EUs murar och 2015 års solidaritet

Låt mig påminna om situationen 2015: Massor av asylsökande lyckades ta sig till Sverige, där en stor mängd volontärer hjälpte till med värme, filtar, vila, mat, sällskap, stöd. Sovplatser ordnades i människors hem, i kyrkor och föreningslokaler, improviserade soppkök stod för måltiderna. Kommunernas tjänsteutförare låg i selen med tolv timmars arbetsdag för att få fram ordnat boende och undervisning. Det fungerade hyggligt, för att vara en nödsituation. När volontärer och kommuner inte längre orkade bad man staten om hjälp (det gällde bl a lättnader i skollag och bygglag, för att kunna medge provisoriska lokaler). Regeringen sa, vi ska tänka på det.

     Sedan gick den ut och stängde gränserna.

Fem år senare ser jag plötsligt taggen Aldrig mer 2015!

     Det året var traumatiskt. I synnerhet för flyktingarna, men också för alla de frivilliga som såg sina bemödanden om ett humant mottagande trampas på av S-Mp-regeringen.

     De som nu använder taggen hade också ett jobbigt år. De fick se två saker: flyktingar i behov av deras hjälp, och solidariska människor som var beredda att ge den.

     Eftersom dessa småskurna personer inte vill uppleva något liknande igen, vill de hålla flyktingarna på så långt avstånd som möjligt. Helst utanför taggtråd eller i rangliga båtar. Envisas kräken, kan man skjuta på dem.

     Utanför grekiska kusten attackeras barn och vuxna i EU:s namn. Dödsstraff är brottet för den som i sitt elände närmar sig Unionens murar.

    

Svenska högerpolitiker hundratals mil därifrån drar på sig uniformen och poserar gränsvakter. Deras media underminerar asylrätten genom att med viss konsekvens kalla de flyende för ”migranter”. Avgrundshögerns svans bidrar med att misstänkliggöra och håna precis alla: asylsökande, deras hjälpare, myndigheterna… och så vidare ända till hälsovårdspersonal som också är skyldiga till något, oklart vad.

Och vad gör den S-liberala regeringen? De vill inte tillbaka till 2015! Vilket vore förklarligt om de syftade på den skuld de bär på efter sitt svek i flyktingfrågan för fem år sedan – men det är inte det de menar. De menar detsamma som högern, detsamma som kapitalets nationalistiska union.

      Murar ska byggas och försvaras med vapen.

En idealistiskt lagd person skulle tro att denhär kontinenten fått nog av murar, av taggtråd, av läger, av åtskiljning och utestängning. Men det är tvärtom. Europa är byggt på utestängning och kommer att fortsätta med det.

     Det varnade jag för redan vid den svenska folkomröstningen om EU, det skrev jag om i min bok om Europa. Men det var inte så intressant.

     Minnet är kort, i år kortare än någonsin; börjar med en flyktingkatastrof för fem år sedan. Och istället för att förebygga fler sådana, är man överens om att dendär gången då vi handlade solidariskt, den ska aldrig upprepas.

Regeringen, en liten lort

Ibland måste man göra något. Annars är man bara en liten lort. Fritt citerat ur Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Här kan ni höra Vänsterpartiets Christina Höj Larsen använda det citatet i en debatt med migrationsministern. Vänsterpartiet kräver, som enda  människovänliga parti, en amnesti för ensamkommande.

     Det låter på migrationsministern som om detta är en stor, nästan en ödesfråga för Sverige. Han sätter inte in saken i det större sammanhanget: Europas pågående flyktingpolitik som kostar tusentals människors liv. 

”Att kalla avtalet med Turkiet för lyckat när man ser det mänskliga lidandet som avtalet fört med sig är ofattbart cyniskt.”

     På de grekiska öarna hålls människor på flykt som fångar. I burar. Endast hjälporganisationerna protesterar. På hög politisk nivå anses politiken rimlig, till och med lyckad. Unionen gör sig av med oönskade.

     Europa har återgått till koncentrationslägerpraktiken.

 

”Att det är flyktingarna som fått betala det högsta priset för EU:s inhumana flyktingpolitik står utom tvivel. Men denna politik urholkar också allas vår medmänsklighet.”

     Visst är det en ödesfråga. Vilken civilisationsnivå vill Europa befinna sig på? Hur går det med upplysningsidealen och den kristna etiken som unionen så gärna stoltserar med? På vilket sätt är EU ”ett fredsprojekt”, som de försökte lura i folk före folkomröstningarna?

     ”Aldrig mer” blev slutomdömet efter Förintelsen. ”Om detta må ni berätta.”

     Idag gör unionen om det igen: sätter människor i fångläger och väntar på att de ska dö.

     Lika grymt. Lika ovärdigt.

 

Sveriges rödgröna regering stänger gränserna, lutar sig tillbaka och säger att alla de andra länderna ska ta sitt ansvar. Men ingen kommer att ta det ansvaret så länge Sveriges regering (med flera) är en liten lort.

