Jag har sagt det förr 1: Amerika är stort. Det är till och med två: norra och södra. Därför är det inte ”amerikanerna” som ställt till med kris i världsekonomin. Det är usa:nerna, eller ännu hellre Förenta staternas regering. Kanadensarna och mexikanerna är för tillfället oskyldiga, även om de är amerikaner.
Jag har sagt det förr 2: Göran Rosenberg är otroligt bra. Denna text om det tragiskt onödiga i världsekonomins kris är briljant (även om han säger ”amerikanerna”). Hans beskrivning av ”verklighetsföraktets potentiella förstörelsekraft” är skrämmande trovärdig.
Jag har sagt det förr 3: USA:s storhetsvansinne kommer att störta oss i fördärvet och EU:s hyckleri bär åt samma håll.
Rosenberg formulerar sig snyggare.
- - -
Ett annat lästips är Fotolasses inlägg om murar
Visar inlägg med etikett ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ekonomi. Visa alla inlägg
fredag, augusti 12, 2011
onsdag, juli 13, 2011
Recension hos Clarté
Idag gästbloggar jag på Clartébloggen, det är en recension av Bengt Ericsons bok om överklassen
fredag, september 10, 2010
Moderkorset
Den konservativa morgontidningen fortsätter sin förutsättningslösa sociologiska granskning av självvalt oavlönat hemarbete. Låter det otroligt? Nåja, då är det så att professionella journalister fortsätter snickra på drömmen om en såväl menings- som kärleksfull tillvaro i det egna hemmet, en tillvaro som borde avlönas, enligt dem som självmant valt den, så att det syns hur viktiga deras barn är och så att de inte sackar efter männen pensionsmässigt!
Det sista var ungefär den nypa feminism som fick plats i deras kalkylerande skallar.
Varifrån kommer hemmafrutrenden? frågar oskyldig tidning, och vevar på om hur stark trenden är, ta bara alla dessa fruprogram i olika tevekanaler… plus uppräkning av dokusåporna för säkerhets skull. För att cementera den trend som hittills bara var ett grodyngels sprittning i fittan*.
Visst var fruprogram lite kul så länge de var som på zoo. Titta bara, att det finns såna!
Betraktade som propagandafilm är det lika olustigt som Moderkorset.
En intervjuad kvinna konstaterar att det faktiskt alltid funnits en klasskillnad. Arbetarkvinnorna har alltid lönearbetat, och när någon ur den klassen fick möjlighet att vara hemma tog de den för att vila ut. Medel- och överklasskvinnorna såg tvärtom förvärvsarbetet som en chans att få göra något annat när barnen och hushållet inte upptog all deras tid.
Hemmamammornas idylliska 50-tal fanns, inte tu tal om det, jag var själv barn då.
Men det är inte det enda som finns. Och jag vet massor med människor som varit barn, allihop tamefan! och detta under helt olika betingelser!
Allting är en fråga om ekonomi. Och om synvinkel.
Undrar du vad jag tycker om bröstpump? Ingen aning. Inga barn, ingen pump. Men se Laestadius’ utmärkta krönika!
*Fitta betyder fuktig strandäng. Vilket Politik och poesis läsare vet sedan tidigare
Det sista var ungefär den nypa feminism som fick plats i deras kalkylerande skallar.
Varifrån kommer hemmafrutrenden? frågar oskyldig tidning, och vevar på om hur stark trenden är, ta bara alla dessa fruprogram i olika tevekanaler… plus uppräkning av dokusåporna för säkerhets skull. För att cementera den trend som hittills bara var ett grodyngels sprittning i fittan*.
Visst var fruprogram lite kul så länge de var som på zoo. Titta bara, att det finns såna!
Betraktade som propagandafilm är det lika olustigt som Moderkorset.
En intervjuad kvinna konstaterar att det faktiskt alltid funnits en klasskillnad. Arbetarkvinnorna har alltid lönearbetat, och när någon ur den klassen fick möjlighet att vara hemma tog de den för att vila ut. Medel- och överklasskvinnorna såg tvärtom förvärvsarbetet som en chans att få göra något annat när barnen och hushållet inte upptog all deras tid.
