplats till Johannes döparen redan på kontinenten. Vad som återstod var att mixtra lite med sommarsolståndet och detdär med fast eller rörlig helg.
Men det hjälpte inte. Det lövas och det dansas i alla tider.
Imorgon kväll när stången är rest ska jag stå uppe i backen vid trekanten och hålla talet till sommaren. Utan att statsmakten vare sig lyssnar eller registrerar. Jag trodde aldrig att jag skulle fira midsommar för mötes- och yttrandefriheten, men i år är det dags.
Sjung och dansa, blogg- och mejlbomba, och kom ihåg att skratta på offentlig plats!
Vi är klara, vi är färdiga, vi går!
Den gamla fruktbarhetsriten hade kopplats till Johannes döparen redan på kontinenten. Vad som återstod var att mixtra lite med sommarsolståndet och detdär med fast eller rörlig helg.
Men det hjälpte inte. Det lövas och det dansas i alla tider.
Imorgon kväll när stången är rest ska jag stå uppe i backen vid trekanten och hålla talet till sommaren. Utan att statsmakten vare sig lyssnar eller registrerar. Jag trodde aldrig att jag skulle fira midsommar för mötes- och yttrandefriheten, men i år är det dags.
Sjung och dansa, blogg- och mejlbomba, och kom ihåg att skratta på offentlig plats!
Vi är klara, vi är färdiga, vi går!
onsdag, juni 18, 2008
Yttrandefriheten än en gång
Yttringar
Vi som bor här talar språk,
så många de samma
från stentavlor och brinnande buskar,
produktivt påpekande
Men när regeln vrids i lås
med slutna öron i ett mörker
på vakt mot huggna tungor,
upphör utbytet
Det finns ingen som hör på.
Vårt namn inget vapen
mot det som inte skulle hända här, men händer nu:
ordens onödighet
Det är några som ska bort.
Det sedda, det skedda, en kontinents
kulturskymning av häxbål belyst underifrån.
Ramsorna övervintrade.
Vi gör om det än en gång:
nystar upp spindelväven
lägger ut i nya mönster sjösatta i vassbåtar,
blindskrift åt barnbarnen
Det går lättare i blåst:
i berget och barken där sprickorna tätnar växer,
med och mot vindriktningen
andas en aning
Dikten ingår i Manifestation och var ett beställningsarbete inför en uppläsning på Yttrandefrihetens dag år 2000. Idag skulle den lika gärna kunna heta Yttrandefrihetens lov. Eller Motståndets lov. Eller Motståndets estetik, rentav...
Vi som bor här talar språk,
så många de samma
från stentavlor och brinnande buskar,
produktivt påpekande
Men när regeln vrids i lås
med slutna öron i ett mörker
på vakt mot huggna tungor,
upphör utbytet
Det finns ingen som hör på.
Vårt namn inget vapen
mot det som inte skulle hända här, men händer nu:
ordens onödighet
Det är några som ska bort.
Det sedda, det skedda, en kontinents
kulturskymning av häxbål belyst underifrån.
Ramsorna övervintrade.
Vi gör om det än en gång:
nystar upp spindelväven
lägger ut i nya mönster sjösatta i vassbåtar,
blindskrift åt barnbarnen
Det går lättare i blåst:
i berget och barken där sprickorna tätnar växer,
med och mot vindriktningen
andas en aning
Dikten ingår i Manifestation och var ett beställningsarbete inför en uppläsning på Yttrandefrihetens dag år 2000. Idag skulle den lika gärna kunna heta Yttrandefrihetens lov. Eller Motståndets lov. Eller Motståndets estetik, rentav...
tisdag, juni 17, 2008
Falkvinge, FRedrik med Flera
Falkvinge närvarobloggar från riksdagens FRA-debatt. Vasst och vaket! Ja, jag menar rapporteringen. Det han redogör för är en sorglig radda kvasikompetens, endast bruten av Alice Åström (V) vars demokratiska profil är oantastlig.
Mitt i all dyster dussinvara frågar sig bloggaren: Är det sådana här plattnackar som stiftar våra lagar?
Ja. Till stor del. Detta är en helt annan demokratisk fråga – vi som är briljanta, inspirerande och pedagogiska måste respektera människor som inte är det, därför att några andra människor tycker de är väl värda att styra oss. Det är en aning förödmjukande. Men motsatsen vore en oligarki: meritokrati, aristokrati... artistokrati kanske, det skulle jag gilla, eller encefaloarki. Det är en aning farligt.
Men nu över till dem som både hjärna och humor har, ett gäng ungdomliga arkivarier som elegant löser uppbackningsproblemen genom att låta de resursstarka betala. Tokfascism hela dagen på er, Röd press!
Senaste så kallade signalen på TT var att Federley möjligen må skulle ha kunnat få med sig Centerns riksdagsgrupp på ett nej. Om det nu skulle visa sig stämma 'r det sant att hoppet stundom hänger på en påfågelfjäder - och då ska han som belöning få ett skumbad med Condoleezza.
Mitt i all dyster dussinvara frågar sig bloggaren: Är det sådana här plattnackar som stiftar våra lagar?
Ja. Till stor del. Detta är en helt annan demokratisk fråga – vi som är briljanta, inspirerande och pedagogiska måste respektera människor som inte är det, därför att några andra människor tycker de är väl värda att styra oss. Det är en aning förödmjukande. Men motsatsen vore en oligarki: meritokrati, aristokrati... artistokrati kanske, det skulle jag gilla, eller encefaloarki. Det är en aning farligt.
Men nu över till dem som både hjärna och humor har, ett gäng ungdomliga arkivarier som elegant löser uppbackningsproblemen genom att låta de resursstarka betala. Tokfascism hela dagen på er, Röd press!
