Beskriv de nyförälskade i storstadsnatten - som Lady & Lufsen, förstås. Håll frågesport i familjen: ”Vad stod det på matadorens bröst?” Svaret var förstås... ja du vet själv, ”Daisy”. Och när vi åkte hem från jobbet fredag eftermiddag skrek vi: ”Mot Sherwoodskogen!!”
Så låter vår generation vars jular inleds av Disney klockan 15 den 24 december. Teveprogrammet som är som julen själv - tjatigt, inskränkt, bullrigt och alldeles... alldeles underbart.
En jul rasade det bomber över Hanoi. En del av oss glömmer det aldrig. En annan jul snöade det i Betlehem. Det såg komiskt ut i teve men var det inte, sett ur klimatperspektiv.
Julhändelser fastnar i minnet.
Hur förklarade vi julen för barnen i Rinkeby? De kände dess laddning, de tyckte om ljus och presenter och att ta in träd i lägenheten var roligt. Men detaljerna ingick inte i någon för dem bekant helhet.
I Luciatåget ändrade vi ordet ”oss” i Stilla Natt till ”er är en frälsare född”. Då kunde de muslimska och buddhistiska barnen sjunga med. Om barnen kände sig säkra på att inte själva häda, unnade de gärna oss svenskar glädjen att Jesus var född. De hade inget emot honom.
Jesus gjorde fenomenet Jul lättare att förklara: Det är Jesus’ födelsedag.
Barnens reaktion var, att då gick det väl bra. Klart han ska få sina födelsedagspresenter!
Det finns praktiska vinster med att fira jul. Vi får vila några dagar strax efter vintersolståndet, och det är lite renare hemma om vi nu har ett hem och har orkat städa det. Det finns också seriösa skäl till att inte fira jul, till exempel den orättvisa världsordning vi är insnärjda i. Men det är vi dessvärre varje dag. När skälen vägs mot varandra blir bara det enklaste kvar. Vem nekar ett barn födelsedagspresenter?
Att julen är heterofamiljens högtid såg de tre i Betlehem till. De som ingen familj har känner sin ensamhet ännu svårare, medan vissa kärnfamiljer firar genom att klå upp sina närmaste. Den magiska triangeln i Betlehem hade ingen aning om vad de satte igång – utom möjligen modern, hon som gömde och begrundade. Men ett barn blev fött, och det barnet ger vi födelsedagspresenter.
Ljus och glaskulor och hela träd kan vem som helst ta emot. Men också den kallaste ångesten är en tribut åt babyn i stallet, och förtvivlans vådeld kan bara Modern förstå.
Hur vi firar jul är privat. Men allt vad vi tar oss för dessa egendomliga nätter av stjärnstunget mörker, kommer med eller mot vår vilja att vävas in i den Jul som för länge sedan blev större än oss själva.
Texten publicerad som krönika på Estradpoesi -04
lördag, december 26, 2009
onsdag, december 23, 2009
Anklagelser och riskfaktorer
För något år sedan blev jag anklagad för att vara antisemit därför att jag citerat Jinges blogg. När jag tog upp saken var det helt ointressant vad jag/Politik och poesi sagt eller skrivit. Det var frågan om skuld genom förbindelse, så jag avkrävdes enbart ställningstaganden för eller emot den bloggen.
Därför är det ett visst risktagande att jag nu länkar till Homopoliticus som skriver om den antisemitiska verkligheten som omringar staten Israel. Att jag länkar till Svensson som skriver om de organstölder som medgivits. Slutligen att jag länkar till Nyheter24 där medgivandet finns.
Donald Boström som media tog hedern av när han presenterade misstankarna om organstöld och föreslog att de skulle utredas, anser fortfarande att en utredning av händelserna bör göras, delvis för staten Israels skull: ”Kan man styrka att det är kriminella element, så att säga, och inte staten som gjort det här kan Israel gå stärkta ur en utredning” säger han.
- - -
Buller, asbest och invandrare betraktas som riskfaktorer i HSB-områden i Skåne. HSB ska ändra listan, efter påstötningar. Verkligen tillmötesgående!
Vid porten till helvetet är dörrskylten åter på plats. Även om bokstaven I saknas och några av svetsfogarna har spruckit.
Låt detta tolkas som hoppingivande.
Därför är det ett visst risktagande att jag nu länkar till Homopoliticus som skriver om den antisemitiska verkligheten som omringar staten Israel. Att jag länkar till Svensson som skriver om de organstölder som medgivits. Slutligen att jag länkar till Nyheter24 där medgivandet finns.
Donald Boström som media tog hedern av när han presenterade misstankarna om organstöld och föreslog att de skulle utredas, anser fortfarande att en utredning av händelserna bör göras, delvis för staten Israels skull: ”Kan man styrka att det är kriminella element, så att säga, och inte staten som gjort det här kan Israel gå stärkta ur en utredning” säger han.
- - -
Buller, asbest och invandrare betraktas som riskfaktorer i HSB-områden i Skåne. HSB ska ändra listan, efter påstötningar. Verkligen tillmötesgående!
Vid porten till helvetet är dörrskylten åter på plats. Även om bokstaven I saknas och några av svetsfogarna har spruckit.
Låt detta tolkas som hoppingivande.
tisdag, december 22, 2009
En skylt, en sten
Skylten från Auschwitz är upphittad. Polska polisen har gripit ett gäng misstänkta. Inget om motivet förmedlas, men tidningen tillägger att nazi-saker är ofantligt heta samlarobjekt.
En bil som Hitler ägt gick på 60 miljoner, och en SS-uniform kan kosta runt 80000.
Då talar vi om lagliga antikviteter, sådant som säljs lika öppet som nynassarna slår sig ner med en öl på Hofbräukeller i München. Koncentrationslägerprylar och stölder från muséer blir däremot svarta-börs-affärer. För cynism och perversion finns ingen gräns.
Den klagande muren*
Tusen år sedan begravningen av gudarna
världen lämnad åt människan
sten staplad på sten
Tusentals kommer från de längtande länderna
böner piper i sprickorna
sköra ben söker sten
En sten
är hämtad från helvetet
En sak är kvar,
ental, stensak
från Treblinka
Gudarna är borta.
Muren är för alla.
Klagan är för himlen.
stenen
är
för
sig
*en stund i Jerusalemn, ur Manifest -04
En bil som Hitler ägt gick på 60 miljoner, och en SS-uniform kan kosta runt 80000.