Hemmamammornas idylliska 50-tal fanns, inte tu tal om det, jag var själv barn då.
Men det är inte det enda som finns. Och jag vet massor med människor som varit barn, allihop tamefan! och detta under helt olika betingelser!
Allting är en fråga om ekonomi. Och om synvinkel.
Undrar du vad jag tycker om bröstpump? Ingen aning. Inga barn, ingen pump. Men se Laestadius’ utmärkta krönika!
*Fitta betyder fuktig strandäng. Vilket Politik och poesis läsare vet sedan tidigare
onsdag, maj 19, 2010
Något i det underförstådda runt Greklands kris
Den grekiska krisen ska, som du redan förstått, lösas genom hårda sparpaket. Jag tvivlar inte på att sådana måste till i någon form, men att få mer pengar av EU mot att det nu är EU:s direktiv och räntor som ska följas låter inte som en framgångsväg för landet.
I den mån det finns något land. Eller om det endast återstår en sydösteuropeisk lydstat som tillslut bara har sina öar att sälja.
Det är något i det underförstådda runt Greklands kris som jag starkt ogillar. Vilka hyggliga människor som helst sitter och småskrattar åt hur det går när man ”inte jobbar”. Har de varit i Grekland på semester? Har de någonsin sett en grek som inte jobbar?
Priset för nedlåtande dumhet går till mänskan på tåget som sa att det beror på dendär mañana-kulturen.
Men imorgon heter ávrio på grekiska. Det är på inget vis ett spritt talesätt som betyder att skjuta upp det som ska göras. Om jag alls kan komma på ett allmänt grekiskt uttryck för när något ska göras så är det apops! ikväll!
Fast varför skulle vi som kan svenska behöva hålla reda på sådant, vi som redan vet hur det är.
Därför hajade jag till när någon bemärkt person – Assar Lindbeck? – efterklokt och grötmyndigt sa att EU inte passar för folk söder om Alperna. Yttrandet är precis vad jag väntat på, och väntat länge, eftersom jag vid tiden för den svenska folkomröstningen var övertygad om att EU är ett rasistiskt projekt. Sedan visade det sig att konsolideringen av likatänkadet prioriterades, eftersom EU i allra första hand är ett lönsamhetsprojekt.
Men nu börjar det bli dags att ovan- eller norrifrån ta ställning för eller kanske rentav emot de där människorna som vi förmodar ”inte jobbar”.
Läs Esbati. Han begriper ekonomi, det gör inte jag.
- - -
Men varför skrivs alla bloggar jag länkar till av bara karlar?
I den mån det finns något land. Eller om det endast återstår en sydösteuropeisk lydstat som tillslut bara har sina öar att sälja.
Det är något i det underförstådda runt Greklands kris som jag starkt ogillar. Vilka hyggliga människor som helst sitter och småskrattar åt hur det går när man ”inte jobbar”. Har de varit i Grekland på semester? Har de någonsin sett en grek som inte jobbar?
Priset för nedlåtande dumhet går till mänskan på tåget som sa att det beror på dendär mañana-kulturen.
Men imorgon heter ávrio på grekiska. Det är på inget vis ett spritt talesätt som betyder att skjuta upp det som ska göras. Om jag alls kan komma på ett allmänt grekiskt uttryck för när något ska göras så är det apops! ikväll!
Fast varför skulle vi som kan svenska behöva hålla reda på sådant, vi som redan vet hur det är.
Därför hajade jag till när någon bemärkt person – Assar Lindbeck? – efterklokt och grötmyndigt sa att EU inte passar för folk söder om Alperna. Yttrandet är precis vad jag väntat på, och väntat länge, eftersom jag vid tiden för den svenska folkomröstningen var övertygad om att EU är ett rasistiskt projekt. Sedan visade det sig att konsolideringen av likatänkadet prioriterades, eftersom EU i allra första hand är ett lönsamhetsprojekt.
Men nu börjar det bli dags att ovan- eller norrifrån ta ställning för eller kanske rentav emot de där människorna som vi förmodar ”inte jobbar”.