     Amnesti åt ensamkommande.

     Riv upp avtalet med Turkiet.

     Bygg upp ett mottagande – inte murar och taggtråd.

EU-SKIT strax innan Greklands folkomröstning

Detta är det mest oanständiga som Politik och poesi läst på sistone.

     Detta är nedlåtande, förbarnsligande, i det närmaste rasistiskt.

     Detta är Aftonbladet, som av liberala mångfaldsskäl har fått tillstånd att underhålla en ledarsida som är sjyst vänstersossig medan blaskan för övrigt är en gegga av infantilt medierad politik mixad med hälsotips.

     Enligt den länkade artikeln – märk väl på nyhetsplats, självklart inte på alibi-ledarsidan! – märk väl med ambitionen att lära analfabet-svenskar något om storpolitik, vilket idag betyder finanspolitik – enligt denna sanslöst ovederhäftiga skitartikel är Grekland ett olydigt barn som inte förstår sitt eget bästa. Ett naivt barn som slösat bort sina småslantar på trams medan storkapitalet i den europeiska unionen ansträngt sig för att hitta uppfostringsmetoder.

Politik och poesi brukar behålla fattningen och språket. Men nu är det svära och gråta!

     För jävla helvetes unionsjävel – lägg av med sovjetindoktrinering av oss dumma folket. Man ska göra det man är bra på, eller hur? Ta då för satan och visa oss din bästa värsta sida, kom igen med din välbekanta utrota-varenda-jävel-metod! Jag känner dig, unionsjävel, jag har alltid känt dig, som europé lärde jag känna dig innan du var född, så jag vet att det bara är utrotning du längtar efter. Det är ju så länge sedan sist, iallfall här på hemmaplan. 

     Du är inte dig själv utan den. Det är det som är så hemskt med att vara europé och mena något med det. Europa är geografi, men unionsjäveln är ideologi, den bygger på död och det enda den lärde av sovjetjäveln var propaganda mot alla oliktänkande.

Utrotning klarade unionens medlemmar av långt innan medlemskap i en union var på tal. Som enskilda nationer begagnade de alla tänkbara vedervärdigheter, från insamlade av infödingshänder till gaskamrar och askan som gödslar gräsmattorna på minnesmärkena. 

     När nationerna ingick i en union undertecknade de avtal om de västerländska värdena, vilka de trodde var någonting fint och anständigt, eftersom de aldrig bekymrat sig om vår egen satans nedärvda europeiska dödslista till erövringshistoria.

     Med påskrivna avtal kan man inte leva ut, det blir till att köra med nedskärningar. I Grekland på pensioner och mat för dagen. I det globala sammanhanget nedskalat till långdistansrobotar. På kontinenten att hålla sig på nivån utsvältning som bestraffningsmetod för mindervärdiga (såsom svarthåriga, barn och ickekapitalister).

     Under den tid som nödvändigtvis går åt kan man unna sig den företrädesvis EUSAnska  hobbyn att mästra, förmynda och förnedra.

     Hjälper det inte på det stackars förvillade Greklandsbarnet så bidrar det väl till att hålla de snälla nordvästeuropeiska barnen i kort tygel. 

Vill du läsa en mer behärskad skribent, välj Priftis eller Pascalidou

Senkommet PS: 4 juli var en jävligt bra dag att skriva detta på!

Romska högtidsdagen - skriv på Amnestys namninsamling

Internationella romska högtidsdagen – 8 april - firades idag i Tensta.

Att det blev just 8 april syftar på den stora romakongressen i London på detta datum år 1971. Det var då romerna utropade sig till en nation utan land. Flaggan med hjulet antogs och sången Gelem, gelem.

Gelem betyder ”jag gick” och syftar på romernas långa vandringar över världen. Den berättar också om mötet med den svarta legionen, alltså romernas utsatthet under Förintelsen.

Fred Taikon från tidskriften E Romani Glinda håller ett öppningstal där regeringens politik kommenteras. Det som är bra är regeringens strategi mot diskriminering och den vitbok om övergreppen mot romer som snart ska utkomma. Det som inte är bra är Migrationsverkets behandlingar av romers asylansökningar, det är REVA-projektet, och att Billström trots sina uttalanden får sitta kvar. ”Sverigedemokraterna behöve rinte anstränga sig när ledande politiker följer i deras fotspår” säger Taikon, som också tar upp den fruktansvärda situationen på Balkan och i Ungern.