Då talar vi om lagliga antikviteter, sådant som säljs lika öppet som nynassarna slår sig ner med en öl på Hofbräukeller i München. Koncentrationslägerprylar och stölder från muséer blir däremot svarta-börs-affärer. För cynism och perversion finns ingen gräns.
Den klagande muren*
Tusen år sedan begravningen av gudarna
världen lämnad åt människan
sten staplad på sten
Tusentals kommer från de längtande länderna
böner piper i sprickorna
sköra ben söker sten
En sten
är hämtad från helvetet
En sak är kvar,
ental, stensak
från Treblinka
Gudarna är borta.
Muren är för alla.
Klagan är för himlen.
stenen
är
för
sig
*en stund i Jerusalemn, ur Manifest -04
måndag, december 21, 2009
Detta är ett test på mobilt bloggande. Du behöver inte bry dig. Blogger har lagt till tjänsten alldeles själv, utan att jag frågat. Harre javvlar...
Keep your friends updated— even when you're not signed in.
Keep your friends updated— even when you're not signed in.
Arbete ger frihet
Arbeit macht frei. Arbete ger frihet. Så löd texten på portalen vid ingången till Auschwitz läger. Nu har den ökända skylten stulits, trots att området har nattlig bevakning. Den polske ex-pesidenten Lech Walesa anser att stölden inte är ideologisk, utan rent kriminell.
Högst troligt är att skylten blir ett obskyrt och hemligt samlarobjekt. Sådana lär ska cirkulera bland samlarvärldens kufar. Artefakter som inte går att sälja öppet går upp i vanvettiga summor för att någon passionerad kapitalist ska få njuta kittlingen att vara ensam om ett fynd.
Men om det verkligen finns avsättning för dörrskylten till helvetet, då snuddar affären ändå vid ideologi eller moral. Om någon tillåter sig att göra pengar på det mest förfärliga, om någon annan tillfredsställer ett perverst ägandebegär, om det alltså finns en marknad - då finns det också personer som inte avskräcks, som inte stannar vid dörren, som är totalt i avsaknad av samvete och som förmodligen känner en lockelse från mordplatsen.
Det lär knappast vara något av de barn som föddes i Auschwitz, av personal eller interner, som lockas av souveniren.
- - -
Den svenska regeringens människoförakt håller sig inom civilisationens ramar. I ett Agenda-program lär Reinfeldt ha sagt: ”Jag tänker fråga det svenska folket om vi ska bryta arbetslinjen och återgå till utanförskap.”
Så maskerar han den samhälleliga konflikten, kampen mellan fattiga och rika, den nya arbetsorätten och hetsjakten på sjuka människor: "arbetslinje eller utanförskap".
I regeringens vokabulär får den inte kallas för någonting annat.
Ty nöter man in en glosa tillräckligt länge blir den sann, så lärde oss Dr G.
Mer om regeringen hos Johannes
Högst troligt är att skylten blir ett obskyrt och hemligt samlarobjekt. Sådana lär ska cirkulera bland samlarvärldens kufar. Artefakter som inte går att sälja öppet går upp i vanvettiga summor för att någon passionerad kapitalist ska få njuta kittlingen att vara ensam om ett fynd.
Men om det verkligen finns avsättning för dörrskylten till helvetet, då snuddar affären ändå vid ideologi eller moral. Om någon tillåter sig att göra pengar på det mest förfärliga, om någon annan tillfredsställer ett perverst ägandebegär, om det alltså finns en marknad - då finns det också personer som inte avskräcks, som inte stannar vid dörren, som är totalt i avsaknad av samvete och som förmodligen känner en lockelse från mordplatsen.
Det lär knappast vara något av de barn som föddes i Auschwitz, av personal eller interner, som lockas av souveniren.
- - -
Den svenska regeringens människoförakt håller sig inom civilisationens ramar. I ett Agenda-program lär Reinfeldt ha sagt: ”Jag tänker fråga det svenska folket om vi ska bryta arbetslinjen och återgå till utanförskap.”
Så maskerar han den samhälleliga konflikten, kampen mellan fattiga och rika, den nya arbetsorätten och hetsjakten på sjuka människor: "arbetslinje eller utanförskap".
I regeringens vokabulär får den inte kallas för någonting annat.
Ty nöter man in en glosa tillräckligt länge blir den sann, så lärde oss Dr G.
Mer om regeringen hos Johannes
fredag, december 18, 2009
Den ungdomen
Det är gott gry i ungdomen. Ungvänstrarna i Landskrona planerade ett preventivt gripande av danske konsuln. Väl inne på hans rum, dit de tog sig genom att på vanligt civiliserat maner ringa på dörren, nöjde de sig med att läsa upp en protestskrivelse mot det danska polisvåldet. Men konsuln blev rädd och ringde polisen.
Det är mindre gott gry i konsuler, om återgivningen är riktig. Den som är rädd för fyra ungdomsförbundare som ringt på dörren, vad gör han när Jehovas vittnen kommer? Och hur snart trycker han till i händelse av uttalat hot?
Incidenten kan dessvärre tolkas som att det är såhär danska myndigheter uppfattar ungdomlig politisk protest – som något i sig riskabelt oavsett hur de beter sig.
- - -
Läs här svaren från några mer eller mindre ungdomliga tänkare om valfrågorna inför det nya året. Har Olofsson fått ett Timbro-uppdrag att lägga ned Centerpartiet? Vill Miljöpartisterna helst vara borgerliga? Och vilken är den viktigaste politiska händelsen år 2009? -”Upptäckten av ’verklighetens folk’. Eller mer brett: borgerlighetens flört med högerpopulismen” som Esbati snyggt sammanfattar den katastrofalt tunna polityren på borgarnas sinne för mänskliga rättigheter.
- - -
När jag var ung, hur var det då?
Hos Tankar från vänsterkanten kan du läsa några fina 70-talsminnen. En annan som skriver underbart om 60- och 70-talen är Alien in Landskrona.
Mer och mer fascineras jag retrospektivt av detta förtalade årtionde som inte verkade särskilt märkvärdigt medan det pågick – det var ju bara den dåvarande verklighetens folk som roade och oroade sig.
Vi hade hår och sjalar, vi satt på golvet och drack te ur keramikmugg, och det är alldeles sant att det var massor med ljus och blommor överallt, trots att vi var i stan hela tiden.