Senaste så kallade signalen på TT var att Federley möjligen må skulle ha kunnat få med sig Centerns riksdagsgrupp på ett nej. Om det nu skulle visa sig stämma 'r det sant att hoppet stundom hänger på en påfågelfjäder - och då ska han som belöning få ett skumbad med Condoleezza.
måndag, juni 16, 2008
Yttrandefrihet
En vän undrade varför jag inte skrivit något om FRA, men jag har inget att tillägga. Andra har skrivit utomordentligt om denna skitlag som jag naivt nog inte trodde var möjlig i vårt land.
Som jag har förstått det är det västerlandet som ska skyddas mot ett fientligt utland genom att övervaka sina egna medborgare. Metoden provades i Sovjetunionen, men vann på den tiden inget gehör här i Norden. I terroristjaktens västtyska 1970-tal fick övervakningen sin lysande skildrare i Heinrich Böll; Skyddande belägring, endast lätt framtidsskruvad.
Du minns väl vår västerländska tradition av individens okränkbarhet, mänskliga rättigheter, tanke- och yttrandefrihet osv osv. Ska vi bara hylla det, eller ska vi använda det?
Bild: www.freewayblogger.com
Som jag har förstått det är det västerlandet som ska skyddas mot ett fientligt utland genom att övervaka sina egna medborgare. Metoden provades i Sovjetunionen, men vann på den tiden inget gehör här i Norden. I terroristjaktens västtyska 1970-tal fick övervakningen sin lysande skildrare i Heinrich Böll; Skyddande belägring, endast lätt framtidsskruvad.
Du minns väl vår västerländska tradition av individens okränkbarhet, mänskliga rättigheter, tanke- och yttrandefrihet osv osv. Ska vi bara hylla det, eller ska vi använda det?
Bild: www.freewayblogger.com
Vardagsrädsla
Otryggheten bland kvinnor - i synnerhet unga kvinnor - är utbredd. Man vill inte gå hem ensam, vänta i mörkret, springa ensam i motionsspåret. Det är den så kallade vardagsrädslan, den som egentligen inte är upplevd rädsla utan mera av ett automatiserat beteendemönster för att undvika situationer som gör mig rädd.
DN skriver om en undersökning: "De personer som uttryckt oro för att utsättas för brott fick svara på frågor om oron medfört livsinskränkande konsekvenser, typ att inte våga gå ut under vissa tider på dygnet, att inte våga gå på bio eller restaurang, att ta omväg eller taxi hem på kvällen, etcetera. Av alla tillfrågade kvinnor uppgav över häften att oron medfört fyra eller fler konsekvenser. Motsvarande siffra för alla män var 38 procent."
Idag passerade jag ett äldre, trevligt bostadshus i Birkastan. Det var visning av köpelägenheter, och två kvinnor, också de äldre och trevliga, hade tydligen varit därinne. Jag hörde bara repliken när jag gick förbi: "Jo det är fint, men det är för långt från tunnelbanan, då vågar man ju inte gå hem."
När kvällspromenaden utgör en negativ faktor vid bostadsköpet - då kan man tala om livsinskränkningar.
DN skriver om en undersökning: "De personer som uttryckt oro för att utsättas för brott fick svara på frågor om oron medfört livsinskränkande konsekvenser, typ att inte våga gå ut under vissa tider på dygnet, att inte våga gå på bio eller restaurang, att ta omväg eller taxi hem på kvällen, etcetera. Av alla tillfrågade kvinnor uppgav över häften att oron medfört fyra eller fler konsekvenser. Motsvarande siffra för alla män var 38 procent."
Idag passerade jag ett äldre, trevligt bostadshus i Birkastan. Det var visning av köpelägenheter, och två kvinnor, också de äldre och trevliga, hade tydligen varit därinne. Jag hörde bara repliken när jag gick förbi: "Jo det är fint, men det är för långt från tunnelbanan, då vågar man ju inte gå hem."
När kvällspromenaden utgör en negativ faktor vid bostadsköpet - då kan man tala om livsinskränkningar.
fredag, juni 13, 2008
Vet miljontals irländare vad de vill?
Irlands nej handlar ”mer om ett allmänt missnöje med den sittande irländska regeringen och den lokala politiken än med EU-fördraget” tror Gustavsson i SvD.
Ave Maria – hur många bortförklaringar finns det?
Det är klart att det handlar om det. För hundratusen irländare sådär. För hundratusen andra handlar det om missnöje med unionen. Eller med vädret. Det kan handla om att man ogillar turkar eller engelsmän eller att man föredrar usa:ner , särskilt sina barn som bor där. Några hundra kanske vill reta sin lokale bankpamp medan hundra andra röstar som sina välutbildade yngre släktingar. Och detta gäller båda sidor.
Folkomröstningar hålls för att respekteras. Inte för spekulationer.
Det tycker Barroso också: ”Resultatet ska självklart respekteras. Samtidigt måste vi inom EU ta ett kollektivt ansvar och gå vidare med processen.” Efter detta utbrott av motsägelsefullt djupsinnen framhöll Barroso att Irlands nej rimligen måste åtföljas av irländska förslag på hur man inom EU ändå ska komma vidare med fördragsprocessen.
Det kan man tycka, ja det är precis en såndär sak som man brukar tycka när man är missnöjd. ”Men nu får dom väl ta och...” brukar man säga.
Men om svaret blivit ja. Då skulle inte detta kapabelt röstberättigade folk besväras med att utifrån miljontals skilda motiv enas om ett nytt förslag. Ty detta säger Barroso för att han är sur, och den känslan jag lite von oben sympatisera med, kan ta mig råd med det en sånhär dag.