Fred Taikon

Det är tätt med sång och musik under firandet, och framåt kvällen ska pris utdelas till Rosa Taikon, Hans Caldaras och Thomas Hammarberg för deras arbete för romernas situation. Lise Berg från Amnesty berättar om den kampanj som idag startar. Amnesty vill påverka EU-kommissionen att alla medlemsstater ska följa EU:s diskrimineringslagstiftning. En namninsamling som ska gå till Barroso skickas runt. (Se nedan)

 

Thomas Hammarberg påpekar att Sverige, Tyskland och Österrike är de länder som skickat tillbaka flest romer till Kosovo – med personliga tragedier som följd. Situationen är svår, men inte hopplös, är en kort sammanfattning av ettpar timmar i Tensta träff.

 

Vi fortsätter kämpa för romernas värde och rättigheter!

Skriv på du också!

 

Också Aftonbladet skriver om rasismen mot romer

Riv murarna!

Bra gjort, Ung Vänster! - de har inlett en kampanj för en human flyktingpolitik.

Idag utvisas människor trots att de behöver skydd och har uppenbara asylskäl. Även om de riskerar livet i hemlandet på grund av sin religion, sexuella läggning eller sina politiska åsikter skickas de tillbaka dit.

”Vi går inte på rasisternas skitsnack om påhittade motsättningar mellan människor” skriver Ung Vänster, som också kritiserar det hårda regelverket inom EU som i praktiken gör det omöjligt att på lagligt vis fly till Europa. Det är då människosmugglarnas får utrymme för sin cyniska verksamhet. 

Alla människor som faller in under FN:s flyktingkonvention måste få stanna, och vårt lands flyktingpolitik måste bygga på medmänsklighet och solidaritet

Läs hela uttalandet här.

Stöd Fristadsfonden som hjälper flyktingar som hotas av utvisning. Genom fonden bidrar du till juridisk hjälp, tortyrutredning, tolkar med mera.

Fristadsfonden har plusgirokonto 26 31 25-7.

 

 

Tribunal 12

Idag arrangerades Tribunal 12 på Kulturhuset i Stockholm. Här ställdes Europa till svars för systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna och en inhuman behandling av asylsökande, flyktingar och migranter. EU:s gränskontroller hanteras över våra huvuden, hur mycket vi än pratar invandring och integration i respektive land. Och det är vid de yttre gränserna människor dör.

För EU är migration inte en social eller humanitär fråga, den är en säkerhetsfråga. Den fria rörligheten är endast avsedd för företagare, deras pengar, och den arbetskraft de behöver för tillfället. Därmed inte sagt att det inte är praktiskt för företagarna att kunna utnyttja papperslösa arbetare som sedan kan slängas ut igen.  

Tribunal 12 var en konstnärligt gestaltad rättegång inspirerad av Russelltribunalen 1967 (som ledde till att USA fälldes för krigsbrott i Vietnam). På den tiden var politiker som Tage Erlander rädda för Tribunalen; den kunde skada Sveriges anseende.

Det innebär att de åtminstone togs på allvar. Det enda jag sett i media av Tribunal 12 är en debattartikel på svt, där rasisterna häckar i kommentarsfältet. Plus en debattartikel i av Miljöpartiet i SvD, där kommentarsfältet stängts på grund av för många olämpliga kommentarer.

Så är klimatet i dagens Sverige när man försöker väcka opinion i migrationsfrågan och ställa EU till svars.

Två dagar senare: Ingen mediarapportering alls. Den som vill veta något kan läsa Flyktingbloggen

EU:s stora dag

Imorse spelades An die Freude i radion. Sedan kunde inte programledaren avhålla sig ifrån påpekandet att det idag är EU:s stora dag och att han spelat EU:s högtidssång.

Det påminner mig om en text ur Tåget ska strax gå. Ursprunget till texten är från 1990, på den tiden indoktrineringen inför EU-folkomröstningen just börjat.

"Folkets hus är fullbokat för informationsmöte. Partipolitiskt neutral information till offentliganställda. Oformligt offentlig, infamt neutral är denna information – gula stjärnor – hur vågar de använda gula stjärnor!
Att Förenta Staterna har gjort det sedan länge, ska det räcka som demokratigaranti? Om inte, så väcker de gamle Beethoven från de döda döva, vem kan motstå hans jubelkör, änglarnas musik – musik som hette Till glädjen.

Vem kan känna glädje över offentlig partipolitiskt neutral information när det är fakta vi vill ha på bordet?
Varför är lögnen nödvändig?
”En europeisk identitet”, om så måste vara. Men hit med innehållsdeklarationen först, fakta tack, siffror i svart på väggen.
Varenda siffra över vartenda lik - där kan den västerländska civilisationen påbörja sin informationskampanj. Låt oss höra sedan om änglarna spelar ödessymfoni eller ej.

'För ungdomarna idag är det naturligt att umgås över en cappuccino på torget' – ska detta föreställa information? De fanns igår och kommer att finnas imorgon, så länge ingen hindrar en ungdom från att slänga några groschen eller sou på en kopp fika. Det är inte de futtiga slantarna unionen är intresserad av, inte den idealistiska gemenskapen.

Detta gäller Guldkusten.
Guldmyntfoten.
Det svarta guldet, version ett och två.
Guldtänderna."