Vi genomled långtråkiga elgitarrsolon mellan betongväggar bara några år innan vi ryckte upp oss med träskodans till folkligt sväng på elfiol. Vi kallade synt för elorgel och tyckte att en kassettbandspelare var ett fantastiskt sätt att ladda ner musik, gratis från radion eller bibliotekets LP-skivor.
Vi ansåg att alla skulle älska alla, och vi kritiserade i stort sett alla.
Det var den dåliga sidan.
Vi trodde att konst handlade om någonting annat än oss själva och trodde att konsten hade makt.
Det var den goda sidan.
Vi trodde (utan att någon som jag kände någonsing gjorde ingripande på konsulat) att varje gest, varje ljus och varje sång var ett politiskt ingripande.
Det var den oförglömliga sidan.
Det är mindre gott gry i konsuler, om återgivningen är riktig. Den som är rädd för fyra ungdomsförbundare som ringt på dörren, vad gör han när Jehovas vittnen kommer? Och hur snart trycker han till i händelse av uttalat hot?
Incidenten kan dessvärre tolkas som att det är såhär danska myndigheter uppfattar ungdomlig politisk protest – som något i sig riskabelt oavsett hur de beter sig.
- - -
Läs här svaren från några mer eller mindre ungdomliga tänkare om valfrågorna inför det nya året. Har Olofsson fått ett Timbro-uppdrag att lägga ned Centerpartiet? Vill Miljöpartisterna helst vara borgerliga? Och vilken är den viktigaste politiska händelsen år 2009? -”Upptäckten av ’verklighetens folk’. Eller mer brett: borgerlighetens flört med högerpopulismen” som Esbati snyggt sammanfattar den katastrofalt tunna polityren på borgarnas sinne för mänskliga rättigheter.
- - -
När jag var ung, hur var det då?
Hos Tankar från vänsterkanten kan du läsa några fina 70-talsminnen. En annan som skriver underbart om 60- och 70-talen är Alien in Landskrona.
Mer och mer fascineras jag retrospektivt av detta förtalade årtionde som inte verkade särskilt märkvärdigt medan det pågick – det var ju bara den dåvarande verklighetens folk som roade och oroade sig.
Vi hade hår och sjalar, vi satt på golvet och drack te ur keramikmugg, och det är alldeles sant att det var massor med ljus och blommor överallt, trots att vi var i stan hela tiden.
Vi genomled långtråkiga elgitarrsolon mellan betongväggar bara några år innan vi ryckte upp oss med träskodans till folkligt sväng på elfiol. Vi kallade synt för elorgel och tyckte att en kassettbandspelare var ett fantastiskt sätt att ladda ner musik, gratis från radion eller bibliotekets LP-skivor.
Vi ansåg att alla skulle älska alla, och vi kritiserade i stort sett alla.
Det var den dåliga sidan.
Vi trodde att konst handlade om någonting annat än oss själva och trodde att konsten hade makt.
Det var den goda sidan.
Vi trodde (utan att någon som jag kände någonsing gjorde ingripande på konsulat) att varje gest, varje ljus och varje sång var ett politiskt ingripande.
Det var den oförglömliga sidan.
Etiketter:
70-tal,
politik och poesi,
Ung Vänster
torsdag, december 17, 2009
De stjäl våra sparpengar
I en förträfflig debattartikel klargör Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren hur det egentligen hänger ihop med sjukförsäkringarna. Dem som Alliansen snor från oss om de tycker vi är sjuka för länge, trots att vi betalar in till försäkringen hela vårt yrkesverksamma liv.
Extra tack för artikeln eftersom jag var en av dem som gått på myten om att det är hål i sparbössan så att vi inte skulle ”ha råd med” sjukförsäkringar. Dumheter, eftersom det är vi själva som betalar. Det handlar inte om ekonomiskt underskott utan om borgarnas överlägsna syn på sjukdom och hälsa, på gemensamt och privat, och ytterst på vem det är som ska arbeta.
Bidragsmyten har regeringen spridit även om a-kassan. Eftersom a-kassa var mitt uppehälle under valåret hade jag under den periodens intensiva attacker lättare att begripa att det var mina egna pengar kampen gällde. Pengar jag satt in under alla år, och nu tog ut en liten del av. Att sänka a-kassan har inget med samhällsekonomin att göra, utan med samhällsmoralen. Och då inte alla-ska-arbeta-moralen, utan somliga-ska-klämmas-åt-moralen.
Hur det sen var möjligt att fuska sig igenom systemet övergick mitt förstånd. A-kassan jagade mig med nässlor den gången jag var sjuk en dag i februari och hade kryssat fel datum, eller hur det nu var. Det var alltså min egen kassa som lärt sig hur man gör när man fått lite makt och vill sätta sig på nån stackare.
Enligt regeringen får sjukskrivna inte skaffa hund.
Enligt min mening kan ett husdjur göra dig friskare.
Och vem har tid med hund om man ska jobba vareviga dag?
- - -
Läs rimmande vänsterpolitiker om tramset med prinsessdikter. Och glöm inte att Haga ska vara park!
Extra tack för artikeln eftersom jag var en av dem som gått på myten om att det är hål i sparbössan så att vi inte skulle ”ha råd med” sjukförsäkringar. Dumheter, eftersom det är vi själva som betalar. Det handlar inte om ekonomiskt underskott utan om borgarnas överlägsna syn på sjukdom och hälsa, på gemensamt och privat, och ytterst på vem det är som ska arbeta.
Bidragsmyten har regeringen spridit även om a-kassan. Eftersom a-kassa var mitt uppehälle under valåret hade jag under den periodens intensiva attacker lättare att begripa att det var mina egna pengar kampen gällde. Pengar jag satt in under alla år, och nu tog ut en liten del av. Att sänka a-kassan har inget med samhällsekonomin att göra, utan med samhällsmoralen. Och då inte alla-ska-arbeta-moralen, utan somliga-ska-klämmas-åt-moralen.
Hur det sen var möjligt att fuska sig igenom systemet övergick mitt förstånd. A-kassan jagade mig med nässlor den gången jag var sjuk en dag i februari och hade kryssat fel datum, eller hur det nu var. Det var alltså min egen kassa som lärt sig hur man gör när man fått lite makt och vill sätta sig på nån stackare.
Enligt regeringen får sjukskrivna inte skaffa hund.
Enligt min mening kan ett husdjur göra dig friskare.
Och vem har tid med hund om man ska jobba vareviga dag?
