Hur ledare leder

Folkpartiet anser att skolledningen måste få mer tid till pedagogiskt ledarskap. Det har de förbanne mig alldeles rätt i! De vill därför ”avbyråkratisera” skolan – även om verksamheten skulle tjäna på en smula mer byråkrati.

På de flesta inrättningar är det brukligt att man bokar tid för att få möta ledningen. I skolan stolpar man rakt in och kräver att genast bli hörd. När Fp talar om att säkra det administrativa stödet är de på rätt spår. Skolan behöver exempelvis sekreterare, receptionist, IT-ansvarig, fastighetsskötare, ekonom... alltså en byråkratisering som skulle frigöra pedagogtid. Men det kräver förstås att skolan har råd att anställa mer än ett minimiantal pedagoger.

Sen har folkpartisterna för sig att de kommunala skolplanerna ska avskaffas. Det skulle ta ifrån lokala politiker möjligheten att profilera kommunens inriktining, utan att något vinns för skolledningen. Slutligen vill de avskaffa den kvalitetsredovisningen – just den som är ett pedagogiskt verktyg! ”Ett omfattande och tidsödande arbete” kallar Fp den årliga genomlysningen av verksamheten. Ja fattas bara! Att granska och värdera årets insatser kan inte göras lättvindigt.

Som vanligt pratar Fp skola utan att veta riktigt hur det egentligen går till.
Låt skolledare slippa syssla med brandsyn, sockerhalt i livsmedel och administration av föräldrarnas datorkonton! Uppföljning och kvalitetshöjning däremot är ledaruppgifter av direkt betydelse för det pedagogiska innehållet.

Lämna tillbaka!

Har läst en rad bloggar som med uppriktig sorg beklagar att vänstern käftat sig in i det möjliga regeringssamarbetet. Det är förståeligt – ingen tror att detta blir enkelt. Det kanske inte ens blir bra. Men om vi inte försöker slänger vi bort hundra år av kamp.

Luttrat kan man ju kalla det kamp för att få försöka.

En gång i tiden satt jag på partistyrelsemöten med kamrater som påstod att vänstern inte ”vågade” regera. Svaret var oföränderligt JO, det är därför vi ställer upp i val.
Men det går inte att vänta på egen majoritet (som förresten inte heller skulle vara enkel), det har ju till och med maktförblindade socialdemokrater börjat inse.

”Medelklasskossan kräva bl a dessa populära ting: skattesänkningar, privata ’alternativ’, medelklassnära tjänster, sänkt skatt på alkohol och bensin” skriver Pastey, men det är tvärtom: Medelklassen har inte krävt ett skit av allt detdär!
Viljan att betala skatt är så god att moderaterna gråter när de läser opinionsundersökningar. Vad medelklassen (och alla andra också) kräver är att få något för sina pengar, och idag är det bara vänstern som ger oss in på att styra det dithän.

Privata alternativ var inte efterfrågade innan de fanns. Det stod inte någon inskränkt medelklass i kö för att få sätta barnen i privatskola innan ett nyliberalt etablissemang talade om för dem att detta skulle vara ett obestämbart ”bättre” sätt att få valuta för skattekronan. Det är ideologisk kamp, det.
"En kamp som vi för med flygande blad medan någon står och kastar tryckpressar på oss" som jag skrev i en pre-digital tidsålder.

Folkviljan har inte bett om medelklassnära tjänster, men den har faktiskt inte bett om demokrati och socialism heller. Den har bara bett att få något tillbaka.

Bara jag inte blir tvångsgift med en ledare...

Oppositionens utmaning tycks vara tillräcklig för att få fram något bedagat gallsprängt hos borgerskapets pennfäktare:

”Lika lika lite som unga kunde avgöra vem de ville gifta sig med i gamla tider fick Sahlin och mp-språkrören bestämma själva. - - - Det handlar om ett arrangerat äktenskap framtvingat av partiernas ’förmyndare’”.

Detta enligt Brors i DN. Mannen som trivs bäst i ett system där ledarna får bygga lego ostörda. Mannen som anser intern förankring vara lika föråldrad och förkastlig som tvångsäktenskap, och som kallar medlemmar för förmyndare.
Eller möjligen mannen som inte tänker mer på vad han skriver än att demokrati kan växlas in i ett bon mot.

