Finansminister Magdalena Andersson är någon sorts socialdemokrat. Inte den sorten som
vill se alla barn växa upp i
ett välfärdssamhälle som med solidarisk skattefinansiering ger möjligheter
också till arbetarklassen. Inte heller är hon är den sortens
socialdemokrat – många sorter är det nu för tiden – som menar att
skattehöjningar är otänkbara men begränsning av strejkrätten är fullt tänkbar. Nej,
Anderssons sort är den som frenetiskt vrider sig efter rätt kodord för att dra
till sig väljare som vill behålla Sverige svenskt. Fast just det säger hon
inte, det skulle låta som 80-talets skinnskallar.
Andersson är finansminister och borde låta
som en sådan. Korrekt, saklig.
Men
hon lyckas inte. Behovet av kodord är starkare.
”Vi ska inte ha svängdörrar in
i Sverige” skriver Andersson på sin fejsboksida. Ändå vet hon förstås att Sverige aldrig
har haft det så. Immigrationen har alltid varit reglerad och kontrollerad. Det var visst
Gustav III som tillät judar att bosätta sig i landet, en lättare
liberalisering. Under andra världskriget var judar inte längre välkomna. Med andra
ord; en välbevakad portgång.
Men Andersson säger förstås inte svängdörrar
av okunnighet. Hon säger det med potentiella väljare i sikte, sådana som tror att gränserna står öppna, och
istället för att förklara att de har fel håller hon med dem. Det är bara ett av
många sätt att ljuga sig till regeringsmakt.
”Regeringen både kan, vill och kommer att
ta itu med integrationsproblemen” skriver Andersson innan hon går över till nytt
stycke: Brottsligheten.
Det är inte en tillfällighet. Det är en strategi, en klumpig,
motbjudande sådan.
”Vi har stramat upp
migrationspolitiken” skryter Andersson. Ordvalet kan diskuteras. Vänstern och
Fi anser att de har strypt den, vilket är vad Mp också skulle ha ansett om de
inte varit medskyldiga.
Men Europarådet är inte lika nöjda. De kräver
att Sverige upphör med den tillfälliga asyllagen som stiftades 2015. De vänder
sig mot de rättsosäkra medicinska åldersbedömningarna och mot restriktionerna
för familjeåterförening. Den mänskliga rättigheten att få leva med sin familj
har ett starkt skydd i internationella konventioner – detta är vad svenska
lagar idag går emot, detta är Anderssons uppstramade politik, den som ska
blidka rasisterna att återvälja henne.
När detta skrivs visar
nyheterna hur Andersson knackar dörr för att prata politik med så kallat
vanligt folk. Enligt Tv4 är det 300000 möjliga väljare som Socialdemokraterna laborerar med.
Att ettpar hundratusen röster väger tyngre
än att hålla sig till sanningen om dörrars konstruktion kanske är förståeligt.
Men att dessa röster är viktigare än mänskliga rättigheter och internationella
konventioner - för ett så kallat socialdemokratiskt parti - det är skrämmande.
Knacka gärna på hemma hos
mig, Magdalena Andersson. Jag kan visa dig skillnaden på en svängdörr och en liten dörrspringa, om du förklarar för mig hur socialdemokrater av din
sort står ut med era egna strategier