Läs Esbati. Han begriper ekonomi, det gör inte jag.
- - -
Men varför skrivs alla bloggar jag länkar till av bara karlar?
lördag, december 05, 2009
Kom tillbaka marknadsekonomi, allt är förlåtet!
Bloggade tidigare (1113) om Comhems oligarkiska övertagande av hela fastigheter, något som blåser ur hela valfriheten och även hotar näringsfriheten, vilket borde få företagarbedårade borgare att reagera och inkalla Konkurrensverket.
Gör det nu, mina få blå bekanta – reagera. Använd ett språk som marknaden förstår för att försvara marknadsekonomin. Om vi med det menar den sortens ekonomi där kunden får ungefär de varor och tjänster hon betalar för.
Eller är det rövarekonomin som borgarna i själva verket beundrar? Slughetens seger, kasinokungen som skamlar skalper från lurade offer.
Om du köpt en sak, och därtill en tjänst som ska få saken att fungera, då ska det hålla som ett avtal. Men i rövarekonomin börjar ditt oavlönade arbete med att mixtra ihop grejerna. Ingen vet varför de inte fungerar, allraminst du som inte är utbildad för dem och inte får lön för mekandet.
När du ber tjänsteproducenten om hjälp säger hon att det är fel på saken.
När du ber varuproducenten om hjälp säger han att det är fel på tjänsten.
När du ringer det som kallas service låter de som om det är dig det är fel på, medan de svingar sig i trapetser av gissningar om nya sladdkopplingsvarianter (givetvis på din telefonräkning).
Var det verkligen byråkratin Kafka skildrade? På hans tid var det relevant,men idag är det marknaden som intagits av arrogant absurditet. Den marknad som vi är lärda att bejaka, den som vi faktiskt bejakar när den fungerar som den är ämnad att fungera. På den skolboksnivå som Marx förklarat det.
Nu förstår jag varför borgarna fnyser åt marxismen. Att betala och tro att man ska få något, det liknar barnatro!
En av mina vänner är övertygad om att hennes vardagsrum och dess teknikpark är besatta av djinner. När tekniken blir magi och marxismen blir gud-som-haver, vad har du då kvar? Ett snokbo av sladdar och fakturan för dem.
Att du alltid ska betala och vanligen göra jobbet, det kan du alltid med säkerhet tro på.
Du får inget annat för det än – marknadsekonomi .
Gör det nu, mina få blå bekanta – reagera. Använd ett språk som marknaden förstår för att försvara marknadsekonomin. Om vi med det menar den sortens ekonomi där kunden får ungefär de varor och tjänster hon betalar för.
Eller är det rövarekonomin som borgarna i själva verket beundrar? Slughetens seger, kasinokungen som skamlar skalper från lurade offer.
Om du köpt en sak, och därtill en tjänst som ska få saken att fungera, då ska det hålla som ett avtal. Men i rövarekonomin börjar ditt oavlönade arbete med att mixtra ihop grejerna. Ingen vet varför de inte fungerar, allraminst du som inte är utbildad för dem och inte får lön för mekandet.
När du ber tjänsteproducenten om hjälp säger hon att det är fel på saken.
När du ber varuproducenten om hjälp säger han att det är fel på tjänsten.
När du ringer det som kallas service låter de som om det är dig det är fel på, medan de svingar sig i trapetser av gissningar om nya sladdkopplingsvarianter (givetvis på din telefonräkning).
Var det verkligen byråkratin Kafka skildrade? På hans tid var det relevant,men idag är det marknaden som intagits av arrogant absurditet. Den marknad som vi är lärda att bejaka, den som vi faktiskt bejakar när den fungerar som den är ämnad att fungera. På den skolboksnivå som Marx förklarat det.
Nu förstår jag varför borgarna fnyser åt marxismen. Att betala och tro att man ska få något, det liknar barnatro!
En av mina vänner är övertygad om att hennes vardagsrum och dess teknikpark är besatta av djinner. När tekniken blir magi och marxismen blir gud-som-haver, vad har du då kvar? Ett snokbo av sladdar och fakturan för dem.
