Demo måndag morgon

"Följ med till Riksdagshuset på morgonen den 23 juni.
För att visa våra svenska folkvalda politiker att vi inte accepterar, glömmer eller förlåter genomröstningen av FRA's spaningslag som röstades igenom 18 juni 2008 och träder i kraft 1 januari 2009.
Vi kan inte tillåta att den svenska demokratin får falla utan att vi säger emot. Spaningslagen är ett hot mot våra grundläggande rättigheter, vår integritet, vår brevhemlighet, vår yttrandefrihet."

Svart måndag är en grupp på Facebook

Yttring av midsommar

Förr i världen, före den borgerliga regeringen, fanns en tid när överheten tyckte det var bättre att svenska folket satt i kyrkan än att vi dansade i ring runt en blomsterklädd påle vid midsommartid.
Den gamla fruktbarhetsriten hade kopplats till Johannes döparen redan på kontinenten. Vad som återstod var att mixtra lite med sommarsolståndet och detdär med fast eller rörlig helg.
Men det hjälpte inte. Det lövas och det dansas i alla tider.

Imorgon kväll när stången är rest ska jag stå uppe i backen vid trekanten och hålla talet till sommaren. Utan att statsmakten vare sig lyssnar eller registrerar. Jag trodde aldrig att jag skulle fira midsommar för mötes- och yttrandefriheten, men i år är det dags.

Sjung och dansa, blogg- och mejlbomba, och kom ihåg att skratta på offentlig plats!
Vi är klara, vi är färdiga, vi går!

Yttrandefriheten än en gång

Yttringar

Vi som bor här talar språk,
så många de samma
från stentavlor och brinnande buskar,
produktivt påpekande

Men när regeln vrids i lås
med slutna öron i ett mörker
på vakt mot huggna tungor,
upphör utbytet

Det finns ingen som hör på.
Vårt namn inget vapen
mot det som inte skulle hända här, men händer nu:
ordens onödighet

Det är några som ska bort.
Det sedda, det skedda, en kontinents
kulturskymning av häxbål belyst underifrån.
Ramsorna övervintrade.

Vi gör om det än en gång:
nystar upp spindelväven
lägger ut i nya mönster sjösatta i vassbåtar,
blindskrift åt barnbarnen

Det går lättare i blåst:
i berget och barken där sprickorna tätnar växer,
med och mot vindriktningen
andas en aning

Dikten ingår i Manifestation och var ett beställningsarbete inför en uppläsning på Yttrandefrihetens dag år 2000. Idag skulle den lika gärna kunna heta Yttrandefrihetens lov. Eller Motståndets lov. Eller Motståndets estetik, rentav...

Falkvinge, FRedrik med Flera

Falkvinge närvarobloggar från riksdagens FRA-debatt. Vasst och vaket! Ja, jag menar rapporteringen. Det han redogör för är en sorglig radda kvasikompetens, endast bruten av Alice Åström (V) vars demokratiska profil är oantastlig.

Mitt i all dyster dussinvara frågar sig bloggaren: Är det sådana här plattnackar som stiftar våra lagar?
Ja. Till stor del. Detta är en helt annan demokratisk fråga – vi som är briljanta, inspirerande och pedagogiska måste respektera människor som inte är det, därför att några andra människor tycker de är väl värda att styra oss. Det är en aning förödmjukande. Men motsatsen vore en oligarki: meritokrati, aristokrati... artistokrati kanske, det skulle jag gilla, eller encefaloarki. Det är en aning farligt.

Men nu över till dem som både hjärna och humor har, ett gäng ungdomliga arkivarier som elegant löser uppbackningsproblemen genom att låta de resursstarka betala. Tokfascism hela dagen på er, Röd press!

Senaste så kallade signalen på TT var att Federley möjligen må skulle ha kunnat få med sig Centerns riksdagsgrupp på ett nej. Om det nu skulle visa sig stämma 'r det sant att hoppet stundom hänger på en påfågelfjäder - och då ska han som belöning få ett skumbad med Condoleezza.

Yttrandefrihet

En vän undrade varför jag inte skrivit något om FRA, men jag har inget att tillägga. Andra har skrivit utomordentligt om denna skitlag som jag naivt nog inte trodde var möjlig i vårt land.

Som jag har förstått det är det västerlandet som ska skyddas mot ett fientligt utland genom att övervaka sina egna medborgare. Metoden provades i Sovjetunionen, men vann på den tiden inget gehör här i Norden. I terroristjaktens västtyska 1970-tal fick övervakningen sin lysande skildrare i Heinrich Böll; Skyddande belägring, endast lätt framtidsskruvad.

Du minns väl vår västerländska tradition av individens okränkbarhet, mänskliga rättigheter, tanke- och yttrandefrihet osv osv. Ska vi bara hylla det, eller ska vi använda det?

Bild: www.freewayblogger.com

Vardagsrädsla

Otryggheten bland kvinnor - i synnerhet unga kvinnor - är utbredd. Man vill inte gå hem ensam, vänta i mörkret, springa ensam i motionsspåret. Det är den så kallade vardagsrädslan, den som egentligen inte är upplevd rädsla utan mera av ett automatiserat beteendemönster för att undvika situationer som gör mig rädd.

DN skriver om en undersökning: "De personer som uttryckt oro för att utsättas för brott fick svara på frågor om oron medfört livsinskränkande konsekvenser, typ att inte våga gå ut under vissa tider på dygnet, att inte våga gå på bio eller restaurang, att ta omväg eller taxi hem på kvällen, etcetera. Av alla tillfrågade kvinnor uppgav över häften att oron medfört fyra eller fler konsekvenser. Motsvarande siffra för alla män var 38 procent."

Idag passerade jag ett äldre, trevligt bostadshus i Birkastan. Det var visning av köpelägenheter, och två kvinnor, också de äldre och trevliga, hade tydligen varit därinne. Jag hörde bara repliken när jag gick förbi: "Jo det är fint, men det är för långt från tunnelbanan, då vågar man ju inte gå hem."

När kvällspromenaden utgör en negativ faktor vid bostadsköpet - då kan man tala om livsinskränkningar.