Mänskliga rättigheter

Idag, 21 mars, är Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Det kan förtjäna lite extra uppmärksamhet, i synnerhet sedan de antisemitiska morden på skolbarn skakat Frankrike.

Kommunen uppmärksammar dagen genom att hissa EU-flaggan. "Mänskliga rättigheter är inget vi kan ta för givet" säger kommunstyrelsens ordförande, och det är sannerligen riktigt. I kolonialkrigens och slavhandelns Europa, i Förintelsens Europa, i det Europa som ser högerextrema rasister än en gång ta plats i parlamenten kan vi sannerligen inte ta mänskliga rättigheter för givna. Så varför flagga för den europeiska unionen?
EU har inte gjort något för de mänskliga rättigheterna. EU är en kapitalets union, en sammanslutning för att underlätta handel, företagande och utsugning av människor och miljö.

Det var i FN som de mänskliga rättigheterna beslutades. Dem som vi inte kan ta för givna eftersom de och deras instiftande håller på att glömmas bort.
Idag 21 mars, den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, borde sannerligen FN-flaggan hissas och ingenting annat.

Trender i Europa

Framtidsforskarna på Kairos future har kommit fram till att de närmaste tio åren borde bli en period då politiken radikaliseras. Vid första läsningen låter det bra. Men betänk att radikal kan betyda nästan vad som helst.

Enligt Kairos F ifrågasätts idag många väletablerade institutioner. Kapitalismen och dess finansmarknader är en av dem. Som exempel anges Ockupera-rörelsen underifrån och tidskriften the Economist ovanifrån.

Kapitalismen har slitit sig, och vi är allt fler som inte vill finna oss i dess framfart. Fortfarande låter det bra. Men tankesmedjan misstänker att också demokratin är ifrågasatt, och dessvärre ser det ut att finnas ett samband.
Vissa ekonomer väljer att inte kritisera kapitalismens profitintresse utan istället de demokratiska styrelseskickens svårighet att “hushålla”. Många så kallade vanliga människor ser bara regeringarnas oförmåga att tygla utsugarna. Eftersom de överhuvudtaget inte uppfattar socialism som ett alternativ kan myten om den starke ledaren istället verka lockande.

Som om det inte vore nog menar Kairos F att också mångkulturen “har tappat sin lyskraft”. En viktig invändning här är att den aldrig etablerades. Den var ett test som Europa fann sig nödda och tvungna till under sin demokratiska epok. Nu ifrågasätts det mångkulturella samhället av politiska tungviktare inom hela unionen, för att inte tala om av de rasister som återtagit sin regeringsmedverkan i flera europeiska stater.
Problemet illustrerades i dagens SvD av EU-kommissionären Malmströms svårigheter att få igenom gemensamma regler för flyktingmottagning och arbetskraftsinvandring inom unionen. Malmströms politik är inte min. Men när ett normalliberalt uppdrag hindras av den europeiska rasismen finns all anledning till oro.

Som om inte heller detta vore nog menar Kairos F att det är fler så kallade institutioner som är ifrågasatta: konsten, allemansrätten, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.
Som framtidsanalys bådar det inte gott.

Olikt framtidsforskarna tror jag inte att det är en ny trend. Demokrati och mänskliga rättigheter kännetecknar inte Europas historia utan är ett avbrott i den. Inom tio år kan vi ha återgått till normalläget, vilket riskerar av uppfattas som radikalt av dem som inte lever med sin historia.

Den starka kritiken mot kapitalismen är det enda som finns att sätta tilltro till – men endast om socialismen tar tillbaka sin status av att vara ett alternativ.

Två inlägg i ett

Att de inte skäms. Danska SF, ett så kallat vänsterparti, tar initiativ till samarbete med rasisterna. Även om de ”aldrig kan tycka lika om utlänningspolitiken” som ordföranden Sövndal skriver, tänker han sig att de kan göra gemensam sak i välfärdsfrågor som a-kassa, sjukpenning, barnfattigdom och pensionärernas villkor.
Dansk folkeparti avfärdar det i en ovanligt välfunnen kommentar: ”Det är bara för att de vill få oss att prata om annat än utlänningspolitik.” För kanske är det så att Sövndal vill få rasisterna att avslöja bristande insikter i välfärdsfrågorna.
Men jag befarar att Dansk folkeparti i och med denna förfrågan tillåts att prata om annat. Att de även för vänstern blir till en politisk partner som andra, ett parti att förhandla med även om man tycker lite olika.

Det är just det som inte får ske.
För länge sedan borde Vänsterpartiet ha avbrutit allt samarbetet med danska SF.