Att du alltid ska betala och vanligen göra jobbet, det kan du alltid med säkerhet tro på.
Du får inget annat för det än – marknadsekonomi .
onsdag, september 30, 2009
"Education at a glance"
Jag kommer vid tillfälle att berätta mer om det som Skolverket fått fram som orsaker till sämre skolresultat; den undersökning som jag tog upp igår. Men först lite statistik från OECD-undersökningen ”Education at a glance 2009”.
Utbildningsväsendet inom OECD expanderar och många fler skaffar sig en högskoleutbildning. År 2007 var de högskoleexaminerade i snitt 39 procent, vilket var nästan dubbelt så många som år 1995. I bland annat Finland och Nya Zeeland inträffade ökningen mellan åren 1995 och 2000, medan ökningen i Sverige och Japan har infallit under senare år.
Att Sverige ger ut mest pengar i världen på skola (”utan resultat”) brukar vara ett borgerligt slagord. Men här visar det sig att den genomsnittliga klasstorleken i grundskolans tidigare år i OECD-länderna är drygt 21 barn per klass, och endast i tre länder överstiger klasstorleken 25. Turkiet som tidigare haft väldigt stora klasser har minskat dem kraftigt. Den svenska siffran nämns inte, men jag har svårt att tro att man efter det senaste decenniets nedskärningar kan komma under 25 barn i klassen i tätorterna - även om glesbygdsskolorna kan dra ned snittet.
Undervisningstimmarna per år ligger lågt i Danmark och Ungern och sannolikt även Sverige. I USA undervisas de små barnen nästan dubbelt så många timmar om året, något som dock inte brukar märkas i internationella tester. Och hur används tiden? I de flesta länderna ägnades omkring 80 procent av lektionstiden åt undervisning. Resten gick bort till avbrott eller administration.
Den förtalade flumskolan ser man inte mycket av i undersökningen. I samtliga länder fäste lärarna större vikt vid strukturerade inlärningsmetoder med klart angivna mål, än vid mer elevinriktade metoder.
Mest intressant är samvariationen mellan utbildning och demokrati och hälsa, det som undersökningen kallar sociala resultat och har mätt genom självbedömd hälsa, politiskt intresse och tillit. Alla dessa sociala resultat har ett positivt samband med utbildningsnivån! Ungdomar med gymnasieexamen upplever sin hälsa som bättre än de som saknar denna utbildning. Det politiska intresset och tilltron till människors goda avsikter hänger mer samman med att man genomgått högskoleutbildning.
Utbildningsväsendet inom OECD expanderar och många fler skaffar sig en högskoleutbildning. År 2007 var de högskoleexaminerade i snitt 39 procent, vilket var nästan dubbelt så många som år 1995. I bland annat Finland och Nya Zeeland inträffade ökningen mellan åren 1995 och 2000, medan ökningen i Sverige och Japan har infallit under senare år.
Att Sverige ger ut mest pengar i världen på skola (”utan resultat”) brukar vara ett borgerligt slagord. Men här visar det sig att den genomsnittliga klasstorleken i grundskolans tidigare år i OECD-länderna är drygt 21 barn per klass, och endast i tre länder överstiger klasstorleken 25. Turkiet som tidigare haft väldigt stora klasser har minskat dem kraftigt. Den svenska siffran nämns inte, men jag har svårt att tro att man efter det senaste decenniets nedskärningar kan komma under 25 barn i klassen i tätorterna - även om glesbygdsskolorna kan dra ned snittet.
Undervisningstimmarna per år ligger lågt i Danmark och Ungern och sannolikt även Sverige. I USA undervisas de små barnen nästan dubbelt så många timmar om året, något som dock inte brukar märkas i internationella tester. Och hur används tiden? I de flesta länderna ägnades omkring 80 procent av lektionstiden åt undervisning. Resten gick bort till avbrott eller administration.
Den förtalade flumskolan ser man inte mycket av i undersökningen. I samtliga länder fäste lärarna större vikt vid strukturerade inlärningsmetoder med klart angivna mål, än vid mer elevinriktade metoder.
