fredag, december 18, 2009

Den ungdomen

Det är gott gry i ungdomen. Ungvänstrarna i Landskrona planerade ett preventivt gripande av danske konsuln. Väl inne på hans rum, dit de tog sig genom att på vanligt civiliserat maner ringa på dörren, nöjde de sig med att läsa upp en protestskrivelse mot det danska polisvåldet. Men konsuln blev rädd och ringde polisen.
Det är mindre gott gry i konsuler, om återgivningen är riktig. Den som är rädd för fyra ungdomsförbundare som ringt på dörren, vad gör han när Jehovas vittnen kommer? Och hur snart trycker han till i händelse av uttalat hot?
Incidenten kan dessvärre tolkas som att det är såhär danska myndigheter uppfattar ungdomlig politisk protest – som något i sig riskabelt oavsett hur de beter sig.

- - -
Läs här svaren från några mer eller mindre ungdomliga tänkare om valfrågorna inför det nya året. Har Olofsson fått ett Timbro-uppdrag att lägga ned Centerpartiet? Vill Miljöpartisterna helst vara borgerliga? Och vilken är den viktigaste politiska händelsen år 2009? -”Upptäckten av ’verklighetens folk’. Eller mer brett: borgerlighetens flört med högerpopulismen” som Esbati snyggt sammanfattar den katastrofalt tunna polityren på borgarnas sinne för mänskliga rättigheter.

- - -
När jag var ung, hur var det då?
Hos Tankar från vänsterkanten kan du läsa några fina 70-talsminnen. En annan som skriver underbart om 60- och 70-talen är Alien in Landskrona.
Mer och mer fascineras jag retrospektivt av detta förtalade årtionde som inte verkade särskilt märkvärdigt medan det pågick – det var ju bara den dåvarande verklighetens folk som roade och oroade sig.

Vi hade hår och sjalar, vi satt på golvet och drack te ur keramikmugg, och det är alldeles sant att det var massor med ljus och blommor överallt, trots att vi var i stan hela tiden.
Vi genomled långtråkiga elgitarrsolon mellan betongväggar bara några år innan vi ryckte upp oss med träskodans till folkligt sväng på elfiol. Vi kallade synt för elorgel och tyckte att en kassettbandspelare var ett fantastiskt sätt att ladda ner musik, gratis från radion eller bibliotekets LP-skivor.

Vi ansåg att alla skulle älska alla, och vi kritiserade i stort sett alla.
Det var den dåliga sidan.
Vi trodde att konst handlade om någonting annat än oss själva och trodde att konsten hade makt.
Det var den goda sidan.
Vi trodde (utan att någon som jag kände någonsing gjorde ingripande på konsulat) att varje gest, varje ljus och varje sång var ett politiskt ingripande.
Det var den oförglömliga sidan.

torsdag, december 17, 2009

De stjäl våra sparpengar

I en förträfflig debattartikel klargör Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren hur det egentligen hänger ihop med sjukförsäkringarna. Dem som Alliansen snor från oss om de tycker vi är sjuka för länge, trots att vi betalar in till försäkringen hela vårt yrkesverksamma liv.

Extra tack för artikeln eftersom jag var en av dem som gått på myten om att det är hål i sparbössan så att vi inte skulle ”ha råd med” sjukförsäkringar. Dumheter, eftersom det är vi själva som betalar. Det handlar inte om ekonomiskt underskott utan om borgarnas överlägsna syn på sjukdom och hälsa, på gemensamt och privat, och ytterst på vem det är som ska arbeta.

Bidragsmyten har regeringen spridit även om a-kassan. Eftersom a-kassa var mitt uppehälle under valåret hade jag under den periodens intensiva attacker lättare att begripa att det var mina egna pengar kampen gällde. Pengar jag satt in under alla år, och nu tog ut en liten del av. Att sänka a-kassan har inget med samhällsekonomin att göra, utan med samhällsmoralen. Och då inte alla-ska-arbeta-moralen, utan somliga-ska-klämmas-åt-moralen.

Hur det sen var möjligt att fuska sig igenom systemet övergick mitt förstånd. A-kassan jagade mig med nässlor den gången jag var sjuk en dag i februari och hade kryssat fel datum, eller hur det nu var. Det var alltså min egen kassa som lärt sig hur man gör när man fått lite makt och vill sätta sig på nån stackare.

Enligt regeringen får sjukskrivna inte skaffa hund.
Enligt min mening kan ett husdjur göra dig friskare.
Och vem har tid med hund om man ska jobba vareviga dag?

- - -
Läs rimmande vänsterpolitiker om tramset med prinsessdikter. Och glöm inte att Haga ska vara park!

onsdag, december 16, 2009

Det gör bara ont när jag skrattar

En Kd-ledamot i Solnas fullmäktige läste upp detta citat:
Feminismen är en socialistisk, anti-familjär, politisk rörelse som uppmuntrar kvinnor att lämna sina män, mörda sina barn, praktisera häxkonst, krossa kapitalismen och att bli lesbiska”

Men när reaktionerna kom, då var det bara på skoj. Citatet försvaras med att det är använt som ett skämt, iallafall enligt kommentarerna till Politikerbloggen. Fattar man inte det har man ingen humor.

“Det gör bara ont när jag skrattar” - som Husbocken* sa.

I detta läge är det som jag bör meditera över det goda samtalet, enligt Poirier-Martinsson. Han som skrev i SvD att vänstern inte vet vad samtal är, vänstern som i huvudsak kommer med "medvetna missförstånd och fördummande förenklingar".
Till skillnad från den nyanserade, humoristiska högern?

“Det finns inget inom vänstern som tvingar den att vara osaklig, skrikig och elak” säger P-M. Alldeles riktigt. Jag har ett inre tvång att försöka vara saklig och hålla tonen. När den regeln blir till en börda får man komma vidare med stöd i citat.

