Idag ska Sverige bli ett skitland. En feg och hycklande regering
driver igenom lagen mot asylrätt, för splittring av barnfamiljer. Denna text har lånat sakinnehållet från juristen Viktor Banke som på Twitter lagt
ut en rad invändningar mot lagen. Märk väl: praktiska, byråkratiska
invändningar. Alltså inte den ”snällism, godhetsnarkomani, moraliska perfektion”
med mera som vi brukar anklagas för. Här är problemen för Sverige:
Migrationsverket tvingas till mer djuplodande utredningar
eftersom det nu kommer att göra stor skillnad på vilken grund uppehållstillståndet
beviljas. Deras arbetsbelastning ökar alltså. Samtidigt som de har fler ärenden
än någonsin, åläggs de göra dubbla prövningar. Likaså ökar arbetsbördan för
Migrationsdomstolarna lavinartat. Grupper som tidigare inte haft offentliga
biträden måste nu eventuellt ha det, just eftersom grunden spelar så stor roll.
Då ökar kostnaden för offentliga biträden.
Tiden det tar att vänta på ett uppehållstillstånd överstiger
tiden för de vanligaste uppehållstillstånden (13 månader) med god marginal.
De som fått uppehållstillstånd mister sannolikt rätt till
barnbidrag när skyddet löper ut och de måste söka om, enligt ny dom från överrätt.
De afghanska barn som kommer att prövas enligt nya lagen kommer
sannolikt att utvisas när de fyller 18 år, vilket skapar en mycket märklig
skolsituation för undervisande lärare.
De som får kortast skydd, tretton månader, är främst syrier och
eritreaner. Den ena konflikten är nu sex år gammal och den andra tjugofem. De
som får treåriga skydd kommer främst från Irak, Somalia och Afghanistan, där
alla konflikter som vida överstiger tre år.
Belastningen för hälso- och sjukvård väntas öka eftersom
människor mår sämre av den ovisshet de tvingas in i. Men lagen om vård för
asylsökande ger bara rätt till vård som inte kan anstå, så de som mår sämre när
skyddet löpt ut kan inte få vård för det. Psykiska påfrestningar hos de sjuka
medför risken att hotbilden mot personal förstärks.
De snabbspår som Arbetsförmedlingen har för att matcha
nyanländas kompetens med arbetslivet, tar längre tid än uppehållstillstånden
varar. Utbildade människor som behövs i svenska bristyrken har starka
incitament att ta snabbare, enkla jobb eftersom en anställning är enda vägen
till permanent uppehållstillstånd. På så vis väntas handeln med anställningsavtal/arbetstillstånd öka.
Människor med tillfälliga uppehållstillstånd kommer att få
utvisningsbeslut efter flera år i Sverige, och många av dem förväntas då gå under
jorden. Skolan måste på något vis undervisa dessa barn med en svår uppväxt, samtidigt
som polisens börda ökar.
Människor – vuxna och barn – tvingas ut på havet om de vill
återse sin familj i Sverige, när möjligheten till familjeåterförening stryps. Allt detta vet regeringen. De har vägt det mot sin
fega inställning att antalet flyktingar till varje pris måste ned (trots att antalet redan sjunkit). Regeringen som hycklar om Barnkonventionen skapar med
öppna ögon kaos kostnader och kollaps för flera myndigheter.
Detta bortsett
från och utöver det mänskliga lidandet.