- - -
Läs rimmande vänsterpolitiker om tramset med prinsessdikter. Och glöm inte att Haga ska vara park!
onsdag, december 16, 2009
Det gör bara ont när jag skrattar
En Kd-ledamot i Solnas fullmäktige läste upp detta citat:
“Feminismen är en socialistisk, anti-familjär, politisk rörelse som uppmuntrar kvinnor att lämna sina män, mörda sina barn, praktisera häxkonst, krossa kapitalismen och att bli lesbiska”
Men när reaktionerna kom, då var det bara på skoj. Citatet försvaras med att det är använt som ett skämt, iallafall enligt kommentarerna till Politikerbloggen. Fattar man inte det har man ingen humor.
“Det gör bara ont när jag skrattar” - som Husbocken* sa.
I detta läge är det som jag bör meditera över det goda samtalet, enligt Poirier-Martinsson. Han som skrev i SvD att vänstern inte vet vad samtal är, vänstern som i huvudsak kommer med "medvetna missförstånd och fördummande förenklingar".
Till skillnad från den nyanserade, humoristiska högern?
“Det finns inget inom vänstern som tvingar den att vara osaklig, skrikig och elak” säger P-M. Alldeles riktigt. Jag har ett inre tvång att försöka vara saklig och hålla tonen. När den regeln blir till en börda får man komma vidare med stöd i citat.
P-M citerar Habermas som ”tecknar det ideala offentliga samtalet som i avsaknad av egenintresse och maktanspråk. Att diskussionen bör ha sig själv som mål och syfte, att undersöka begrepp, finna gemensamma slutsatser.”
Är det så Timbro och mediaetablissemanget arbetar? - hängivna den begreppsliga innebörden, helt i avsaknad av maktanspråk.
Gemensamma slutsatser må vara ett ideal, men når vi fram till dem är vi sannolikt utan ideologi. När högerns slutsatser blivit gemensamma för oss alla behövs inte längre något offentligt samtal, ty då finns knappast längre någon offentlighet att föra det i.
I dagens offentliga samtal väljer jag att granska Kd-ledamotens skämtsamhet lite närmare. Direkt ur citatet, och rent sakligt:
“Feminismen är en socialistisk, anti-familjär, politisk rörelse”
1. Nej, det finns borgerlig feminism
2. Nej, den är inte principiellt anti-familjär, även om många feminister är starkt kritiska mot den nuvarande kärnfamiljens begränsning
3. Ja, den är en politisk rörelse
“som uppmuntrar kvinnor att lämna sina män, mörda sina barn, praktisera häxkonst, krossa kapitalismen och att bli lesbiska”
4. Ja, den uppmuntrar kvinnor
5. Nej, inte att lämna sina män, utan att få männen att ta ansvar
6. Nej, endast Medea mördade sina barn i besinningslöst hämndbegär på en otrogen karlslok
7. Nej, häxkonst hör endast hemma inom Wicca-rörelsen som har en slags metafysisk särartsfeminism som sällan eller aldrig hörs i debatten
8. Nej, se punkt ett
9. Nej, att vara lesbisk är inte utmärkande för feminismen
Det blir två rätt av nio till Kd på Solna-arenan!
Lite kul var det, kanske.
* Hembiträdet i Lindgrens Karlsson på taket
- - -
Läs Jöran Fagerlund om världens största klimatdemonstration i ett litet land med inskränkta lagar
“Feminismen är en socialistisk, anti-familjär, politisk rörelse som uppmuntrar kvinnor att lämna sina män, mörda sina barn, praktisera häxkonst, krossa kapitalismen och att bli lesbiska”
Men när reaktionerna kom, då var det bara på skoj. Citatet försvaras med att det är använt som ett skämt, iallafall enligt kommentarerna till Politikerbloggen. Fattar man inte det har man ingen humor.
“Det gör bara ont när jag skrattar” - som Husbocken* sa.
I detta läge är det som jag bör meditera över det goda samtalet, enligt Poirier-Martinsson. Han som skrev i SvD att vänstern inte vet vad samtal är, vänstern som i huvudsak kommer med "medvetna missförstånd och fördummande förenklingar".
Till skillnad från den nyanserade, humoristiska högern?
“Det finns inget inom vänstern som tvingar den att vara osaklig, skrikig och elak” säger P-M. Alldeles riktigt. Jag har ett inre tvång att försöka vara saklig och hålla tonen. När den regeln blir till en börda får man komma vidare med stöd i citat.
P-M citerar Habermas som ”tecknar det ideala offentliga samtalet som i avsaknad av egenintresse och maktanspråk. Att diskussionen bör ha sig själv som mål och syfte, att undersöka begrepp, finna gemensamma slutsatser.”
Är det så Timbro och mediaetablissemanget arbetar? - hängivna den begreppsliga innebörden, helt i avsaknad av maktanspråk.
Gemensamma slutsatser må vara ett ideal, men når vi fram till dem är vi sannolikt utan ideologi. När högerns slutsatser blivit gemensamma för oss alla behövs inte längre något offentligt samtal, ty då finns knappast längre någon offentlighet att föra det i.
I dagens offentliga samtal väljer jag att granska Kd-ledamotens skämtsamhet lite närmare. Direkt ur citatet, och rent sakligt:
“Feminismen är en socialistisk, anti-familjär, politisk rörelse”
1. Nej, det finns borgerlig feminism
2. Nej, den är inte principiellt anti-familjär, även om många feminister är starkt kritiska mot den nuvarande kärnfamiljens begränsning
3. Ja, den är en politisk rörelse
“som uppmuntrar kvinnor att lämna sina män, mörda sina barn, praktisera häxkonst, krossa kapitalismen och att bli lesbiska”
4. Ja, den uppmuntrar kvinnor
5. Nej, inte att lämna sina män, utan att få männen att ta ansvar
6. Nej, endast Medea mördade sina barn i besinningslöst hämndbegär på en otrogen karlslok
7. Nej, häxkonst hör endast hemma inom Wicca-rörelsen som har en slags metafysisk särartsfeminism som sällan eller aldrig hörs i debatten
8. Nej, se punkt ett
9. Nej, att vara lesbisk är inte utmärkande för feminismen
Det blir två rätt av nio till Kd på Solna-arenan!
Lite kul var det, kanske.