Men med SvDs inställning kan ingen demokrat sympatisera:
”Finns det något alternativ till Lissabonfördraget?
– Egentligen inte
Vad händer nu?
– Business as usual.”
Jahapp..!
Ave Maria – hur många bortförklaringar finns det?
Det är klart att det handlar om det. För hundratusen irländare sådär. För hundratusen andra handlar det om missnöje med unionen. Eller med vädret. Det kan handla om att man ogillar turkar eller engelsmän eller att man föredrar usa:ner , särskilt sina barn som bor där. Några hundra kanske vill reta sin lokale bankpamp medan hundra andra röstar som sina välutbildade yngre släktingar. Och detta gäller båda sidor.
Folkomröstningar hålls för att respekteras. Inte för spekulationer.
Det tycker Barroso också: ”Resultatet ska självklart respekteras. Samtidigt måste vi inom EU ta ett kollektivt ansvar och gå vidare med processen.” Efter detta utbrott av motsägelsefullt djupsinnen framhöll Barroso att Irlands nej rimligen måste åtföljas av irländska förslag på hur man inom EU ändå ska komma vidare med fördragsprocessen.
Det kan man tycka, ja det är precis en såndär sak som man brukar tycka när man är missnöjd. ”Men nu får dom väl ta och...” brukar man säga.
Men om svaret blivit ja. Då skulle inte detta kapabelt röstberättigade folk besväras med att utifrån miljontals skilda motiv enas om ett nytt förslag. Ty detta säger Barroso för att han är sur, och den känslan jag lite von oben sympatisera med, kan ta mig råd med det en sånhär dag.
Men med SvDs inställning kan ingen demokrat sympatisera:
”Finns det något alternativ till Lissabonfördraget?
– Egentligen inte
Vad händer nu?
– Business as usual.”
Jahapp..!
Den gröna ön, den grå kontinenten
”TT 18:17. Irland röstade nej till EU:s nya fördrag, bekräftas det officiellt. Nejsidan vann med 53,4 procent mot 46,6 procent ja, enligt tv-bolaget RTE. Nu går EU mot en ny grundlagskris.”
Jubel galore! Irland vann EM!
Och EU kan inte ha någon ”grundlagskris”. För EU har ingen grundlag. Det är ju det som är grejen!
Dom kommer förstås att fortsätta olagligt, sa en dyster vän. Jo – men hurra ändå.
Under rubriken ”Mannen som inspekterade Europa” rekommenderar Melberg en samling rese-essäer av Geert Mak. Boken verkar mycket intressant, och jag kan bara beklaga att kvinnan som inspekterade Europa inte hade samma framgång då mitt manus ännu inte är publicerat.
Mak menar att det ”europeiska projektet” är dömt att misslyckas utan ett gemensamt ”kulturellt, politiskt och demokratiskt rum”, vilket Melberg bedömer vara i det närmaste omöjligt. Inte ett ögonblicks tvist om detta! Dock önskar jag att någon reagerade på uttrycket ”det europeiska projektet”, eftersom det är EU som åsyftas, den politiska överbyggnad som sedan åtminstone tio år har ockuperat Europa.
Europa finns. Det är inte ett projekt utan en kontinent. Det är här vi bor, på våra stenar, i vår historia (även om Melberg tror att andra svenskar än han själv tror att Sverige ligger utanför). ”Projektet” är bara svaret på kapitalisternas makt-& ägandebegär.
Men ända sedan den svenska medlemsomröstningen har det varit omöjligt att säga det:
den som älskar Europa fruktar det europeiska arvet och är därför emot unionen.
”Vi är i en europeisk stad, där lövträden bildar rosettfönster mot himlen.
En katedral av bokstäver bebor vi
vinden blåser kantat i våra benpipor
vi har byggt en fästning av varmt järn
Tåget ska strax gå
och om glädje finns, det kan man inte veta.”
ur Tåget ska strax gå, en europeisk mosaik
Jubel galore! Irland vann EM!
Och EU kan inte ha någon ”grundlagskris”. För EU har ingen grundlag. Det är ju det som är grejen!
Dom kommer förstås att fortsätta olagligt, sa en dyster vän. Jo – men hurra ändå.
Under rubriken ”Mannen som inspekterade Europa” rekommenderar Melberg en samling rese-essäer av Geert Mak. Boken verkar mycket intressant, och jag kan bara beklaga att kvinnan som inspekterade Europa inte hade samma framgång då mitt manus ännu inte är publicerat.
Mak menar att det ”europeiska projektet” är dömt att misslyckas utan ett gemensamt ”kulturellt, politiskt och demokratiskt rum”, vilket Melberg bedömer vara i det närmaste omöjligt. Inte ett ögonblicks tvist om detta! Dock önskar jag att någon reagerade på uttrycket ”det europeiska projektet”, eftersom det är EU som åsyftas, den politiska överbyggnad som sedan åtminstone tio år har ockuperat Europa.
Europa finns. Det är inte ett projekt utan en kontinent. Det är här vi bor, på våra stenar, i vår historia (även om Melberg tror att andra svenskar än han själv tror att Sverige ligger utanför). ”Projektet” är bara svaret på kapitalisternas makt-& ägandebegär.
Men ända sedan den svenska medlemsomröstningen har det varit omöjligt att säga det:
den som älskar Europa fruktar det europeiska arvet och är därför emot unionen.
”Vi är i en europeisk stad, där lövträden bildar rosettfönster mot himlen.
En katedral av bokstäver bebor vi
vinden blåser kantat i våra benpipor
vi har byggt en fästning av varmt järn
Tåget ska strax gå
och om glädje finns, det kan man inte veta.”
ur Tåget ska strax gå, en europeisk mosaik
torsdag, juni 12, 2008
Inte särskilt postmodern vänster
Intressant understreckare om postmodernism och dess förhållande till vänstern. Idéhistorikern Burman menar att postmodernismen mycket väl kan uppfattas som vänsterprojekt - för den händelse den inte redan är nedlagd, vilket i värsta fall kan gälla såväl vänstern som postmodernismen.