Mest intressant är samvariationen mellan utbildning och demokrati och hälsa, det som undersökningen kallar sociala resultat och har mätt genom självbedömd hälsa, politiskt intresse och tillit. Alla dessa sociala resultat har ett positivt samband med utbildningsnivån! Ungdomar med gymnasieexamen upplever sin hälsa som bättre än de som saknar denna utbildning. Det politiska intresset och tilltron till människors goda avsikter hänger mer samman med att man genomgått högskoleutbildning.
onsdag, september 23, 2009
Vänta inte på historien för att lära
Ohly skriver i Expressen om hur Moderaterna medverkat till dagens ekonomiska kris. Efter att målmedvetet ha röstat för varje tänkbar avreglering av finansmarknaden har de nu bytt ståndpunkt och vill åter stärka regelverken. Det är tacknämligt.
Att haka upp sig på enskilda bonusar, hur flagrant oanständiga de än är, leder inte längre än till jakt på enskilda syndare. Kvar blir bankernas och finansinstitutens lust på snabba vinster, och den kan alltid fresta till lättsinnigt risktagande med andras pengar. Det är där regleringarna kommer in.
Marknaden är inte en naturlag. Den skapas av människor och människor behöver regler. Också ekonomer påpekar idag vikten av att lära av sina misstag.
Eller som en kamrat i Vänsterpartiet uttryckte sig omkring år 1999:
”Dom säger att vi ska lära av historien. Det har jag gjort. Jag minns bankkrisen på 90-talet.”
Att haka upp sig på enskilda bonusar, hur flagrant oanständiga de än är, leder inte längre än till jakt på enskilda syndare. Kvar blir bankernas och finansinstitutens lust på snabba vinster, och den kan alltid fresta till lättsinnigt risktagande med andras pengar. Det är där regleringarna kommer in.
Marknaden är inte en naturlag. Den skapas av människor och människor behöver regler. Också ekonomer påpekar idag vikten av att lära av sina misstag.
Eller som en kamrat i Vänsterpartiet uttryckte sig omkring år 1999:
”Dom säger att vi ska lära av historien. Det har jag gjort. Jag minns bankkrisen på 90-talet.”
onsdag, oktober 08, 2008
Skatter och vallöften
Högre skatter - men lägre avgift till a-kassan och höjda tak i arbetslöshets- och sjukförsäkringar. Alltså lite större trygghet för dem med lägst lön och osäkrast anställningar. Det är kortversionen av Vänsterpartiets budgetförslag som det presenterades av talespersonen Ulla Andersson.
En annan post är återinförandet av förmögenhetsskatten. En mycket viktig markering att det får vara slut på de rikas ohämmade fräckhet.
Det måste finnas incitament att arbeta, säger Fia Marx. Här är ett sätt att hjälpa dessa människor tillbaka till lönearbete. Det finns säkert uppgifter de kan utföra, även om de inte vill. När jänkarna spelar bort världens finanser måste vi ta ansvar för ekonomin, fortsätter Fia Marx. Bara gammaldags testuggare fortsätter odla drömmen om lågskattesamhället och fattigvården.
Slutligen tvåhundratusen nya offentliga jobb på sikt, fast vi börjar med 11000 under nästa år, och en fond för stöd till byggande av 40000 lägenheter per år. Det är våra vallöften. Vi har inte glömt dem.
En annan post är återinförandet av förmögenhetsskatten. En mycket viktig markering att det får vara slut på de rikas ohämmade fräckhet.
Det måste finnas incitament att arbeta, säger Fia Marx. Här är ett sätt att hjälpa dessa människor tillbaka till lönearbete. Det finns säkert uppgifter de kan utföra, även om de inte vill. När jänkarna spelar bort världens finanser måste vi ta ansvar för ekonomin, fortsätter Fia Marx. Bara gammaldags testuggare fortsätter odla drömmen om lågskattesamhället och fattigvården.