Julafton utan vanmakt

Ha! Regeringsalternativet är klart, nu återstår bara bergskedjor av arbete. Videon med partiledarna ger anledning till lite undran... Sahlin tycker det känns spännande. Hon känner att det blir energi och go. Verkligen spännande, känner hon. Eriksson-Wetterstrand för sin del hoppas på förslag som blickar in i framtiden, på grön politik och investeringar. Medan Ohly tveklöst punktar ned sina prioriteringar: utveckla välfärden, och bryta kvinnors underordning liksom segrationen.
Om endast av tre partiledare väljer att tala politik kan grupparbetet komma att bli besvärligt. Men hon har rätt, Sahlin. Spännande är det förstås.

Ett citat från tejpen: ”Den enda makt som ökat bland vanligt folk är vanmakten” (Lars Ohly)

Sen finns en oro bland partikamrater och bloggare att vänstern ska kompromissa bort hela socialismen. Det tror jag nu inte, men är väl medveten om hur svårt det är att fastslå smärtgränsen - att veta exakt när det är dags att lämna över till de borgerliga för en ännu värre politik. Av samarbete i vår lilla stad har jag också lärt hur svårt det är för väljare, journalister och tjänsteutförare att skilja på partiprogram och regeringsdeklaration - eller vad vi vill göra och vad vi kan göra.

Men låt oss skjuta upp svårigheterna! Vi har haft en bra EU-konferens, och Fredrich Legnemark skriver: ”Idag är det julafton!”

Gärna kultur, tack

Sverigedemokrater kräver i flera kommuner att få fram ”bokslut över mångkulturen”. Som exempel på vad som ska räknas in är enligt deras tidning Sd-kuriren ”krogbeskjutningar, trafikolyckor, vård av HIV-sjuka, kamp mot vägglöss” och disco-branden i Göteborg! *
Vägglöss! Hör du nassegrymtet?

Kostnaden för flyktingmottagning går vanligen att utläsa ur budgeten. Men att räkna ut kostanden för ”mångkultur” är lika absurt som att beräkna kostnaden för till exempel… barn.

Jag är inte särskilt förtjust i ordet mångkultur som kan betyda v-f-s-helst. Som när den marockanske kameldrivaren mötte sin kollega ledandes turister på sandscoter och de hälsade med: ”Salaam alaykum, comment ca va?”
Som exempel på kostnadsfri mångkultur och språkutveckling.

EU-politikern Eva-Britt Svensson beskrev idag ett helt annat möte, med italienska poliser: ”Att höra dem prata om romer var som att förflyttas till Tyskland på 30-talet. "
Som exempel på påkostande subkultur.

* källa Expo

Svart dag

Idag marscherar nazisterna i lilla Salem utanför Stockholm. De kallar det för ”en sorgemarsch”, och det är sannerligen rätta ordet. Samhället lamslås. Befolkningen är rädd. Nazisterna som vill störta demokratin kräver i demokratins namn rätt att dundra fram med hotfulla stöveltramp. Eftersom de är redo att som bevis på sin egen styrka trakassera och misshandla människor som inte duger åt dem, blir deras utnyttjande av demokratin till ett hån.
Nazisterna brukar försvara sitt maktövertagande i Salem med att deras marsch är lugn, ordnad och laglig. Men det hjälper inte. Deras välregisserade uppbåd är ett hot i sig, eftersom våld och nazism hör ihop. Som ideologi är den aggressiv, dess krav på livsrum kostar förr eller senare blod.
Till detta kommer att den teoretiskt sett är så undermålig att den förmår attrahera vissa sluggertyper som var kriminella redan innan de fick en ideell ursäkt för det.

FN:s konvention mot rasdiskriminering, artikel 4b, säger att de undertecknande staterna ska ”förbjuda organisationer och all annan organiserad propagandaspridning som förespråkar och uppmuntrar rasdiskriminering, och ska identifiera deltagande i sådana organisationer eller aktiviteter som en i lag straffbar handling”.
Sverige har flera gånger kritiserats för att rasistiska organisationer är tillåtna, en lagstiftning som Vänsterpartiet ställer sig bakom med hänvisning till den grundlagsskyddade organisationsfriheten. På den punkten är jag inte överens med mitt parti. Men jag skulle göra större sak av det, om det hade visat sig att förbud ger resultat. Det gör det inte.

Hotfullt marscherande förekommer över hela Europa antingen det är lagligt eller ej.
Det gör det hela än mer sorgligt och motbjudande.

