Tonåringen som misshandlade
en tiggare till döds döms för enbart grov misshandel, inte för att mannen dog.
Rätten ansåg att ett barn inte förstår att slag och sparkar kan ha dödlig
utgång. De anhöriga får inget skadestånd.
Sannolikt hade domen sett annorlunda ut om
den ihjälslagna personen varit en svensk pensionär på promenad runt Lötsjön. Detta
är dock en ren spekulation.
Vänsterpartiet ställde idag
en fråga till statsrådet Damberg: Kommer det att tas några initiativ för att
höja kunskapen inom rättsväsendet om rasism, dess uttryck och konsekvenser?
Exemplet som valts i frågan är en tingsrättsbedömning
om att n-ordet inte är ägnat att utsätta någon för andras missaktning, hänvisande till de värderingar som gäller i dagens samhälle.
När vi vanligt folk
ifrågasätter domslut tillbakavisas vi vanligen med att i juridiken tas ingen
hänsyn till känslor. Där gäller endast Lagen,
säger juristerna, fast förvissade om att vara dess profeter.
Men det är inte deras lag! Den är vår, folkets.
Den är instiftad till vårt skydd av den riksdag vi valt. Så profeterna måste skärpa
till sig när de förklarar sina tolkningar för oss, så att vi inte förlorar
förtroendet för rättsväsendet.
Och faktum är att det existerar ett utrymme för
att närma lagen till medborgarna; det är bedömningen om en lag eller ett domslut
stämmer överens med den allmänna rättsuppfattningen.
En gång i tiden var det
förenligt med den allmänna rättsuppfattningen att en man våldtog sin hustru.
Idag är det inte det, och lagen har gradvis ändrats för att stämma överens med de värderingar som gäller i dagens samhälle.
De värderingar
som, enligt tingsrättsbedömningen ovan, inte anser n-ordet vara missaktande. I
vilket samhälle lever den tingsrätten? Vilka medborgare anser de stå för
normaliteten?
Spekulerar vi medborgare i en
eventuellt rasistiskt färgad värdering när det gäller domen för tiggardråpet,
då avfärdas vi med att man uteslutande har följt Lagen. Men den tingsrätt som får för sig att n-ordet har neutrala
konnotationer är precis lika spekulativ! Visst följer de lagen, men de tror, de tolkar, de försöker avläsa omgivningen! Och vilken jävla omgivning
de tycks vistas i…
Därför är den så väsentlig,
frågan om rättsväsendets kunskap om rasism. Ser man inte rasism, då finns den
inte.
Det är i det närmaste hopplöst att få en
fällande dom i ett diskrimineringsmål, nyanlända pojkar och män döms oftare och
hårdare än infödda och assimilerade svenskar, och detta kanske rentav är förenligt med de värderingar som gäller i dagens samhälle
– men samtidigt göds och befruktas då värderingar som inte är alldeles
önskvärda.
Varför är det bra att skärpa lagarna mot
våldtäkt, men inte bra att sätta åt utlänningar hårdare i domstol? – Det hänger
på värderingar, och vi är sannerligen
skyldiga att hålla reda på vilka vi faktiskt har!
Kunskap om lagen är en god
sak. Den förstärks om jurister, domare och nämndemän har kunskap om sitt
samhälle och om hur vi människor och vår uppfattning om normalitet påverkas av
att ingå i detta samhälle. Eftersom rasismen är mjukt nedbäddad i vårt
samhälles strukturer är den svår att få syn på. Det krävs att man kan lite utöver lagen.
En invändning kan eventuellt vara giltig. Att spekulera kan vara att uppställa en hypotes.
Slutligen,
angående domen i tiggardråpet: Ofrivilligt dömdes pojken till livslång idioti, eftersom
det nu står skrivet att han inte fattade att den man slår på tillräckligt länge
kan dö.