Burman har rätt i att postmodernismen knappast kan vara konservativ. Den som ifrågasätter allt inklusive de gamla sanningarna har svårt att vara just det. Personligen vill jag kalla den liberal, i ordets bästa bemärkelse: individualism och tvivel. Det är det faktum att postmodernismen kommit till användning inom ”cultural studies, feminism, queer och postkolonialism” som ger Burman anledning att förknippa den med vänstern. Men både feminism och cultural studies är vidare begrepp. Postkolonialism kan (och bör) leda åt vänster men inte med automatik. Och queer – denna besynnerliga antikategori, så välbehövlig för att kliva över gränser, så obehaglig när den blir amoralisk – queer är inte att betrakta som vänster, men sannerligen postmodernt.
Vänsterns förhållande till postmodernismen är alltså inte omedelbart ämabelt. Den som säger att all kunskap är konstruerad och att intet existerar utanför språket, har svårt att vara just vänster, med dess krav på reella materialistiska utgångspunkter. Riktigt fyrkantiga marxister får rena ångesten av verklighetsglidningen.
Men i artikeln jämförs akademisk diskussion i USA och Frankrike, och det får mig att misstänka att det mentala klimatet nu är så uselt i USA, att det som där är vänster framstår som höger i det ändå inte påfallande socialistiska Europa?
Burman avslutar sin utblicksrika artikel med konstaterandet att det idag finns radikal teori men inte radikal politik. Tråkigt att det skulle sluta så!
Vänsterns uppgift är radikal, socialistisk politik och praktik, en uppgift där vi helt enkelt inte får lämna oavgjort antingen vi har teorier att ta till eller ej. Häromdagen fick jag igenom ett partiprogram i en skara mer eller mindre entusiastiska parlamentariker som ska omsätta det i utförande i enlighet med demokratins regler. Det är ingen liten uppgift.
Burman har, med all respekt, säkert annat att tänka på.
Men det har inte vi.
Burman har rätt i att postmodernismen knappast kan vara konservativ. Den som ifrågasätter allt inklusive de gamla sanningarna har svårt att vara just det. Personligen vill jag kalla den liberal, i ordets bästa bemärkelse: individualism och tvivel. Det är det faktum att postmodernismen kommit till användning inom ”cultural studies, feminism, queer och postkolonialism” som ger Burman anledning att förknippa den med vänstern. Men både feminism och cultural studies är vidare begrepp. Postkolonialism kan (och bör) leda åt vänster men inte med automatik. Och queer – denna besynnerliga antikategori, så välbehövlig för att kliva över gränser, så obehaglig när den blir amoralisk – queer är inte att betrakta som vänster, men sannerligen postmodernt.
Vänsterns förhållande till postmodernismen är alltså inte omedelbart ämabelt. Den som säger att all kunskap är konstruerad och att intet existerar utanför språket, har svårt att vara just vänster, med dess krav på reella materialistiska utgångspunkter. Riktigt fyrkantiga marxister får rena ångesten av verklighetsglidningen.
Men i artikeln jämförs akademisk diskussion i USA och Frankrike, och det får mig att misstänka att det mentala klimatet nu är så uselt i USA, att det som där är vänster framstår som höger i det ändå inte påfallande socialistiska Europa?
Burman avslutar sin utblicksrika artikel med konstaterandet att det idag finns radikal teori men inte radikal politik. Tråkigt att det skulle sluta så!
Vänsterns uppgift är radikal, socialistisk politik och praktik, en uppgift där vi helt enkelt inte får lämna oavgjort antingen vi har teorier att ta till eller ej. Häromdagen fick jag igenom ett partiprogram i en skara mer eller mindre entusiastiska parlamentariker som ska omsätta det i utförande i enlighet med demokratins regler. Det är ingen liten uppgift.
Burman har, med all respekt, säkert annat att tänka på.
Men det har inte vi.
onsdag, juni 11, 2008
När kommer ursäkt från höger?
Vi långsinta påpekar* att...
i februari -39 marscherade över 500 blivande medicinare genom Stockholm under blågula fanor, med banderoller som krävde omedelbart slut på inflyttningen av judiska läkare, även av intellektuella utlänningar i allmänhet. Medicinska föreningen höll fullsatta protestmöten mot ”judeimporten”, och när socialisten John Takman la fram den humanistiska synen på saken klubbades han – nej inte ner, men hans inlägg klubbades av, av ordföranden. Den senare hette Gunnar Biörck och blev senare riksdagsledamot för moderaterna.
På ett senare möte i Lund fastslogs att immigrationen medförde att främmande element upptas i folket, vilket sas vara ”inför framtiden oförsvarbart”.
Ja det kan man lugnt säga: att några yttrade sig inför framtiden oförsvarbart. Men varför har de inte bett om ursäkt?
I januari -41 publicerade dåvarande kommunistiska tidningen Ny Dag den skakande artikeln ”Judarna dömda till undergång”. Men idag ifrågasätts vänstersympatisörers demokratisyn. Låt vara motiverat av andra bedrövliga artiklar i sagda tidning.
Vi rättviseivrare påpekar bara att...
de andra, de oförsvarbara, står oifrågasatta.