- - -

Göran Rosenberg hade idag sin sista kolumn i DN. Han skriver mångbottnat om hem och hemlöshet i Europa, om mångkulturen som förutsättning och utmaning, och kommenterar det genom att citera sig själv för sjutton år sedan: ”Det enda vi säkert vet om Europas framtid är att den har en lång historia emot sig.”
När Rosenberg började sitt skrivande för DN var han ”övertygad om att Europa skulle övervinna sin historia och den europeiska unionen bli det hus som till sist skulle lyckas härbärgera Europas mångkulturella öde”. Idag är han inte lika säker på den saken, vilket kan vara en orsak till att medarbetarskapet upphör.

Sjutton år – ja, folkomröstningen om EU ägde rum för ungefär så länge sedan. Det var då jag började beskriva unionen som en fästning med propaganda som lås och fönsterluckor. Det gick inte att övertyga mig om dess förträfflighet, för till skillnad från Rosenberg fann jag det aldrig svårt att göra Europa till ett hem, en hembygd av skiftningar och motsättningar.
Det var innan lögnerna och förnekandena om vår långa historia blev till segrarnas ideologi.

Gaza ensamma

FN, EUSA och Ryssland ger ordet om att frihetsflottan inte ska få lämna Grekland. Att FN på detta vis ställer upp för Israels blockad är tragiskt. Palestinierna blir ensamma mot världen.
För övrigt ger det ett förfärligt dåligt intryck att se FN räknas upp som en av flera jämbördiga aktörer - men den aktuella ståndpunkten bidrar onekligen till att reducera den en gång stolta föreningen.

Aftonbladet kommenterar klokt om inskränkningen i den fria opinionsbildningen, men lägger hela skulden på Grekland. Skulder har landet förvisso gott om - och det är väl ett skäl för dem att åtlyda påtryckningarna.

Hur kan blockaden av Gaza räcka ända hit? frågar man sig uppgivet, oroligt, sorgset. Så står det också i Jonas Hassen Khemiris brev; politik och poesi direkt från hamnen

Gratisätarna

Ekonomen Stefan de Vylder ger idag en förträfflig pedagogisk beskrivning av det ohemula projektet ekonomisk och monetär union - eller hur de stora skinnar de små. ”EMU är en klubb med fel medlemmar och inkompetent styrelse”. Den skapar och underblåser kriser, och under kriserna riskerar vår kontinent att sjunka tillbaka i hatisk nationalism.

Kapitalismens enda och allt överskuggande mål är företagarnas vinster. EU:s mål är en stabil kapitalism. Alltså måste bankerna till varje pris få tillbaka de pengar som lättsinnigt lånats ut. De arbetande folkens välfärd är av noll och ingen betydelse.
På europeiska ryms den lilla välfärden inom den så kallade sociala dimensionen, som i stort sett går ut på att folk måste vara tillräckligt friska och nöjda för att fortsätta arbeta.
Freden, som EU-förespråkarna gärna tutade om i början, är inte heller intressant i sig, bara som smörjmedel för goda affärer. De självutnämnda fredsanhängarna deltar gärna i USA-ledda krig, om börsen gillar det.

Idag återstår för grekerna ”endast en kapplöpning nedåt: en obönhörlig försämring av löner och välfärd” skriver de Vylder. Imorgon står andra länder på tur.

Därför är det ironiskt att se hur ledarsidan mittemot artikeln fortsätter mobbningen med både slitna och aktuella klichéer som att grekerna är vana vid ”manna från himlen” men att det nu är slut med ”gratisluncher”.
Gratisätarna finner inte hos olivodlare och hamnsjåare som knappast hinner gå undan i skuggan med dagsransonen av fetaost och tomater, utan i den ekonomisk-politiska eliten i Europas city. Lobbning är där en accepterad metod för politisk påverkan, och innebär att en beslutsfattare kan äta sig mätt hos Shell och Nestlé så länge hen nickar och lyssnar till deras behov.
Behov som intet har att göra med bra barnomsorg, billiga kollektivförbindelser eller näringsriktig skollunch, det lovar jag.

Läs även Jonas Sjöstedt: Beslutet om krispaketet applåderas av EU:s makthavare, de som ”slipper vara med och spara och bli fattiga och arbetslösa som de förtvivlade grekerna på gatan”.

Nej till EMU, tacka folket!

Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt skriver om Greklands kris - läsvärt! Det fullständigt självklara, att bankerna måste vara med och betala, ifrågasätts på de flesta håll inom EU. Det arbetande folket används som buffert för att rädda finanserna. Helt i enlighet med kapitalistisk logik: vinsten är företagarnas och bankernas, förlusten är medborgarnas.

Det var den härvan av kasinospel och spekulation som Svenskt näringsliv och alla partier utom Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet ville lura in svenska folket i - EMU, den ekonomiska och monetära unionen. Det finns inte en politiker idag som beklagar att folket röstade nej år 2003.