Däremot diskuteras i Sverige ibland demonstrationsförbud för att upprätthålla ordningen. Men Kristallnatten var inte ett ordningsproblem!

"Åtgärderna måste riktas mot det egentliga problemet - att det är nazister som demonstrerar och nazistiska åsikter som sprids”, skriver Salem-bon Pia Ortiz-Venegas’ i en utmärkt artikel: Bekämpa nazismen, inte demonstrationsrättenLäs den!

Islamsk propaganda eller exotisk show?

Fortfarande kommer det reaktioner på Halal-teve och dess programledare. Lejla Hastor i Arena undrar varför muslimer alltid tvingas prata om islam? En kvinna i sjal eller man i kaftan förväntas inte ha åsikter om klimat, trafik, virus eller sport - och om de har det, antas deras åsikter ändå bottna i islam.

Jag minns när det var immigrantskapet som helhet som nischade varje försök till media-medverkan. Som Alexandra Pascalidou en gång sa: ”Varför ska jag jobba på Mosaik, varför inte på Aktuellt?”

Flera bloggkommentarer menar att SVT genom Halal-programmet propagerar för islam. Rasistiska tyckare har för sig att valet av programledare visar hur ”svensk kultur” hotas av islamistiska krafter. Nej, hur skulle just de kunna inse att det tvärtom är ett utslag av nedlåtande effektsökeri!

Propagerar man bara genom att visa sig? verkar vara en nyckelfråga. Den som uppfattar sjalen som oskiljaktig från förtryckande fundamentalism känner det skrämmande och motbjudande att möta den i underhållningsteve. Andra kritiker ser främst sjalen som den synliga underkastelsen i patriarkatet och befarar bakslag i kampen för jämställdhet om den (utan styrande tillrättalägganden) blir accepterad i offentliga sammanhang. Jag förstår och respekterar detta, men kan inte instämma. Varje kvinna som väljer att bära sjal kan inte stå till svars för allt ont som begåtts och begås inom hennes religion.

Alltså: låt muslimer prata om något annat än islam. Då blir det kanske lättare att höra vilka som enbart är ute efter att missionera.
Och låt folk som kan göra teve göra det, oavsett ursprung. Inte bara de mest exotiska små publikkniparna.

Vänsterblogg i år?

Årets politiska blogg ska utses i omröstning. Sätt igång att nominera, och se sedan till att det blir en vänsterblogg i år. Observera att det inte handlar om ledarskribenternas eller yrkespolitikernas bloggar, utan om de röksignaler som vi utan plattform sänder ut i bloggosfären.
Valövervakare är BloggenBent och Erik Laakso hos Arvid Falk.

Notis ur folkhälsoundersökning: Av landets 290 kommuner har huvudstaden plats 282. Stockholm med sina rikedomar, sina möjligheter, har sällskap i bottnen av Södertälje, Haninge och Botkyrka. Folkhälsoplaneraren kommenterar:
”Segregation medför upplevd ohälsa”

Romsk hjältinna

Den 13 november skrev jag om romernas kamp för lika möjligheter. En person som jag i första hand tänker på är Nadia Taikon, beundrad vän och kollega från Rinkeby. Så som jag saknar hela Rinkeby, så saknar jag Nadia.
Med ena handen bakade hon piroger, med den andra ruskade hon om ungar som inte hörde på, medan hon undervisade i romani genom att konversera, gräla, uppmuntra, och översätta läroböcker från svenska till den ena romska språkvarianten efter den andra.
På lediga stunder organiserade hon syföreningar och dansgrupper; Smaragdernas dansuppvisningar var oförglömliga. Hon var modig, rakt på sak, jordnära, humoristisk och envis, hon var älskande och engagerad, och när situationen så krävde kunde hon lätt gå ut och in i de stereotyper som förväntades, som rysk storfurstinna eller slug zigenarkärring.
Det är nu några år sedan världen gick miste om Nadia, men jag rekommenderar dig att skaffa boken om hennes liv: Nadia Taikon, Tjejen från Tanto

Död åt familjen i ny skepnad

Här finns utredningen om att anhöriga som vill flytta till familjen i Sverige ska ha krav på sig att försörjningen ska vara ordnad i förväg. Förslaget går ut på att den som inte har rötterna i Sverige måste visa anställningsbevis för att få leva samman med sina närmaste anhöriga.