* Hembiträdet i Lindgrens Karlsson på taket
- - -
Läs Jöran Fagerlund om världens största klimatdemonstration i ett litet land med inskränkta lagar
tisdag, december 15, 2009
Ofarligt vid vattenhålet
Vänligt av SvD att utnämna Sundbyberg till demokratins vattenhål! Även om orsaken var en smula missvisande. Det handlar om Socialdemokraternas så kallade primärval. Sundbybergsborna får rösta om vilka namn de vill ha på valsedeln till fullmäktige. Det är ett trevligt initiativ, om också lite fånigt eftersom man får förutsätta att samtliga föreslagna personer är socialdemokrater. Den som vill rösta S kan alltså känna sig ganska trygg med vem som helst.
Vilka ställningstaganden de här personerna har gjort – vem som vill utveckla välfärden och hyresrätterna och vem som vill sänka skatten och sälja skolorna, det framgår inte av primärvalsblanketten. Det är alltså ett såväl opolitiskt som ofarligt val.
I demokratins vattenhål har du chansen att rösta på din granne eller tanten i skoaffären! Låter inte det spännande?
När Vänsterpartiet gick runt och knackade dörr för att höra människor själva beskriva sina villkor och tala om vilka förändringar de vill göra var det vitalisering och medborgarperspektiv. Fråga förorten! I rättvisans namn tror jag också S genomfört liknande frågevandringar.
Då var det ingen borgartidning som hejade på. Lika lite som de borgerliga var intresserade när medborgarförslagen införts i allt fler fullmäktige.
Demokrati handlar om att ta makten - inte om grannsämja eller ordförandens frisyr.
Vilka ställningstaganden de här personerna har gjort – vem som vill utveckla välfärden och hyresrätterna och vem som vill sänka skatten och sälja skolorna, det framgår inte av primärvalsblanketten. Det är alltså ett såväl opolitiskt som ofarligt val.
I demokratins vattenhål har du chansen att rösta på din granne eller tanten i skoaffären! Låter inte det spännande?
När Vänsterpartiet gick runt och knackade dörr för att höra människor själva beskriva sina villkor och tala om vilka förändringar de vill göra var det vitalisering och medborgarperspektiv. Fråga förorten! I rättvisans namn tror jag också S genomfört liknande frågevandringar.
Då var det ingen borgartidning som hejade på. Lika lite som de borgerliga var intresserade när medborgarförslagen införts i allt fler fullmäktige.
Demokrati handlar om att ta makten - inte om grannsämja eller ordförandens frisyr.
Etiketter:
demokrati,
Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet
måndag, december 14, 2009
Allas rätt till kunskap
Vänsterpartiets förslag till nytt utbildningspolitisk program är nu ute på remiss.
Den enda mediakommentaren hittills är från en som benämner rätten till kunskap med den gamla schablonen ”flum” och som förolämpar vänsterns ledande utbildningspolitiker genom att slänga ur sig att de skulle gå på skåpmat från sosse-byråkrater fyrtio år tillbaka i tiden. Bara tanken..! Men en bra glosa från 60-talet är ”saklig och allsidig”. Den som vill lyfta sig över borgarkverulansen och skriva trovärdig kritik bör begagna sig av de dygderna.
Från kritiken av kritiken till en nyckelmening ur programmet: ”I dagens skola finns bara rätten att genomgå en utbildning. Vänsterpartiets vision är att alla ska ha rätt till kunskap.”
Detta är en av de viktigaste skillnaderna på vår skolpolitik och borgarnas. Mest väsentligt är innehållet, barnens kunskap. Inte kringarrangemangen ifråga om mätmetoder, straffskalor, mutlöner eller pr-knep.
Några punkter ur programförslaget:
- Alla barn har förutsättningar att lära sig, så skolan ska kompensera för omständigheter som hindrar lärandet
- Alla barn ska mötas i en gemensam skola; den sammanhållna utbildning som är tillgänglig för alla
- Skolan ska vara offentligt finansierad och demokratiskt styrd, samt avgiftsfri
- Tillräckliga resurser ska fördelas likvärdigt efter behov
- Lärarna är välutbildade och kompetenta och bemöter barnen med positiva förväntningar
- All bedömning är framåtsyftande och ska visa hur barnen kan utveckla sina kunskaper
- Rätt till modersmålsstöd i förskolan
- Högst 20 barn i fritidsgrupperna
- Inga graderade betyg
- Avgiftsfri gymnasieskola
Programmet finns att ladda ned här. Sist ett förtydligande - programmet heter förstås inte De rödaste fanornas utbildningspolitik, som den förvirrade stackars ledarskribenten vill ha det till. Det heter Allas rätt till kunskap. Blir lite tydligare så.
Den enda mediakommentaren hittills är från en som benämner rätten till kunskap med den gamla schablonen ”flum” och som förolämpar vänsterns ledande utbildningspolitiker genom att slänga ur sig att de skulle gå på skåpmat från sosse-byråkrater fyrtio år tillbaka i tiden. Bara tanken..! Men en bra glosa från 60-talet är ”saklig och allsidig”. Den som vill lyfta sig över borgarkverulansen och skriva trovärdig kritik bör begagna sig av de dygderna.
Från kritiken av kritiken till en nyckelmening ur programmet: ”I dagens skola finns bara rätten att genomgå en utbildning. Vänsterpartiets vision är att alla ska ha rätt till kunskap.”
Detta är en av de viktigaste skillnaderna på vår skolpolitik och borgarnas. Mest väsentligt är innehållet, barnens kunskap. Inte kringarrangemangen ifråga om mätmetoder, straffskalor, mutlöner eller pr-knep.
Några punkter ur programförslaget:
- Alla barn har förutsättningar att lära sig, så skolan ska kompensera för omständigheter som hindrar lärandet
- Alla barn ska mötas i en gemensam skola; den sammanhållna utbildning som är tillgänglig för alla
- Skolan ska vara offentligt finansierad och demokratiskt styrd, samt avgiftsfri
- Tillräckliga resurser ska fördelas likvärdigt efter behov
- Lärarna är välutbildade och kompetenta och bemöter barnen med positiva förväntningar
- All bedömning är framåtsyftande och ska visa hur barnen kan utveckla sina kunskaper
- Rätt till modersmålsstöd i förskolan
- Högst 20 barn i fritidsgrupperna
- Inga graderade betyg
- Avgiftsfri gymnasieskola
Programmet finns att ladda ned här. Sist ett förtydligande - programmet heter förstås inte De rödaste fanornas utbildningspolitik, som den förvirrade stackars ledarskribenten vill ha det till. Det heter Allas rätt till kunskap. Blir lite tydligare så.
fredag, december 11, 2009
Uppretade muslimer och poeter
För några år sedan blev två av mina kolleger osams. En av dem, Ali, fick då höra att han kanske har svårt att samarbeta med kvinnor, han som är muslim.