Ändå gjorde de det till en omröstning om det enklaste: om Sverige skulle införa euro som valuta. Avsikten var att folk då skulle lockas av att slippa växla pengar. Vänsterpartiet ville att omröstningen uttryckligen skulle gälla Sveriges medlemskap i EMU, en betydligt större fråga än färgen på sedlarna. Medlemskapet innebär att Riksbanken förlorar sin självständighet och att bestämda regler införs vilka beslut ett land får fatta om sin egen ekonomiska politik. De stora partierna trodde inte att medborgarna skulle klara av så komplicerade frågor. Idag kan de tacka oss.

EU- och EMU-anpassningen har visserligen gått långt i Sverige. Men utan en rest av ekonomisk självständighet skulle vi bara ha varit ännu ett litet krisdrabbat land i unionens utkant... och för dem går det inte så bra. Det berömda samarbetsprojektet är för stora länder, stora företagare.

Två brev för humanitet och sanning

Idag ägnar sig Politik och poesi åt att läsa andras brev.

Först ut är Dunderhugo som skrivit ett öppet brev till Bamses chefredaktör. Han uppmanar, nästan vädjar, att Bamse ska ta tillbaka och be om ursäkt för det nummer där de sprider falsk information för Migrationsverkets räkning. Till exempel att det är tryggt och mysigt att skickas tillbaka "hem" som Migrationsverket kallar platsen barnen flytt ifrån.

Det påminner om den gamla skämtteckningen där Invandrarverkets personal klappar om den som stiger på flygplanet och säger: ”Åk nu hem igen till Libanon och klara upp dethär lilla missförståndet!” Med den skillnaden att den gången var det satir.

Bamse är gjord på allvar, på ett flertal språk, för att lugna, det vill säga lura, de barn vars brinnande önskan att få stanna i detta land tar dem till hysteri eller apati.

En skarpt genomskådande mening ur brevet är denna:
”Varför behöver Migrationsverket profilera sig som mer humana, med hjälp av humanismens störste förkämpe Bamse?
För jag menar, om Migrationsverket verkligen är humana behöver de väl knappast hjälp av Bamse för att folk ska förstå det?”

Nästa brevskrivare är Läkare utan gränser som idag på en helsida i tidningen hade ett öppet brev till Fredrik Reinfeldt om den inkonsekventa Libyen-politiken. Läkarnas kritik går ut på att EU:s deltagande i Libyen leder till fler flyktingar, men att EU vägrar att ta emot dem. 630000 personer har flytt till Egypten och Tunisien trots att situationen även där är svår. Men det är EU:s bombflyg som gjort dem till flyktingar. Läkare utan gränser skriver bland annat:

”Vi vill uppmana er att omedelbart respektera den flyende civilbefolkningens rättigheter genom att garantera principen /att/ ingen ska avvisas från Europa - - till en krigszon. De civila som flyr våldet i Libyen måste få bättre mottagningsvillkor och möjlighet att söka asyl - -. Idag respekteras inte de grundläggande rättigheterna och tusentals människor får betala priset för europeiska länders inkonsekventa politik.”

- - -
Bamsebilden är lånad från Facebook

Särintressen borta och hemma

Diktatorn i Libyen mördar befolkningen framför tevekamerornas ögon. Hans tal kan i sin illvilja och förvirring endast liknas vid Adolf Hitlers.
Carl Bildt vill uppnå sans och balans i landet, och det är vi nog i ett längre perspektiv överens om. Frågan är på vems bekostnad det ska ske? Svaret kan egentligen bara vara ett - ändå måste vi vänta på det.
På SvD:s ledarsida noterar jag en försmädlig kommentar om stöd Ghadaffi har haft från bland andra Fidel Castro. Det framgår inte lika tydligt att att en stor del av stabiliseringsbehovet finns hos EU-stater som gjort sig beroende av diktaturens olja.

Bortsett från olja finns andra sätt för kolonialmakterna att låta sig betjänas av tyrannen. Enligt DN lovade EU bort 50 milj € för bekämpning av illegal invandring i Libyen, eftersom flyende afrikaner därifrån ofta vill fortsätta till Europa. För att förhindra detta är åtminstone några av unionens förmenta demokratiern beredda att förhandla med Ghadaffi.
Vad gör det om folk dör. Bara de inte lever - här.
”Att ge Khaddafi jobbet som EU:s gränspolis, utan att ens kontrollera hur han sköter det, var ett sällsynt dåligt beslut” skriver DN försynt.

Att det som pågår är ”ett obehagligt sätt att kväsa uppror”, kontaterar Alltid rött, alltid rätt
Och här en allvarligt kritisk debattartikel i flyktingfrågan av vänsterns Hans Linde

- - -
Den kristna högern eller Poirier-Martinsson har ifrågasatt den statliga neutraliteten i UR:s sexualupplysningsfilm och menar att den låter ”särintressen” som RFSU och RFSL komma till tals. Ursäkta, med vari består det neutrala i att inte tala om sex? Det är ett ämne som majoriteten människor är ivrigt engagerade i.
UR:s film bygger delvis på frågor ungdomar själva ställer, frågor som bottnar i de bilder av sex som de dagligen möter.Men ”ungdomarna ska inte endast acceptera olika sexuella läggningar och preferenser, utan se att det faktiskt är helt naturligt” skriver Ida Legnemark.
Människor är olika. Den som går och surar över den saken odlar ett bisarrt särintresse.