Kalle Larsson (bild) som är flyktingpolitisk talesperson för Vänsterpartiet säger:
”Detta innebär en mycket allvarlig åtstramning av flykting- och invandringspolitiken i Sverige. Förslaget kränker såväl Europakonventionen om mänskliga rättigheter som Barnkonventionen och innebär att barn riskerar att hållas åtskilda från sina föräldrar i flera år. Hoppet står nu till att de mer humanitära rösterna inom regeringspartierna, bland annat hos Kristdemokraterna, lyckas stoppa förslaget.”

Att Larsson nämner i första hand Kd kan hänga ihop med hur starkt de alltid betonat familjens centrala betydelse för människans välgång och samhällets bestånd. Upp till bevis nu - gäller denna i grunden konservativa värdering endast vita?

Försörjningskravet är ingen logisk åtgärd. Det finns ingenting som säger att det skulle vara lättare att få arbete när man inte bor ihop med sin familj. Nej, detta är ett exempel på ”signalpolitik”. En del av tävlingen Vem är bäst på att klämma åt immigranter. Eller en del av indiciebördan Dom vill inte jobba.

”Blir nästa steg att tvångsomhärderta barnen till arbetslösa svenskar för att få ut föräldrarna i arbete?” frågar Larsson.

Mätning granskad, eller Att använda kunskap

Internationella kunskapsundersökningar används som slagträn för att diskvalificera en förd skolpolitik, påpekar Daniel Pettersson i en ny avhandling.

Enligt Pettersson hamnar fokus efter en undersökning alltför lätt på hur man som nation ska rankas högt, istället för på förbättringar för barnen, och bland administratörer och politiker pågår en tyst tävlan om hur mätningen ska läggas upp för att gynna just deras länder.

Kunskapsmätningarna startar inga nya diskussioner. I varje land lyfter man det som just då är på gång. Pettersson exemplifierar med ”ordning och reda”, där både Sverige och Danmark har låga resultat. I Sverige gjordes detta till ett huvudproblem - medan man i Danmark upptogs av frågan om modersmålets vara eller icke vara.
Ett annat exempel är hur socialdemokraterna tog fasta på Sveriges bredd i utbildningen som något bra, medan moderaterna istället pekade på områden där Sverige halkar efter. Samma undersökning kan alltså användas både för att stöda och kritisera en förd politik.

Pettersson menar att undersökningarna missbrukas när politikerna får tolkningsrätten, och vågar ta upp utbildningsmajorens ovana att med fyndiga enradingar hamra in ett budskap.
Ett något mer respektfyllt förhållningssätt vore att granska andra länders framgångsfaktorer för att se om de går att använda också i Sverige.

Källa Skolporten

Fel värderingar

69% i DN tycker förslaget om svensk-kontrakt är ett bra förslag.

Det kan vara nationalister som gått in och flockröstat. Det kan också vara så kallade vanliga människor som frestas av det till synes enkla och behändiga. När det dagliga levernet är svårhanterligt och osäkert lättar trycket om jag får klämma åt om nånannan stackare.

Detta är fascismens inskränkta ynklighet. Det låga, råttaktiga hos den, så olikt tjusningen i elitistiska fanspel.

Svensk-kontrakt är ett bra förslag eftersom det avslöjar rasismen inom Moderaterna. Det är ett dåligt förslag eftersom det appellerar till det sämsta hos människan.

Dåtidskonventet

Blev påsprungen av glada moderater som ägnade sig åt lite basarbete i det innecentrum där man aldrig brukar få tillstånd att stå. Jag tackade nej till deras flygblad med motiveringen att jag är socialist, och fick mig ett hånflabb rätt upp i ansiktet.
Därför satt Aftonbladets ledare bra. De har noterat att moderaternas framtidsdrömmar är nostalgiskt fixerade vid en tänkt dåtida trygghet. Samma gren som Sverigedemokraterna excellerar i. Konservativt och inskränkt, manipulativt riktat rätt in i människors oro och ängslan.
Ängsliga människor finns det gott om i varslens tid. Borg månar om deras sysselsättning, att de ska få något att göra. Deras försörjning talar han tyst om. Och Schlingmann har inte sett längre runt kvarteret än att han tolkar tidens oro såhär: "Människors funderingar i dag handlar om den egna privatekonomin. Kommer vi ha råd med den där nya diskmaskinen?"
Nu börjar det bli dags för hånflabb.