Ali blev ännu mer förbannad än han redan var. Jag glömmer aldrig hans rytande: ”Jag är inte muslim, jag är socialist för helvete!”
Till saken hör att Ali inte var så lätt att tas med alla gånger. Han var lynnig och ojämn i humöret. Somliga är det. Den aktuella konflikten förvärrades alltså rejält när andra förirrade sig på kulturella sidospår.
Tänkte på det idag när jag läste om ateisten som blev muslim i Flamman.
- - -
Sveriges poeter kan ännu stå raka i ryggen. Knappt en tredjedel av de tillfrågade ställer upp på att skriva kärlekspoesi till prinsessbröllopet (eller love poems till princess weddingen som det väl heter på nystockholmska).
Liljevalchs-chefen som kom upp med idén tycker det är ”lite larvigt att folk är så känsliga”.
Men folk är framför allt olika. Om han tycker det är festligt att gå emot sina övertygelser och fjanta bort sitt yrkesuppdrag behöver inte landets kulturarbetare tycka detsamma.
Lite larvigt att inte inse det, faktiskt.
Dahlgren har samlat vassa citat från poeterna.
För övrigt anser jag att Haga ska vara park
Ali blev ännu mer förbannad än han redan var. Jag glömmer aldrig hans rytande: ”Jag är inte muslim, jag är socialist för helvete!”
Till saken hör att Ali inte var så lätt att tas med alla gånger. Han var lynnig och ojämn i humöret. Somliga är det. Den aktuella konflikten förvärrades alltså rejält när andra förirrade sig på kulturella sidospår.
Tänkte på det idag när jag läste om ateisten som blev muslim i Flamman.
- - -
Sveriges poeter kan ännu stå raka i ryggen. Knappt en tredjedel av de tillfrågade ställer upp på att skriva kärlekspoesi till prinsessbröllopet (eller love poems till princess weddingen som det väl heter på nystockholmska).
Liljevalchs-chefen som kom upp med idén tycker det är ”lite larvigt att folk är så känsliga”.
Men folk är framför allt olika. Om han tycker det är festligt att gå emot sina övertygelser och fjanta bort sitt yrkesuppdrag behöver inte landets kulturarbetare tycka detsamma.
Lite larvigt att inte inse det, faktiskt.
Dahlgren har samlat vassa citat från poeterna.
För övrigt anser jag att Haga ska vara park
torsdag, december 10, 2009
Oemotståndliga erbjudanden och odrickbar cognac
Annars läsvärda Bokhora skriver på nyhetskvarnen en uppmaning till landets poeter att ”inte följa strömmen och tacka nej” till att dikta för prinsessbröllopet.
Bokhora arbetar seriöst för att lyfta poesin, men här tycks hon inte ha större respekt för poeterna än att utgå ifrån att ett ställningstagande mot kungahuset beror på följsamhet.
Med tanke på det märkliga exempel Bokhora anger kanske det verkligen beror på följsamhet i ett enskilt fall, en person som inte låter som en poet.
Oavsett vilket kan hyllningsdikter aldrig bli ett fräckt och frimodigt tilltag.
Bokhora avundas England som har hovpoeter av rang och ett kungahus med smak. Jojo, det är med nöje jag minns ett gammalt kungareportage där det gick ut på att kungen tänkte bjuda norska kungahuset på balettpremiär. Kung Olav hade plågat Karl-Gustaf med opera, så nu skulle han hämnas, han som var ”van vid” balett tack vare sin danskultiverade lillasyster.
Lite kul var detta för en balettoman.
Men uppriktigt sagt – vad rör det oss?
Bokhora slänger fram att det kanske var kungafamiljen som Hägglund tänkte på när han myntade sitt uttryck Verklighetens folk.
Eftersom de har "dålig smak” gubevars!
Eftersom Victoria gillar ishockey och Gyllene tider.
Det är "svennebanankultur”, enligt Bokhora, och det framgår att kungahuset inte borde ha den.
När en kulturbloggare ger så tydliga klassmarkörer råder inte gyllene tider.
Nyhetskvarnen beledsagar Bokhoras artikel med denna fråga:
"Merparten av Sveriges författarelit tackar nej till att skriva kärleksdikter inför Victoria och Daniels bröllop. Sviker de kungahuset?”
Efter det behöver ingen längre undra på vems sida kvarnen befinner sig.
Cognac-fråga, igen*. Så var ska jag börja:
Sviker författarna kungahuset?
Hur definierar du ”sviker”? Har författarna tidigare lovat kungahuset något?
De författare som tackat nej, har de missförstått frågan?
Var frågan en uppmaning, ett erbjudande du inte kan motstå?
Om så, vad är då kungahuset för slags ”familj”?
40 mille kostar upprustningen av Haga slott. Vi har fortfarande inte fått reda på hur mycket av parken som Familjen tänker lägga under sig, så skriv föralldel på namnlistan Haga ska vara park.
Tack till Aktuellt från ett kafébord för tipset
* En fråga som inte rättvist kan besvaras, exempelvis "Har du slutat dricka konjak om morgnarna?" enligt A Lindgren
Bokhora arbetar seriöst för att lyfta poesin, men här tycks hon inte ha större respekt för poeterna än att utgå ifrån att ett ställningstagande mot kungahuset beror på följsamhet.
Med tanke på det märkliga exempel Bokhora anger kanske det verkligen beror på följsamhet i ett enskilt fall, en person som inte låter som en poet.
Oavsett vilket kan hyllningsdikter aldrig bli ett fräckt och frimodigt tilltag.
Bokhora avundas England som har hovpoeter av rang och ett kungahus med smak. Jojo, det är med nöje jag minns ett gammalt kungareportage där det gick ut på att kungen tänkte bjuda norska kungahuset på balettpremiär. Kung Olav hade plågat Karl-Gustaf med opera, så nu skulle han hämnas, han som var ”van vid” balett tack vare sin danskultiverade lillasyster.
Lite kul var detta för en balettoman.
Men uppriktigt sagt – vad rör det oss?