Sverige, ett skitland i EU

”Nationalstaterna historia är skriven med zigenskt och judiskt blod” sa Thomas Acton, världens förste professor i Romani Science (Greenwich, London). Det flöt nog mer blod än så... men det är en lämplig ingång.

Under 1500-talet arrangerades sällskapsjakt på romer på de tyska storgodsen.
Martin Luther förespråkade att judar och zigenare skulle förklaras fredlösa.
Under 1700-talet inleddes tvångsassimilering av romer i bland annt Österrike-Ungern, och romska barn omhändertogs för uppfostran i andra familjer; ett brott som förövades i flera länder fram till och med 1900-talet. Ett exempel är Schweiz där 600 barn till resande fram till 1973 togs ifrån sina föräldrar, gavs andra namn och placerades i godkända schweiziska hem.

De romer som flyttat till Sverige drabbades av växande europeisk främlingsfientlighet. Och detta avser inte år 2010, utan år 1560 då prästerna förbjöds att befatta sig med ”tatrarna” som varken fick döpas eller jordas enligt kristen ritual. År 1637 utfärdades ”Tattarplakatet” som gick ut på att alla romer inom ett år skulle utvisas, därefter fick de slås ihjäl.

I över tvåhundra år avlöstes mer humana perioder av direkt utvisning till dåvarande svenska lydriken som Finland, Pommern eller Norge. Sedan är vi framme vid 1914 års utlänningslag som fastslog att zigenare inte var önskvärda i riket, varpå all romsk immigration förbjöds fram till 1954. Det tusental romer som bodde i Sverige blev därmed avskurna från sina släktingar på kontintenten.

År 1921 inrättade Sverige som första land i världen ett rasbiologiskt institut.
År 1940 beskrevs de så kallade tattarna som en undermålig folkgrupp av Socialstyrelsen.
Av de 18600 personer som mellan 1937 och 1975 steriliserades av uttalat rashygieniska skäl var ett stort antal romer.

Vad som skedde i Tyskland och sedermera tyskockuperade länder mellan år 1933-1945 tror jag inte vi behöver gå närmare in på.
Vilket litet neutralt land som avvisade judiska intellektuella och släppte fram nazi-Tysklands armé behöver vi inte heller precisera.

På 1950-talet var nästan alla svenska romer utan både arbete och bostäder.
År 1963 utkom Katarina Taikons bok Zigenerska, en biografisk skildring som med sitt avslöjande av de svåra villkor som rådde verkade som ett alarm.

Politiken förändrades, mycket tack vare en enskild kvinnas verk. Men förändrades vardagspraktiken?
År 2000 erkändes romerna som etnisk minoritet i Sverige.
Vardagspraktiken i förhållande till romer, svarta, muslimer - hur ser den ut?

Exemplet romer är tillräckligt för att vi ska se att se att Sverige är - ett vanligt skitland i EU.

Sakupplysning: Ovanstånde fakta är hämtade ur Irka Cederbergs bok om romer: Född fördömd. Cederberg känner inte till Politik och poesi eller mina åsikter i övrigt.

Ja till kor, nej till EU

Ekologisk mat och sjöutsikt hänger ihop. Liksom genmanipulation och miljonskulder gör det, och ibland även nord och syd.
I senaste Flamman finns en mycket bra artikel om hur livsmedelsindustrin och EU krossat det småskaliga jordbruket. Över hela världen har lantbrukarna tvingats till stordrift eller nedläggning, under det att djuren plågas, produkterna fylls med artificiell smaksättning, ogräsbekämpningsmedlen slår ut blommor och skalbaggar, gödning flygs från den ena kontinenten till den andra, och vinsterna ökar för de få och landsbygden utarmas för oss alla.
Enda motmedlet är att driva småskaligt jordbruk iallafall. Den som gör det har inga stora klipp att håva in, men får ett anständigt levebröd på att sälja ren mat från nöjda djur till människor som kan se sig omkring i öppna landskap.

Tyvärr finns inte just den artikeln i Flammans nätupplaga, men däremot en annan intressant glesbygdsartikel med den kärnfulla avslutningen: ”Här borde finnas ett tydligt utrymme för en vänsterpolitik som vågar ta maktfrågorna på allvar och sätter in dem i ett globalt sammanhang som tar upp både lokala livsvillkor, rättvisa, klimat och miljö.”

Centern svek för längesen landsbygden. Vänstern har inte riktigt vaknat ännu. Tack, Flamman!