* Faktauppgifter ur Werner Schmidt: C-H Hermansson, en politisk biografi
i februari -39 marscherade över 500 blivande medicinare genom Stockholm under blågula fanor, med banderoller som krävde omedelbart slut på inflyttningen av judiska läkare, även av intellektuella utlänningar i allmänhet. Medicinska föreningen höll fullsatta protestmöten mot ”judeimporten”, och när socialisten John Takman la fram den humanistiska synen på saken klubbades han – nej inte ner, men hans inlägg klubbades av, av ordföranden. Den senare hette Gunnar Biörck och blev senare riksdagsledamot för moderaterna.
På ett senare möte i Lund fastslogs att immigrationen medförde att främmande element upptas i folket, vilket sas vara ”inför framtiden oförsvarbart”.
Ja det kan man lugnt säga: att några yttrade sig inför framtiden oförsvarbart. Men varför har de inte bett om ursäkt?
I januari -41 publicerade dåvarande kommunistiska tidningen Ny Dag den skakande artikeln ”Judarna dömda till undergång”. Men idag ifrågasätts vänstersympatisörers demokratisyn. Låt vara motiverat av andra bedrövliga artiklar i sagda tidning.
Vi rättviseivrare påpekar bara att...
de andra, de oförsvarbara, står oifrågasatta.
* Faktauppgifter ur Werner Schmidt: C-H Hermansson, en politisk biografi
tisdag, juni 10, 2008
Kongress... fildelning
”Hellre fildelning än Fidel-ledning”, sa någon vitsig kongressdeltagare. Kan väl instämma, även om jag inte är helt säker på att Vänsterpartiets fildelningsbeslut är det rätta.
Frågan debatteras till stor del av sakkunniga med olika ståndpunkter: kulturarbetarna vs. datorkännarna. Övriga begriper egentligen inte så mycket, även om vi önskar det. Det vill säga, vi önskar både upphovsrätt och gratisfiler.
Instinktivt står jag på kultursidan. Självklart ska konstnären ha ersättning för sitt verk!
Men jag som inte tjänat ett skit på mitt författarskap har svårt att känna mig riktigt engagerad i andra författares digitala levebröd.
Men kassettbandspelaren tog inte kål på musikindustrin, så sannolikt finns det något sätt för producenterna att klara filhistorian också.
Men eftersom jag inte vet hur man laddar ner, känner jag mig inte så engagerad i gratismusiken heller.
En gång laddade jag hem ett program som var välbehövligt för att ladda ner filer. Sen var det bara att sätta igång! Jag hittade några musiksidor där man fick välja tre obekanta rocklåtar innan man blev medlem och prenumerant på veckans nyheter.
För det första var det inte gratis, för det andra var det ingen musik jag ville höra.
Återgår alltså till kultursidan. För att själv få välja innehåll åtar jag mig att betala för mina cd. Tack.
Frågan debatteras till stor del av sakkunniga med olika ståndpunkter: kulturarbetarna vs. datorkännarna. Övriga begriper egentligen inte så mycket, även om vi önskar det. Det vill säga, vi önskar både upphovsrätt och gratisfiler.
Instinktivt står jag på kultursidan. Självklart ska konstnären ha ersättning för sitt verk!
Men jag som inte tjänat ett skit på mitt författarskap har svårt att känna mig riktigt engagerad i andra författares digitala levebröd.
Men kassettbandspelaren tog inte kål på musikindustrin, så sannolikt finns det något sätt för producenterna att klara filhistorian också.
Men eftersom jag inte vet hur man laddar ner, känner jag mig inte så engagerad i gratismusiken heller.
En gång laddade jag hem ett program som var välbehövligt för att ladda ner filer. Sen var det bara att sätta igång! Jag hittade några musiksidor där man fick välja tre obekanta rocklåtar innan man blev medlem och prenumerant på veckans nyheter.
För det första var det inte gratis, för det andra var det ingen musik jag ville höra.
Återgår alltså till kultursidan. För att själv få välja innehåll åtar jag mig att betala för mina cd. Tack.
måndag, juni 09, 2008
Kongress IV
Under kongressen babblade vi också mer förstrött. Ju tuffare debatter och svårare beslut, desto mer upprymt i pauserna. Här är några spridda repliker ur folkmängden:
- Heeej, gu vad kul att se dig och inte bara fejsboka!
- Visste du det, att alla blir snyggare när dom är i Göteborg.
- Vad kul med tre före detta partiledare, både Lars Werner, CH och Ulla Hoffman! Men vänta, vem var hon dendär som var emellan?
- Nu har jag hört att mina favobloggare kan prata också!
- Äh, vi gör en ansiktslyftning och går med i Ung Vänster istället.
- Är dethär godiset klimatsmart?
- Antingen vet inte presidiet vad dom gör eller också vet dom det, och det oroar mig mera.
- Synd att folk klär sig så lufsigt, det börjar likna Miljöpartiet...
- Men kasta inte pappmuggen, hur många gånger har du återanvänt den?
- Om man inte hinner gå på Arbetets museum är det väl ingen vänsterkongress.
- Jahapp, nu har vi skannat läget, nu får vi gå vidare med praktisk politik!
- Heeej, gu vad kul att se dig och inte bara fejsboka!
- Visste du det, att alla blir snyggare när dom är i Göteborg.
- Vad kul med tre före detta partiledare, både Lars Werner, CH och Ulla Hoffman! Men vänta, vem var hon dendär som var emellan?
- Nu har jag hört att mina favobloggare kan prata också!
- Äh, vi gör en ansiktslyftning och går med i Ung Vänster istället.
- Är dethär godiset klimatsmart?
- Antingen vet inte presidiet vad dom gör eller också vet dom det, och det oroar mig mera.
- Synd att folk klär sig så lufsigt, det börjar likna Miljöpartiet...
- Men kasta inte pappmuggen, hur många gånger har du återanvänt den?
- Om man inte hinner gå på Arbetets museum är det väl ingen vänsterkongress.