Bokhora slänger fram att det kanske var kungafamiljen som Hägglund tänkte på när han myntade sitt uttryck Verklighetens folk.
Eftersom de har "dålig smak” gubevars!
Eftersom Victoria gillar ishockey och Gyllene tider.
Det är "svennebanankultur”, enligt Bokhora, och det framgår att kungahuset inte borde ha den.
När en kulturbloggare ger så tydliga klassmarkörer råder inte gyllene tider.
Nyhetskvarnen beledsagar Bokhoras artikel med denna fråga:
"Merparten av Sveriges författarelit tackar nej till att skriva kärleksdikter inför Victoria och Daniels bröllop. Sviker de kungahuset?”
Efter det behöver ingen längre undra på vems sida kvarnen befinner sig.
Cognac-fråga, igen*. Så var ska jag börja:
Sviker författarna kungahuset?
Hur definierar du ”sviker”? Har författarna tidigare lovat kungahuset något?
De författare som tackat nej, har de missförstått frågan?
Var frågan en uppmaning, ett erbjudande du inte kan motstå?
Om så, vad är då kungahuset för slags ”familj”?
40 mille kostar upprustningen av Haga slott. Vi har fortfarande inte fått reda på hur mycket av parken som Familjen tänker lägga under sig, så skriv föralldel på namnlistan Haga ska vara park.
Tack till Aktuellt från ett kafébord för tipset
* En fråga som inte rättvist kan besvaras, exempelvis "Har du slutat dricka konjak om morgnarna?" enligt A Lindgren
Genomfört vallöfte inget för väljarna
Jag brukar inte fästa större avseende vid opinionsmätningar. Men den senaste, som ger regeringsmakten till den rödgröna oppositionen, är ändå glädjande. Efter en period när det såg ut som om statsministern inte kunde göra fel har det äntligen hakat upp sig.
I SvD tror man att Reinfeldt försummat inrikespolitiken medan han ägnat sig åt att ”leda EU genom finans- och klimatkriser”.
Den sagan, du! Snipp snapp snut, så hade Fredrik räddat klimatet åt kontinenten!
Man orkar inte ens bli trött.
Resultatet i SCB-mätningen kan ha påverkats av Vattenfall-skandalen eller Saab-kollapsen. Den genomfördes nämligen före sjukförsäkringsstriden, alltså innan borgarnas friskhetsfascism och vurm för tvångsarbete uppenbarades.
Å andra sidan har de faktiskt bara gjort vad de sagt att de ska göra.
Folks misstro mot politiker blir till ett ännu större problem om de börjar rösta på tvärs. ”Vi tar Moderaterna, de säger att de ska förstöra sjukförsäkringen men det är nog bara valfläsk” - vaa!?
- - -
Replik ur filmen Regnet i Provence:
”Gnäll på politikerna du bara. Det är iallafall inte lika effektivt som att hålla på med politik!”
I SvD tror man att Reinfeldt försummat inrikespolitiken medan han ägnat sig åt att ”leda EU genom finans- och klimatkriser”.
Den sagan, du! Snipp snapp snut, så hade Fredrik räddat klimatet åt kontinenten!
Man orkar inte ens bli trött.
Resultatet i SCB-mätningen kan ha påverkats av Vattenfall-skandalen eller Saab-kollapsen. Den genomfördes nämligen före sjukförsäkringsstriden, alltså innan borgarnas friskhetsfascism och vurm för tvångsarbete uppenbarades.
Å andra sidan har de faktiskt bara gjort vad de sagt att de ska göra.
Folks misstro mot politiker blir till ett ännu större problem om de börjar rösta på tvärs. ”Vi tar Moderaterna, de säger att de ska förstöra sjukförsäkringen men det är nog bara valfläsk” - vaa!?
- - -
Replik ur filmen Regnet i Provence:
”Gnäll på politikerna du bara. Det är iallafall inte lika effektivt som att hålla på med politik!”
onsdag, december 09, 2009
In i samhället
Flyktingpolitiken måste ändra riktning. En rödgrön regering måste föra en politik som är rättssäker, som ger människor skydd undan förföljelse och överensstämmer med de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. Men det räcker inte att släppa in flyktingar i landet. Vi måste också släppa in dem i samhället.
Så skriver Lars Ohly och Kalle Larsson i GP. Läs den för att se Vänsterpartiets förslag i flykting- och asylfrågor.
Avlyssnat:
En flicka och hennes far i videobutiken. Flickan:
- Javisstja, Mohammed ska ringa dej!
- Va? säger pappan irriterat. Du känner väl ingen sån!
- Meh! Min NO-lärare ju. Han måste prata med dej.
Den naturliga frågan vore vad NO-läraren har att ta upp med föräldern. Men pappan suckar tungt och säger efter en laddad paus:
- Va är det för typ? Var kommer han från?
Apropå konsten att komma in i samhället ens med en naturvetenskaplig och pedagogisk högskoleutbildning.
Så skriver Lars Ohly och Kalle Larsson i GP. Läs den för att se Vänsterpartiets förslag i flykting- och asylfrågor.
Avlyssnat:
En flicka och hennes far i videobutiken. Flickan:
- Javisstja, Mohammed ska ringa dej!
- Va? säger pappan irriterat. Du känner väl ingen sån!
- Meh! Min NO-lärare ju. Han måste prata med dej.
Den naturliga frågan vore vad NO-läraren har att ta upp med föräldern. Men pappan suckar tungt och säger efter en laddad paus:
- Va är det för typ? Var kommer han från?
Apropå konsten att komma in i samhället ens med en naturvetenskaplig och pedagogisk högskoleutbildning.
lördag, december 05, 2009
Kom tillbaka marknadsekonomi, allt är förlåtet!
Bloggade tidigare (1113) om Comhems oligarkiska övertagande av hela fastigheter, något som blåser ur hela valfriheten och även hotar näringsfriheten, vilket borde få företagarbedårade borgare att reagera och inkalla Konkurrensverket.
Gör det nu, mina få blå bekanta – reagera. Använd ett språk som marknaden förstår för att försvara marknadsekonomin. Om vi med det menar den sortens ekonomi där kunden får ungefär de varor och tjänster hon betalar för.
Eller är det rövarekonomin som borgarna i själva verket beundrar? Slughetens seger, kasinokungen som skamlar skalper från lurade offer.