Något i det underförstådda runt Greklands kris

Den grekiska krisen ska, som du redan förstått, lösas genom hårda sparpaket. Jag tvivlar inte på att sådana måste till i någon form, men att få mer pengar av EU mot att det nu är EU:s direktiv och räntor som ska följas låter inte som en framgångsväg för landet.
I den mån det finns något land. Eller om det endast återstår en sydösteuropeisk lydstat som tillslut bara har sina öar att sälja.

Det är något i det underförstådda runt Greklands kris som jag starkt ogillar. Vilka hyggliga människor som helst sitter och småskrattar åt hur det går när man ”inte jobbar”. Har de varit i Grekland på semester? Har de någonsin sett en grek som inte jobbar?
Priset för nedlåtande dumhet går till mänskan på tåget som sa att det beror på dendär mañana-kulturen.
Men imorgon heter ávrio på grekiska. Det är på inget vis ett spritt talesätt som betyder att skjuta upp det som ska göras. Om jag alls kan komma på ett allmänt grekiskt uttryck för när något ska göras så är det apops! ikväll!
Fast varför skulle vi som kan svenska behöva hålla reda på sådant, vi som redan vet hur det är.

Därför hajade jag till när någon bemärkt person – Assar Lindbeck? – efterklokt och grötmyndigt sa att EU inte passar för folk söder om Alperna. Yttrandet är precis vad jag väntat på, och väntat länge, eftersom jag vid tiden för den svenska folkomröstningen var övertygad om att EU är ett rasistiskt projekt. Sedan visade det sig att konsolideringen av likatänkadet prioriterades, eftersom EU i allra första hand är ett lönsamhetsprojekt.
Men nu börjar det bli dags att ovan- eller norrifrån ta ställning för eller kanske rentav emot de där människorna som vi förmodar ”inte jobbar”.

Läs Esbati. Han begriper ekonomi, det gör inte jag.
- - -
Men varför skrivs alla bloggar jag länkar till av bara karlar?

Greker mot EMU

Vi är många som med vänskaplig oro följt, om inte den grekiska valutakrisen så i varje fall de grekiska upploppen. Vi är många som har varit där, som en gång var bekanta med kvarter och krogar runt parlamentet och Síndagma, och som har grekiska vänner som kan bekräfta eller förkasta: Såhär har det alltid varit i Grekland! Såhär har det aldrig varit i Grekland!

Samma röster ur folkdjupen har också förklaringen redo: Vi har blivit lurade av Europa! Vi greker är stora lögnare! Allt beror på att vi är med i EU! Allt beror på att vi aldrig fick vara fullvärdiga medlemmar i EU!

Utan att begripa mycket om valutor begriper jag en smula om EU. Ungefär så mycket som att det aldrig är särskilt klokt att sätta upp en norm för alla där bara somliga passar in. Prisstegringarna i Grekland strax efter inträdet i valutaunionen var för mycket till och med för en turist. Att sedan få höra att de ändå inte var tillräckliga är precis vad jag väntade mig. Inte av Grekland, men av EU.

Hade det varit bättre för Grekland att stå utanför valutaunionen? Inte vet jag. Det verkar vara bättre för Sverige. Vi har ännu inte fått upp arbetslösheten på europeisk nivå, även om vi är på väg.

Idag har det grekiska parlamentet antagit det sparpaket som för en upplånad nation borde ha varit på gång för länge sedan. Inte kommer folket att tacka parlamentet för det - men vildhjärnorna kan inte bära brandbomber till Bryssel. Bara till banken.

Europa, USA

Europa är en blandning och försöket till enhetsbygge riskerar att bli förljuget. Omkring det resonerar Rosenberg i en kolumn. Låt vara att han är tämligen EU-positiv, men han tar upp Europas våldspräglade historia och kommer fram till en slutsats som vi delar: ”Virrvarret av kulturer och språk är Europas historiska grundtillstånd och varje försök att basera Europa på något mera enhetligt än så riskerar att utlösa undertryckandets och utstötningens mekanismer.”

På nittiotalet skrev jag skrev en bok om Europa som blandning och unionsbygget som grandios lögn: ”Tåget ska strax gå - en europeisk mosaik”
Reaktionerna från förlagen var i bästa fall kyliga, stundom fientliga. Både mitt kön och min ålder drogs in som försvårande omständigheter. De vänner som läste boken tyckte om den, men invände att ett europeiskt arv inte alls var möjligt att tala om.
Unionen har cementerats sedan Tåget ska strax gå skrevs, och jag är bara ännu mer övertygad om att vårt blodiga arv måste synas och sonas.
EU vilar på en lögn, och människor som matas med lögner blir farliga.

Förenta staterna är Europas värsta avkomma, och detta ett bygge på våld och lögn. Videoklippet om nedskjutningen av civila irakier är förhoppningsvis en skärva av sanning - och visar vad som händer med dem som indoktrinerats till en frihet som ger dem lov att ta sig alla friheter.