- Jahapp, nu har vi skannat läget, nu får vi gå vidare med praktisk politik!
söndag, juni 08, 2008
Kongress III
Festen igår gästades av - Mikael Wiehe! Han spelade Cheops pyramid, Victor Jara, Sång till modet och mycket mer, och drog sig inte för att ge sig in i fildelningsdebatten, som extranummer så att säga. Sen var det dans till gamla låtar från Nationalteatern till Kizz framförda av en rivigt rockig grupp. Gick hem längsmed kanalen i sommarnatten, utan ytterkläder, och det unga Norrköping satt på balkongerna och glammade.
Åter till allvaret, flera beslut:
I kongressuttalandet ska vi även i fortsättningen driva det feministiska kravet att höja kvinnors löner, inte ett allmänt löneökningskrav. Ett internationellt stycke lades också till.
Alla frågor om skolpolitiken lämnades vidare till den nyligen tillsatta arbetsgruppen.
Något förbud mot sjal/slöja på flickor blir det inte. Inte för att vi på något vis uppskattar att en patriarkal symbol hängs på barn med eller mot deras vilja, utan därför att vi inte hjälper de flickorna med ett förbud. Risken finns att de kontrolleras än mer, eller sätts i privata konfessionella skolor. "Fokusera inte på tyget, utan på tvånget" som en kamrat sa i debatten.
Åter till allvaret, flera beslut:
I kongressuttalandet ska vi även i fortsättningen driva det feministiska kravet att höja kvinnors löner, inte ett allmänt löneökningskrav. Ett internationellt stycke lades också till.
Alla frågor om skolpolitiken lämnades vidare till den nyligen tillsatta arbetsgruppen.
Något förbud mot sjal/slöja på flickor blir det inte. Inte för att vi på något vis uppskattar att en patriarkal symbol hängs på barn med eller mot deras vilja, utan därför att vi inte hjälper de flickorna med ett förbud. Risken finns att de kontrolleras än mer, eller sätts i privata konfessionella skolor. "Fokusera inte på tyget, utan på tvånget" som en kamrat sa i debatten.
lördag, juni 07, 2008
Kongress II
Före kongressfesten får jag tid att surfa runt bland kommentarer i press och bloggosfär, och undrar över den besynnerliga användningen av ordet "mod" - har förresten hört det på kongressen också. Den som vill att andra ska fatta ett beslut försöker med utmaning: är du modig nog? Precis som om den ståndpunkt lilla jag företräder ständigt står för civilkuraget.
Sålunda är det alltså modigt att fortsätta driva sex timmars arbetsdag. Ingen annan gör det och vi måste modigt stå för åsikten.
Samtidigt är det modigt att sluta driva kravet. Inte klamra sig fast vid ett misslyckande utan modigt ompröva politiken.
Givetvis har ingen av uppfattningarna något med mod att göra. De har att göra med hur vi uppfattar partiets strategiska läge och olika slutsatser om läget i klasskampen. Låt oss tala sakfrågor, när sådana behandlas.
Låt oss tala mod, när det behövs. I fråga om att ställa upp för kamrater i en fajt, ta strid för det som dina vänner inte håller med om, eller försvara dina fiender om de gör rätt.
Sålunda är det alltså modigt att fortsätta driva sex timmars arbetsdag. Ingen annan gör det och vi måste modigt stå för åsikten.
Samtidigt är det modigt att sluta driva kravet. Inte klamra sig fast vid ett misslyckande utan modigt ompröva politiken.
Givetvis har ingen av uppfattningarna något med mod att göra. De har att göra med hur vi uppfattar partiets strategiska läge och olika slutsatser om läget i klasskampen. Låt oss tala sakfrågor, när sådana behandlas.
Låt oss tala mod, när det behövs. I fråga om att ställa upp för kamrater i en fajt, ta strid för det som dina vänner inte håller med om, eller försvara dina fiender om de gör rätt.
Kongressen
Partikongress. Tre dagar i ett stort svalt skumt hus, istället för vid närmsta sjö. Men vi har kul!
Efter nattmangling har vi ett uppfräschat partiprogram. Tydligare stycken om rasism och antirasism, ett förstärkt ekologiskt perspektiv och fler strategier. I fråga om sex timmars arbetsdag ska vara vision eller dagskrav landade vi i en acceptabel kompromiss.
Vi har valt om vår ordförande Lasse Ohly under stort jubel. Och jag är omvald programkommissionär och tackar för det!
Efter nattmangling har vi ett uppfräschat partiprogram. Tydligare stycken om rasism och antirasism, ett förstärkt ekologiskt perspektiv och fler strategier. I fråga om sex timmars arbetsdag ska vara vision eller dagskrav landade vi i en acceptabel kompromiss.
Vi har valt om vår ordförande Lasse Ohly under stort jubel. Och jag är omvald programkommissionär och tackar för det!
fredag, juni 06, 2008
Ofira!
Av principiella skäl firar jag inte sjätte juni.
Och jag tänker inte ”fira ändå” – för att det är vackert med syrener, eller fira republiken och internationalismen, eller använda tillfället för en trevlig folkfest. Detdär är smink. Firade gjorde vi förut, men helgdagen infördes av nationalistiska skäl.
Någon måste komma ihåg det och ofira, och denna någon är jag.
En fråga som tycks ha med nationalism att göra, fast den handlar om kvadratmetrar, är skolavslutningarna i kyrkan. Det är inte en gammal svensk tradition, tror ni folk var tokiga? Inte drog de iväg med ungarna fyra mil genom väglöst land för att komma ned i kyrkbyn! Och i städernas läroverk fanns aula, en förnämlig samlingssal. Men på orter som ligger samlade runt en kyrka och där skolan är tämligen nybyggd och därför utan stora utrymmen, där kan kyrkan vara ett alternativ. Om man nu tycker det är lämpligt med sekulära högtider i gudstjänstrummet.