Ointressant intelligens

Dagens ämneslärare är inte lika klipska som gårdagens. Men det spelar ingen roll.
Detta visar forskning av Vlachos & Grönqvist som undersökt hur lärarens förmågor påverkar barnens prestationer.
Det är möjligt att lärarnas begåvningspotential faktiskt har minskat. Men de var inte särskilt imponerande för fyrtio år sedan heller – lyss till den som minns!

Att lärarintelligensen saknar betydelse är förmodligen sant på makronivå, eftersom barn behöver olika saker och lärare är olika. Snittet jämnar ut sig, och det ska en ren lyckträff till för att barnet ska möta rätt mentor.
Utan det pedagogiska hantverket skulle detta förmodligen inträffa mycket mer sällan än vad som faktiskt sker.

Undersökningen tyder också på att lärarens kognitiva kapacitet kan spela roll för det enskilda barnet; att klipska barn stimuleras av klipska lärare medan så kallade ”svaga” (tidningens ordval) barn är i större behov av en stark ledare.
Jag kan tillägga att det finns barn som mest av allt behöver den mammiga typen, den pappiga typen, den positiva typen, den känslomässiga typen, den praktiska typen… och så vidare. Men vi kan inte ha en lärare för varje barn och det vore inte heller önskvärt. Barnen lär i socialt samspel, så den enda slutsats man kan dra är att det behövs fler lärare. Och olika.

Observera att den politiska slutsatsen är fler. Det är det som kostar.
Den pedagogiska slutsatsen är olika. Det är det som styrs av chefen och kommer att prägla arbetsplatsen under en följd av år.

Till detta kommer att: ”Manliga lärare med höga gymnasiebetyg får alla typer av elever att prestera bättre, medan kvinnliga lärare med fina betyg faktiskt har en liten, men statistiskt signifikant, negativ påverkan på pojkar” som Rayman tar upp i sin ledare.
Hon är inte riktigt säker på om det beror på patriarkatet.

Sverige för alla

Demonstration mot nazimarschen

Nazimarschen i Salem den 6 december är ett av Europas största nazistiska möten. Varje år lamslår marschen den lilla Salems kommun söder om Stockholm.

Nazister och rasister får inte marschera omkring med sitt hatbudskap utan att någon reagerar.
Det tysta accepterandet underminerar demokratin och människovärdet. Därför arrangeras en bred antirasistisk demonstration på Södermalm i Stockholm:

”Ställ upp mot främlingsfientlighet och rasism – Stoppa det nazistiska våldet"
Samling: 6 december kl 15 på Slussen/Södermalmstorg

Talare är f.d. kulturminstern Bengt Göransson, Marika Lagercrantz, Johan Lindholm från Byggnads, och Svensk Pop står för musiken

Dagens samhälle

I Dagens samhälle räknar Lena Hörngren upp de politiska partierna och var i landet de har starkast underlag. Alla riksdagspartier utom ett. Gissa vilket.
Det beror inte på att Vänsterpartiets väljarstöd skulle vara jämnt utsmetat i landet och fullkomligt ointressant. Det beror på att hon inte har lust att skriva om Vänsterpartiet.
Det är hon i sin fulla rätt till. Men det är mörtigt, och journalistiskt svagt.

Vad journalistiken i övrigt beträffar lyckas hon i ledartexten inte presentera någonting som helst av intresse angående skillnaderna stad-land, regionalpolitiska behov och spänningar, storstaden som utsugare eller syrepump. Nej, hon skriver att stockholmarna är många och krävande. Se det var något att reflektera över!

Jag hade fördrag med den staden

Lissabon

Skuggig förbindelse, travessa
små hus i vägen varje gång, varje väg
varje övergång mellan gränder, mellanrum
varje gångbros trappsteg

Skugghörnens små dialoger
mellan apelsinman och fågelbursdam
spridda i murgrönskad kakelmosaik

Sista utposten av gamla Europa
fiskare och världsomseglare
väntar ännu på lite världsherravälde

Tvärsbyggd storstad, melodisk
rösters fnitter mitt i nysning
serverar regionalt panerad lutfisk
i små mönstrade hus vid travessan

Förvirring om förvandling

Moderaternas värderingskontroll missar målet, konstateras på ledarplats. Målet om det integrerade samhället, kantänka. Nu har kanske moderaterna ett helt annat mål: att öka sin marknadsandel hos väljarna. Men det är ändå inte säkert att utspelet gagnar dem. Erfarenheter från Frankrike visar att folket föredrar originalet framför kopian. Så brukade man kalla slutsatsen som drogs av Front Nationals fortsatta framgångar trots ett antal andra partier som påhäng i nationalistspåret.