Slutligen tvåhundratusen nya offentliga jobb på sikt, fast vi börjar med 11000 under nästa år, och en fond för stöd till byggande av 40000 lägenheter per år. Det är våra vallöften. Vi har inte glömt dem.
fredag, augusti 22, 2008
Skola slumpvis
Det finns ännu ett skäl att vara emot privatskolor förutom dem jag redan nämnt. Man bör hushålla med byråkratiska klagomål, som att det inte är någon ordning i våra papper och ett gott dagsverke omöjliggörs. Men det är så det är.
Från ena dagen till den andra vet vi inte hur många elever vi har. Hundratusentals budgetkronor, alltså.
Medborgarnas skatter går åt till att avlöna kompetenta yrkesmänniskor som tvingas tuvhoppa mellan kortsiktiga lösningar. En ny organisation, nya grupperingar, nya scheman snyter vi ur handen... tills nästa samtal: Mitt barn ska sluta. Mitt barn ska börja. Mitt barn vill gå i en annan klass, annars slutar hon. Mitt barn vill gå i samma klass som sin bror, annars slutar han. Mitt barn är hos sin pappa men kommer senare. Mitt barn ska bara gå här en månad, sen reser vi.
Och: Varför har ni bytt lärare? När får vi riktigt schema?
Ingenstans står det skrivet att en oöverblickbar ekonomi är tillväxtfrämjande.
Ej heller att arbetskraften presterar maximalt när de inte vet vad de håller på med.
Faktum är att raka motsatsen står skrivet. Och inte precis i Kommunistiska Manifestet.
Erik Berg på Flamman är en som vet hur det ligger till.
Något mycket roligare: sonetter. Kraxpelax skriver dem. En prestation!
Från ena dagen till den andra vet vi inte hur många elever vi har. Hundratusentals budgetkronor, alltså.
Medborgarnas skatter går åt till att avlöna kompetenta yrkesmänniskor som tvingas tuvhoppa mellan kortsiktiga lösningar. En ny organisation, nya grupperingar, nya scheman snyter vi ur handen... tills nästa samtal: Mitt barn ska sluta. Mitt barn ska börja. Mitt barn vill gå i en annan klass, annars slutar hon. Mitt barn vill gå i samma klass som sin bror, annars slutar han. Mitt barn är hos sin pappa men kommer senare. Mitt barn ska bara gå här en månad, sen reser vi.
Och: Varför har ni bytt lärare? När får vi riktigt schema?
Ingenstans står det skrivet att en oöverblickbar ekonomi är tillväxtfrämjande.
Ej heller att arbetskraften presterar maximalt när de inte vet vad de håller på med.
Faktum är att raka motsatsen står skrivet. Och inte precis i Kommunistiska Manifestet.
Erik Berg på Flamman är en som vet hur det ligger till.
Något mycket roligare: sonetter. Kraxpelax skriver dem. En prestation!
söndag, januari 06, 2008
Med eller utan, ut ska du
Brevledes fick jag reda på att flyktingar som kommer hit med goda ekonomiska tillgångar inte har här att göra. Är väl inte tillräckligt synd om dem, antagligen. Andra brevskrivare har uttryckt ståndpunkten att flyktingar som inte kan klara sig ekonomiskt inte har här att göra.
Sammanfattningsvis: de har inte här att göra.
Upplysningsvis, å andra sidan:
Asylskäl och anhörigskap påverkas inte av din ekonomiska ställning.
Asylskäl och anhörigskap påverkas inte heller av Sveriges arbetsmarknadsläge.
Asylskäl och anhörigskap är just skäl. De kan föranleda att du får bosätta dig i landet.
Utan asylskäl eller anhörigskap har man inte så mycket här att göra, annat är turista, om man har pengar. Eller plugga på stipendium, om man inte har det.
Sammanfattningsvis: de har inte här att göra.
Upplysningsvis, å andra sidan:
Asylskäl och anhörigskap påverkas inte av din ekonomiska ställning.
Asylskäl och anhörigskap påverkas inte heller av Sveriges arbetsmarknadsläge.
Asylskäl och anhörigskap är just skäl. De kan föranleda att du får bosätta dig i landet.
Utan asylskäl eller anhörigskap har man inte så mycket här att göra, annat är turista, om man har pengar. Eller plugga på stipendium, om man inte har det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)