Gamla svenska traditioner, jo jag tackar! Husförhör är vad jag skulle vilja återinföra för de mest fåkunniga frasmakarna.
Nu åker jag till Norrköping på Vänsterpartiets kongress. Finns en förhoppning att det pratas mindre larv där.
Och jag tänker inte ”fira ändå” – för att det är vackert med syrener, eller fira republiken och internationalismen, eller använda tillfället för en trevlig folkfest. Detdär är smink. Firade gjorde vi förut, men helgdagen infördes av nationalistiska skäl.
Någon måste komma ihåg det och ofira, och denna någon är jag.
En fråga som tycks ha med nationalism att göra, fast den handlar om kvadratmetrar, är skolavslutningarna i kyrkan. Det är inte en gammal svensk tradition, tror ni folk var tokiga? Inte drog de iväg med ungarna fyra mil genom väglöst land för att komma ned i kyrkbyn! Och i städernas läroverk fanns aula, en förnämlig samlingssal. Men på orter som ligger samlade runt en kyrka och där skolan är tämligen nybyggd och därför utan stora utrymmen, där kan kyrkan vara ett alternativ. Om man nu tycker det är lämpligt med sekulära högtider i gudstjänstrummet.
Gamla svenska traditioner, jo jag tackar! Husförhör är vad jag skulle vilja återinföra för de mest fåkunniga frasmakarna.
Nu åker jag till Norrköping på Vänsterpartiets kongress. Finns en förhoppning att det pratas mindre larv där.
torsdag, juni 05, 2008
Mänskliga rättigheter i Europa
Idag den 5 juni demonstrerar romer i Stockholm utanför italienska ambassaden mot de etniska förföljelserna i Italien. Det handlar dels om pogromerna i Neapel, dels om att den italienska regeringen försöker skapa nya lagar som gör det svårare för romer att flytta in i landet. Ett land där de redan nu lever ytterst fattigt och utsatt.
Romska företrädare frågar sig varför Sveriges regering inte uttalar sig, och kräver att den med hjälp av alla resurser och kontakter, inte minst inom EU, visar var Sverige står i frågor om mänskliga rättigheter.
Mer information om romernas kulturkamp på http://www.romaniglinda.se/
I demonstrationen kommer romerna att bära en brun triangel
Romska företrädare frågar sig varför Sveriges regering inte uttalar sig, och kräver att den med hjälp av alla resurser och kontakter, inte minst inom EU, visar var Sverige står i frågor om mänskliga rättigheter.
Mer information om romernas kulturkamp på http://www.romaniglinda.se/
I demonstrationen kommer romerna att bära en brun triangel
med ett Z på.
Det är skrämmande.
Det är adekvat.
Vi är i fara igen.
Det är skrämmande.
Det är adekvat.
Vi är i fara igen.
onsdag, juni 04, 2008
Tre mediala nedslag
Hrrmm... makt är visst ett känt afrodisiakum? Enligt Federley:
"Får jag bara hälsa på Condie så kommer inget att slå detta evenemang detta år. Säkerligen kommer man dock inte så nära. Men en våt dröm kan man få ha?"
Hat är en ful ovana, anser Ulrika Kärnborg, som vänder sig mot den gängse bilden att det skulle uppstå någon sorts fysikaliskt övertryck om de så kallade vanliga människorna hindras från att uttrycka rasistiska åsikter via offentliga media. "Snarare bidrar stora media till dagens intoleranta klimat genom att inte vilja hyfsa debatten", skriver Kärnborg.
Slutligen en sista kravattblomma till Yves St Laurents bår. För elegans och ironi, för tidig queer och hög svansföring, för mannen som inom loppet av en karriär lyckades driva sista privata modehuset medan han startade rena cirkuskommersen med en logo på enkla prylar, mannen som enligt sin partner föddes med nervöst sammanbrott.
Nu är han död. Det är det enda med honom som inte är särskilt originellt.
"Får jag bara hälsa på Condie så kommer inget att slå detta evenemang detta år. Säkerligen kommer man dock inte så nära. Men en våt dröm kan man få ha?"
Hat är en ful ovana, anser Ulrika Kärnborg, som vänder sig mot den gängse bilden att det skulle uppstå någon sorts fysikaliskt övertryck om de så kallade vanliga människorna hindras från att uttrycka rasistiska åsikter via offentliga media. "Snarare bidrar stora media till dagens intoleranta klimat genom att inte vilja hyfsa debatten", skriver Kärnborg.
Slutligen en sista kravattblomma till Yves St Laurents bår. För elegans och ironi, för tidig queer och hög svansföring, för mannen som inom loppet av en karriär lyckades driva sista privata modehuset medan han startade rena cirkuskommersen med en logo på enkla prylar, mannen som enligt sin partner föddes med nervöst sammanbrott.
Nu är han död. Det är det enda med honom som inte är särskilt originellt.
tisdag, juni 03, 2008
Vinst och förlust i nya utredningen
Utredningen om nyanländas etablering finns här. Den och innehåller en rad både bra och dåliga förslag. Pliktlagen som ska tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar och ordna fram boende är bra. Likaså att introduktionsersättningen ska likna lön och vara individuell, inte familjeberoende. På så vis betonas individens egna val och ställningstaganden. Samhällskunskap som en del av SFI är också ett krav som Vänsterpartiet drivit.
