Underbar rektor

Lärarfackbasen Metta Fjelkner drar slutsatsen att den berömda Rinkebyskolan inte är värd sina priser. Sen kommer det ut att den inte mindre berömde rektor Ehrstrand själv har tjänat miljoner på föreläsningar, som bisyssla till rektorsuppdraget.

På Rinkebyskolans egen blogg verkar allt frid, fröjd och framgång. Men svidande kritik kommer från Dimitra, och från Mamman ett nyanserat inlägg med påföljande intressant diskussion.

Än jag då - förvånad? Inte alls. Ehrstrand är kapabel att snacka omkull en dörr. Men han har också fått mycket uträttat. En av hans starka sidor är att välja fantastiska medarbetare. De som hållit ställningarna när rektor turnerat runt och varit underbar.
Jo, det var så folk utanför Rinkeby sa: Åhh, känner du dendär underbara rektorn?

Som om vi inte var fler skolledare i byn! Det var på tiden Rinkebyskolan byggdes ut för hundratusentals kronor med modern ”kulturarena”. Men på min skola måste vi ta av barnens pengar för att kunna skaffa det de önskade mest av allt, en skiljevägg i duschen.
Våra visioner om Kunskapens hus, praktiskt-estetiskt lärande och Barnens hus hade inte samma grandiosa dille som Världensbästaskola.

Men framgångarna för den som är bred i käften är noga taget inte snackarens eget fel. I Rinkeby bildade grabbgubbarna den typiska massiva ryggdunkarfronten. Det var klonade kommunalförvaltare: svenska män i samma ålder på samma chefsnivå med samma kavajstuk och samma fixering vid sina egna lekar. De kunde två: bygga förortslego och herre-på-täppan.
En del av dem var hyfsat begåvade, men särskilt underbara var de inte, och att Rinkebyskolan inte är världens bästa kan bara förvåna den som gick på det.

Nu vill jag inte höra talas om att mer pengar ska pumpas in för att rädda Rinkebyskolan (rädda barnens kunskaper eller rektors ansikte?) Den uppgiften har alla vi underbara rektorer att kämpa med - utan vare sig budget eller ryggdunk.

Vänner och fiender

Min dator beter sig som en gammal lodis.
Men läs hos Röda Malmö om romernas situation!

Har också hittat en gammal nyhet: I barnböckerna från andra världskrigets tid framställs fienden som det kommunistiska Sovjet. Inte det nazistiska Tyskland.
Vilket är värt att ägna en tanke. Vilket Boëthius förtjänstfullt gjort.

Tänk om, och le!

Nu har Socialdemokraterna själva lagt sin budget 35 miljarder högre än regeringen. Rätt så. Det handlar alltså om utgiftstakens höjd - inte om att slaviskt följa en tre år gammal regel.
Detta och annat vettigt om ett eventuellt samarbete kan du läsa i Ohlys svar på Fokus' Tio frågor. Det är helt klart läge att börja diskutera.

Fastän några griniga stockholmslokala S-politiker hade en liten snyftis i DN om lågavlönades rätt till villaboende. Vars kontenta förstås var: ...och därför kan vi inte samarbeta förrän Ohly tänker om!
Kom igen, koalitionskamrater, gör som er egen ledare. Tänk om, och le!

Vad Fokus beträffar hade Ohly kunnat fråga i retur varför tidskriften i sitt förra nummer kallade Vänsterpartiets valda ledning för ”maktklicken”. Det är ett förtäckt förtal som de inte använder om något av de andra partierna.

ÄGA RUM

ÄGA RUM - en feministisk antologi av Moa Elf Karlén och Johanna Palmström. Något av en hur-gick-det-sen? De som redan som flickor blev väckta, medvetna, aktiva feminister, vad gjorde de sedan?
De olika artiklarna är alltså skrivna av aktivister, de som funnit ett sätt att omsätta sina idéer i handling och gör något konkret inom musik, media, stödgrupper och så vidare.

Textsamlingen formligen blåser positiv energi på dig! Bläddra i den en dyster dag och se hur mycket som finns att göra, hur stor god vilja det finns. Bokens upplägg medger en viss ungdomlig spretighet som understryker det friska och rörliga, men tro inte för den skull att den är anti-teoretisk! Här ryms resonemang både om intersektionalitet och transidentitet.

En enda undran: är alla aktivister unga? Ja, kanske är det så. Möjligheten finns också att aktivism i sig har kommit att definieras som något som unga människor gör.

ÄGA RUM säljs bl.a. via Adlibris