fredag, juli 18, 2014

Välfärd och skrämsel - nationell taktik mot en rad av ryggar

Det blir lång väntan på gågatan i Avesta. Omkring 25 antirasister med banderoller, kamera och anteckningsblock står och hänger i tjugo minuter för att få vända ryggen åt Sverigedemokraternas Carina Herrstedt som sitter på ett fik. Möjligen hoppas de på att trötta ut oss. 

Omkring sex Sd-sympatisörer är också beredda att lyssna och applådera. Möjligen blir de besvikna, eftersom Herrstedts tal handlar mycket om de stora likheterna mellan Sd och andra partier. De vill också ha ordentlig skola, rejäl sjukvård och goda levnadsvillkor för pensionärer. Skillnaden är att andra partier bara lovar, men att Sverigedemokraterna vet hur de ska finansiera kalaset.
Herrstedt inleder med att tala om levande landsbygd. Eftersom detta är något som ligger mig varmt om hjärtat lyssnar jag uppmärksamt i väntan på framåt förslag, men det går mest ut på att man ska satsa mer pengar.
Herrstedt framstår som en jordnära förnuftig kvinna, en hygglig morsa. Hon inskärper med kraft att svensk lagstiftning ska gälla i Sverige! Men på denna svenska gågata är det ingen som blir överraskad av denna sunda princip.
Och finansieringen? – Jo, ”de flesta vet väl” att Sd är emot den invandringspolitik som gäller idag. Minska invandringen med 90 procent, så är deras förslag finansierade!

Carina Herrstedt till höger
Det är inte alls något dumt upplägg. Eftersom folk vill ha välfärd talar man om välfärd. Eftersom vi haft en borgerlig regering i många år talar man lite extra om välfärd, snor några vänsterförslag som till exempel rätten till heltid. (En kamrat säger att de har röstat emot det i riksdagen!) Och eftersom ”de flesta vet” var Sverigedemokraterna står ifråga om immigration, det är ju därför antirasisterna står här och hänger, så behöver de inte längre prata om det! Bara att invandringen ska minska med 90 procent, som ett rent finansieringsförslag. På så vis behåller man alla sina väljare, de som redan vet. Och har chansen att vinna några välfärdsröster till.

Det måste vara utnötningstaktik, tänker jag då Mikael Jansson börjar tala. Han mal sig igenom försvarssituationen och de 24 miljarder kronor som Sd vill lägga där.
Detta är den Jansson som föregick Åkesson som partiledare. Den Jansson som ansåg att hatsajten Avpixlat ”tar upp saker som måste belysas då vanlig media inte gör det”. Vad den Jansson sysslar med idag är att måla upp hotbilder.  
Under kalla kriget var ryssarna beredda att invadera Europa och hindrades enbart av USA och Nato. Idag är det ”endast militärt motstånd som stoppar Putin”, och tvivlar vi på det ska vi fråga estländarna. Om det svenska försvaret inte säkrar Gotland kommer balterna inte att kunna nås av någon hjälp.
Inte för att jag gillar vare sig Putin eller rysk utrikespolitik. Men Janssons tal handlar om skrämseltaktik. Ryssen står för dörren igen – precis som på 1700talet – och de tänker ta tillbaka Narva!

Så talar en nationalist. Det är en sådan vi är här för att lyssna på. Och talarna är artiga, försäkrar oss att det inte gör något om de inte ser oss, för huvudsaken är att vi hör deras budskap.
Detta verkar dock inte stämma helt, eftersom en i deras skara ser till att fotografera antirasisterna framifrån.

Under vår väntan såg det såhär fint ut:  
I Dalarna demonsterar vi med kurbits

tisdag, juli 15, 2014

Mycket tidig inlärning

Hemspråk

När mitt svagt pigmenterade modersmål
ska benämna maktrelationer i folkvandringstid
leker reptilhjärnan med on-off

Bundna i benstommen
bär jag rasismens råämnen.

Evangelium enligt lågstadiet:

Tryggare kan ingen vara
om ni vandrar randat, bara
bortom oljig asfalts kaos.
Vita strecken rensat gränssnitt
gång på gång
men inte över

Min likbleka likhet,
inpiskat inskolad

Gud som haver. Jag kommunicerar.

Vart jag mig i världen vänder
ser jag mellan vita ränder.

Du förbliver. 
Jag reproducerar.

måndag, juli 14, 2014

Idag är kronprinsessans dag, kan man också tycka

Vill inte se nyheterna, de är för plågsamma. Situationen i Gaza är för hemsk. Har bloggat om det förr, alla vet vad jag tycker, många tycker samma sak, det räcker inte. 
Situationen i Gaza är hemsk och inte tillräckligt många bryr sig om den. 
Men jag hör nyheterna: 
"Barn dör i Gaza"
"Det är kronprinsessan Victorias dag idag"
"Estelle nästan stal showen"
Ja du lilla Estelle, det är tungt att födas in i en familj som ständigt lyckas stjäla showen så till den grad att några döda barn i Gaza förbleknar till ointresse. 
Inte behöver du lilla unge skämmas. Det är många andra goda medborgare och nyhetsbevakare som borde göra det. 

För övrigt hänvisar jag till Pelaseyed som har bättre koll på läget än borgarmedia. 
Eller till Edith Piaf, som vet vems dag det är.
Eller till Palestinagrupperna som inte sörjer, utan organiserar!