Men nyss citerade ledare håller på sina högergubbar trots deras små missar, och utgår från att de menar väl. Det är omgivningen som är orättvis:
”Det som var tänkt som en snabbare väg till arbete och assimilering förvandlades (min kurs) av de politiska motståndarna till ett utslag av ren rasism. Ropen om ’rasism’ vinner lättköpta poänger - trots att ett bortviftande av nya förslag för att lösa integrationsproblemen knappast hjälper de invandrare som är fast i utanförskapet.”

Vifta bort motstånd är det som synes fler som ägnar sig åt! Kritikerna knuffas ned från argument-nivå, vi bara ”ropar” för att få billig uppskattning. Och när ledarskribenten väl avslöjat det verkliga målet - assimilering, anpassning, lagen om likhet - uppfinns en transsubstantiationslära enligt vilken det är motståndet som förvandlar politiska förslag till rasistiska. Simsalabim! som Pred* brukade säga.

Minns du reaktionerna på Kamalis diskrimineringsutredning? Förnekande, förlöjligande, misskrediterande av hans professionalitet och anspelningar på hans bakgrund. Se det var ett massivt borgerligt stöd för de människor som befinner sig utanför och inte får komma in och putsa överklassens skor!

* Allan Pred: Even in Sweden

Mer om värderingar

Idag framgår det att Sabuni inte alls håller med om det moderata förslaget till rasistisk särlagstiftning. Istället vill hon ha samhällsorientering inom SFI – så det är strängt taget Vänsterpartiet hon håller med! Vi som menar att språkundervisningen inte kan utföras isolerat, utan genom information och diskussion i väsentliga samhällsrelaterade frågor.
Borgarna har hittills varit emot detta och istället poängterat att immigranten fortast möjligt ska trattas i tillräckligt med glosor för att kunna dra städvagnen.
Helt i linje med värderingen att skita i folk som man inte kan dra nytta av.

I SvD:s papperstidning står det om hur en del av det spanska folket hyllar Franco-fascismen. Medan den mer rumsrena spanska parlamentarismen – premiärministern! – föredrar att diktaturen ”faller i glömska”. Vid samma tidpunkt har en domare efter påtryckningar beslutat att inte gå vidare med utredningen kring den Franco-tidens mer eller mindre mystiska dödsfall.
Apropå europeiska värderingar…

Andra som bloggat:
Svensson
Röda Malmö

Det finns högerns värderingar, och fel värderingar

Kan du fylla i kontraktet på att du känner till svenska lagar? Förmodligen.
Att du känner till svenska regler? Det var svårare. Vilka regler? Alla regler? Att stå till höger i rulltrappan eller vem som för i hambo?
Kan du fylla i kontraktet på att du känner till svenska värderingar? Nej, nu blev det mörkt. Vilka värderingar? Och räcker det med att ha ett hum om dem, eller ska jag omfatta dem också?

Ovanstående kan bli resultatet om ett moderat förslag går igenom. De kallar det tydliga krav på vad som gäller, så det är alltså allvar även om det låter som trivial pursuit. Bryter du mot värderingskontraktet kan vissa bidrag dras in och därmed din möjlighet att studera, exempelvis. Detta är de nya mjuka arbetarklassfähiga moderaterna. Och Sabuni håller med.

Jag har mycket dimmiga insikter i vilka värderingar som är svenska eller ej. Som etiskt rättesnöre föredrar jag deklarationen om de mänskliga rättigheterna, men den är ju internationell.
Jag kommer ändå inte att drabbas av den moderata politiken, ty båda mina föräldrar är födda inom svenskt territorium av svensktalande föräldrar. Av denna närmast slumpartade orsak undgår jag husförhöret. Det gör även arbetskraft från andra EU-länder.
De som ska utsättas för åsiktsregistrering genom kontrakterade värderingar för att få sitt dagliga bröd, är utlänningarna. De enda som kan misstänkas för att inte vara riktigt genomjämställda!

Varvid den svenska högern visade sin djupa tillhörighet i de gamla europeiska rasistiska värderingarna.