Till det som är dåligt hör lotsningen. Detta innebär att företag och enskilda ska ta sig an immigranten och hjälpa henne komma igenom introduktionen och ut i arbete. ”Avknoppade bemanningsföretag eller arbetsförmedlare som vill bli egenföretagare ska få en slant” när de lotsat någon till ett jobb. Därmed innebär förslaget en ren privatisering. Det liknar inte ens Canadas system med aktivt stöd från frivillorganisationer, som må vara godtyckligt men som åtminstone rymmer ett personligt engagemang. Här är det istället fråga om att tjäna pengar på immigranten!
”Äntligen” ropar Vänsterpartiets Kalle Larsson om kravet på kommunerna att ordna mottagande och bostäder. Men han är kritisk mot de privata inslagen och säger bland annat:
”Lotsningen till arbete är en viktig del av själva introduktionen och kommunerna måste fortsätta att ha en tydlig roll här. Vi vill att till exempel Arbetsförmedlingen och kommunernas arbetsmarknadsenheter ska få ett tydligare ansvar och det stöd och de resurser som krävs.
Det samma gäller förslaget om SFI-peng. Vi vill kvalitetssäkra SFI-utbildningen när det bland annat gäller tillgången till varvad praktik, fler lärarledda timmar och välutbildade SFI-lärare.”
Privata inslag hör överhuvudtaget inte hemma inom flyktingmottagandet.
Till det som är dåligt hör lotsningen. Detta innebär att företag och enskilda ska ta sig an immigranten och hjälpa henne komma igenom introduktionen och ut i arbete. ”Avknoppade bemanningsföretag eller arbetsförmedlare som vill bli egenföretagare ska få en slant” när de lotsat någon till ett jobb. Därmed innebär förslaget en ren privatisering. Det liknar inte ens Canadas system med aktivt stöd från frivillorganisationer, som må vara godtyckligt men som åtminstone rymmer ett personligt engagemang. Här är det istället fråga om att tjäna pengar på immigranten!
”Äntligen” ropar Vänsterpartiets Kalle Larsson om kravet på kommunerna att ordna mottagande och bostäder. Men han är kritisk mot de privata inslagen och säger bland annat:
”Lotsningen till arbete är en viktig del av själva introduktionen och kommunerna måste fortsätta att ha en tydlig roll här. Vi vill att till exempel Arbetsförmedlingen och kommunernas arbetsmarknadsenheter ska få ett tydligare ansvar och det stöd och de resurser som krävs.
Det samma gäller förslaget om SFI-peng. Vi vill kvalitetssäkra SFI-utbildningen när det bland annat gäller tillgången till varvad praktik, fler lärarledda timmar och välutbildade SFI-lärare.”
Privata inslag hör överhuvudtaget inte hemma inom flyktingmottagandet.
måndag, juni 02, 2008
Tufft i Schweiz
Det var en lättnad. Schweizarna röstade NEJ till det högerpopulistiska förslaget att invånarna i respektive kommun ska kunna förläna eller avslå schweiziska medborgarskap. Så har det varit tidigare i Schweiz. Det var ett riktigt otäckt system som byggde på godtycke och var öppet för diskriminering – vilket även den schweiziska regeringen ansåg.
Nyligen hölls en folkomröstning om huruvida systemet skulle återinföras. Ett argument för förslaget var att det är i kommunen som medborgarkandidaten är känd, inte inför myndigheter och domstolar. En högerpopulist skulle aldrig komma på idén att anonym likabehandling utgör en trygghet; rättssäkerheten. Med suveränt förakt för realiteter påpekade de också att schweiziska pass inte ska delas ut som godis – som om det var någon som försökt göra det! (Lindt-choklad delas förresten inte ut fritt den heller.)
Skillnaden mot Sverige är tack och lov stor. Men i retoriken finns likheter. Som att påstå saker som ingen tycker och få det att låta som en hotande fara. Eller att peka ut immigranter som brottslingar. Och givetvis att sprida myten om de "känsliga" frågorna som bara populisterna ”vågar” ta upp.
Det har vi hört till leda. Till och med en del journalister i Sverige, till och med folk inom vänstern, deltar i leken ”främlingsfientlighet är tufft” .
Men schweizarna har deltagit i det godtyckliga medborgarskapets system. Har sett sina grannar uthängda med bild och personliga uppgifter inför en lokal omröstning om deras behörighet. Det högerpopulistiska partiet fick med miljardärsstöd i ryggen en tredjedel av rösterna i förra parlamentsvalet. Men i denna fråga förstod 64% av väljarna att det var tufft att rösta nej.
Nyligen hölls en folkomröstning om huruvida systemet skulle återinföras. Ett argument för förslaget var att det är i kommunen som medborgarkandidaten är känd, inte inför myndigheter och domstolar. En högerpopulist skulle aldrig komma på idén att anonym likabehandling utgör en trygghet; rättssäkerheten. Med suveränt förakt för realiteter påpekade de också att schweiziska pass inte ska delas ut som godis – som om det var någon som försökt göra det! (Lindt-choklad delas förresten inte ut fritt den heller.)
Skillnaden mot Sverige är tack och lov stor. Men i retoriken finns likheter. Som att påstå saker som ingen tycker och få det att låta som en hotande fara. Eller att peka ut immigranter som brottslingar. Och givetvis att sprida myten om de "känsliga" frågorna som bara populisterna ”vågar” ta upp.
Det har vi hört till leda. Till och med en del journalister i Sverige, till och med folk inom vänstern, deltar i leken ”främlingsfientlighet är tufft” .
Men schweizarna har deltagit i det godtyckliga medborgarskapets system. Har sett sina grannar uthängda med bild och personliga uppgifter inför en lokal omröstning om deras behörighet. Det högerpopulistiska partiet fick med miljardärsstöd i ryggen en tredjedel av rösterna i förra parlamentsvalet. Men i denna fråga förstod 64% av väljarna att det var tufft att rösta nej.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)