P-M citerar Habermas som ”tecknar det ideala offentliga samtalet som i avsaknad av egenintresse och maktanspråk. Att diskussionen bör ha sig själv som mål och syfte, att undersöka begrepp, finna gemensamma slutsatser.”
Är det så Timbro och mediaetablissemanget arbetar? - hängivna den begreppsliga innebörden, helt i avsaknad av maktanspråk.
Gemensamma slutsatser må vara ett ideal, men når vi fram till dem är vi sannolikt utan ideologi. När högerns slutsatser blivit gemensamma för oss alla behövs inte längre något offentligt samtal, ty då finns knappast längre någon offentlighet att föra det i.

I dagens offentliga samtal väljer jag att granska Kd-ledamotens skämtsamhet lite närmare. Direkt ur citatet, och rent sakligt:

“Feminismen är en socialistisk, anti-familjär, politisk rörelse”
1. Nej, det finns borgerlig feminism
2. Nej, den är inte principiellt anti-familjär, även om många feminister är starkt kritiska mot den nuvarande kärnfamiljens begränsning
3. Ja, den är en politisk rörelse
“som uppmuntrar kvinnor att lämna sina män, mörda sina barn, praktisera häxkonst, krossa kapitalismen och att bli lesbiska”
4. Ja, den uppmuntrar kvinnor
5. Nej, inte att lämna sina män, utan att få männen att ta ansvar
6. Nej, endast Medea mördade sina barn i besinningslöst hämndbegär på en otrogen karlslok
7. Nej, häxkonst hör endast hemma inom Wicca-rörelsen som har en slags metafysisk särartsfeminism som sällan eller aldrig hörs i debatten
8. Nej, se punkt ett
9. Nej, att vara lesbisk är inte utmärkande för feminismen

Det blir två rätt av nio till Kd på Solna-arenan!
Lite kul var det, kanske.

* Hembiträdet i Lindgrens Karlsson på taket

- - -
Läs Jöran Fagerlund om världens största klimatdemonstration i ett litet land med inskränkta lagar

tisdag, december 15, 2009

Ofarligt vid vattenhålet

Vänligt av SvD att utnämna Sundbyberg till demokratins vattenhål! Även om orsaken var en smula missvisande. Det handlar om Socialdemokraternas så kallade primärval. Sundbybergsborna får rösta om vilka namn de vill ha på valsedeln till fullmäktige. Det är ett trevligt initiativ, om också lite fånigt eftersom man får förutsätta att samtliga föreslagna personer är socialdemokrater. Den som vill rösta S kan alltså känna sig ganska trygg med vem som helst.
Vilka ställningstaganden de här personerna har gjort – vem som vill utveckla välfärden och hyresrätterna och vem som vill sänka skatten och sälja skolorna, det framgår inte av primärvalsblanketten. Det är alltså ett såväl opolitiskt som ofarligt val.

I demokratins vattenhål har du chansen att rösta på din granne eller tanten i skoaffären! Låter inte det spännande?

När Vänsterpartiet gick runt och knackade dörr för att höra människor själva beskriva sina villkor och tala om vilka förändringar de vill göra var det vitalisering och medborgarperspektiv. Fråga förorten! I rättvisans namn tror jag också S genomfört liknande frågevandringar.
Då var det ingen borgartidning som hejade på. Lika lite som de borgerliga var intresserade när medborgarförslagen införts i allt fler fullmäktige.

Demokrati handlar om att ta makten - inte om grannsämja eller ordförandens frisyr.

måndag, december 14, 2009

Allas rätt till kunskap

Vänsterpartiets förslag till nytt utbildningspolitisk program är nu ute på remiss.
Den enda mediakommentaren hittills är från en som benämner rätten till kunskap med den gamla schablonen ”flum” och som förolämpar vänsterns ledande utbildningspolitiker genom att slänga ur sig att de skulle gå på skåpmat från sosse-byråkrater fyrtio år tillbaka i tiden. Bara tanken..! Men en bra glosa från 60-talet är ”saklig och allsidig”. Den som vill lyfta sig över borgarkverulansen och skriva trovärdig kritik bör begagna sig av de dygderna.

Från kritiken av kritiken till en nyckelmening ur programmet: ”I dagens skola finns bara rätten att genomgå en utbildning. Vänsterpartiets vision är att alla ska ha rätt till kunskap.”
Detta är en av de viktigaste skillnaderna på vår skolpolitik och borgarnas. Mest väsentligt är innehållet, barnens kunskap. Inte kringarrangemangen ifråga om mätmetoder, straffskalor, mutlöner eller pr-knep.

Några punkter ur programförslaget:
- Alla barn har förutsättningar att lära sig, så skolan ska kompensera för omständigheter som hindrar lärandet
- Alla barn ska mötas i en gemensam skola; den sammanhållna utbildning som är tillgänglig för alla
- Skolan ska vara offentligt finansierad och demokratiskt styrd, samt avgiftsfri
- Tillräckliga resurser ska fördelas likvärdigt efter behov
- Lärarna är välutbildade och kompetenta och bemöter barnen med positiva förväntningar
- All bedömning är framåtsyftande och ska visa hur barnen kan utveckla sina kunskaper
- Rätt till modersmålsstöd i förskolan
- Högst 20 barn i fritidsgrupperna
- Inga graderade betyg
- Avgiftsfri gymnasieskola

Programmet finns att ladda ned här. Sist ett förtydligande - programmet heter förstås inte De rödaste fanornas utbildningspolitik, som den förvirrade stackars ledarskribenten vill ha det till. Det heter Allas rätt till kunskap. Blir lite tydligare så.