Om du köpt en sak, och därtill en tjänst som ska få saken att fungera, då ska det hålla som ett avtal. Men i rövarekonomin börjar ditt oavlönade arbete med att mixtra ihop grejerna. Ingen vet varför de inte fungerar, allraminst du som inte är utbildad för dem och inte får lön för mekandet.
När du ber tjänsteproducenten om hjälp säger hon att det är fel på saken.
När du ber varuproducenten om hjälp säger han att det är fel på tjänsten.
När du ringer det som kallas service låter de som om det är dig det är fel på, medan de svingar sig i trapetser av gissningar om nya sladdkopplingsvarianter (givetvis på din telefonräkning).
Var det verkligen byråkratin Kafka skildrade? På hans tid var det relevant,men idag är det marknaden som intagits av arrogant absurditet. Den marknad som vi är lärda att bejaka, den som vi faktiskt bejakar när den fungerar som den är ämnad att fungera. På den skolboksnivå som Marx förklarat det.
Nu förstår jag varför borgarna fnyser åt marxismen. Att betala och tro att man ska få något, det liknar barnatro!
En av mina vänner är övertygad om att hennes vardagsrum och dess teknikpark är besatta av djinner. När tekniken blir magi och marxismen blir gud-som-haver, vad har du då kvar? Ett snokbo av sladdar och fakturan för dem.
Att du alltid ska betala och vanligen göra jobbet, det kan du alltid med säkerhet tro på.
Du får inget annat för det än – marknadsekonomi .
Gör det nu, mina få blå bekanta – reagera. Använd ett språk som marknaden förstår för att försvara marknadsekonomin. Om vi med det menar den sortens ekonomi där kunden får ungefär de varor och tjänster hon betalar för.
Eller är det rövarekonomin som borgarna i själva verket beundrar? Slughetens seger, kasinokungen som skamlar skalper från lurade offer.
Om du köpt en sak, och därtill en tjänst som ska få saken att fungera, då ska det hålla som ett avtal. Men i rövarekonomin börjar ditt oavlönade arbete med att mixtra ihop grejerna. Ingen vet varför de inte fungerar, allraminst du som inte är utbildad för dem och inte får lön för mekandet.
När du ber tjänsteproducenten om hjälp säger hon att det är fel på saken.
När du ber varuproducenten om hjälp säger han att det är fel på tjänsten.
När du ringer det som kallas service låter de som om det är dig det är fel på, medan de svingar sig i trapetser av gissningar om nya sladdkopplingsvarianter (givetvis på din telefonräkning).
Var det verkligen byråkratin Kafka skildrade? På hans tid var det relevant,men idag är det marknaden som intagits av arrogant absurditet. Den marknad som vi är lärda att bejaka, den som vi faktiskt bejakar när den fungerar som den är ämnad att fungera. På den skolboksnivå som Marx förklarat det.
Nu förstår jag varför borgarna fnyser åt marxismen. Att betala och tro att man ska få något, det liknar barnatro!
En av mina vänner är övertygad om att hennes vardagsrum och dess teknikpark är besatta av djinner. När tekniken blir magi och marxismen blir gud-som-haver, vad har du då kvar? Ett snokbo av sladdar och fakturan för dem.
Att du alltid ska betala och vanligen göra jobbet, det kan du alltid med säkerhet tro på.
Du får inget annat för det än – marknadsekonomi .
fredag, december 04, 2009
Drifts- och kunskapsformer; sånt som är intressant i skoldebatten
Bra skolartiklar är det ont om. Hittar en i Arena där Erik Nilsson, tidigare skolborgarråd i Stockholm, skriver om framtidens skola. Jag är osäker på om han för fram Socialdemokraternas skolpolitik eller den han tycker att de borde föra, men oavsett det innehåller artikeln en hel del tänkvärt.
Intressant är att Nilsson skriver om att ”återvinna makten över skattepengarna”, vilket är den defensiva kamp vi har att ta itu med inför och förhoppningsvis efter valet. Men hur ska det gå till? Artikeln gör det tydligt att privatskolorna är här för att stanna. Socialdemokraterna har lagt sig platt och Miljöpartiet omfamnar dem.
Med tanke på detta blir det inte enkelt att komma fram med ett gemensamt rödgrönt skolalternativ (som Nilsson med rätta efterlyser) när det gäller demokratiska driftsformer. Våra samarbetspartier vill inte röra de vinstdrivande utbildningsföretagen eller dubiösa religionskooperativen.
Flera av förslagen i Nilssons artikel är bra. Här finns ett tydligt vänsterkrav på att det är den pedagogiska kvaliteten som ska höjas, inte barnens stress som ska öka. Särskilt intressant blir det när han kommer in på den aktuella frågan om nya kursplaner. Vi behöver kursplaner som förutom fakta betonar självständigt tänkanke, kritisk analys, förståelse och tillämpning (alltså mycket nära kunskapens 4F*). När dessa kunskaper ska värderas behöver vi nya examinationsformer där vi prövar förmågan att använda flera ämnen och olika färdigheter för problemlösning. Sådant får mig att tro att de kan mötas; den storslagna lösningen för en global ekonomi och varje barns rätt att skaffa sig användbara kunskaper.
Tyvärr har jag blivit alltmer skeptisk till det gamla talesättet att kunskap är makt. Det räcker med att lyssna på makthavarna för att punktera illusionen. Är det någon som längre tror att Björklund blev minister på grund av sin omfattande kunskap? Nej majoren var den som blåste bäst i partytutan.
Vi kan vara överens om att okunskap är fattigdom. Både på tallriken och i huvudet.
Kunskap är alltså en födkrok. Den kan också vara en leksak, en prydnad, ett verktyg eller ren stolthet. Allt är goda ting, men inget av det har med makt att göra.
Jag börjar befara att talesättet bara är något vi lurar barn med, så att de ska orka fortsätta.
För att inte tala om oss själva.
*= fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet, ur Skola för bildning, underlag till nu gällande läroplan
- - -
Läs också Arbetaren om islamofobin under de rasistiska demonstrationerna
Intressant är att Nilsson skriver om att ”återvinna makten över skattepengarna”, vilket är den defensiva kamp vi har att ta itu med inför och förhoppningsvis efter valet. Men hur ska det gå till? Artikeln gör det tydligt att privatskolorna är här för att stanna. Socialdemokraterna har lagt sig platt och Miljöpartiet omfamnar dem.
Med tanke på detta blir det inte enkelt att komma fram med ett gemensamt rödgrönt skolalternativ (som Nilsson med rätta efterlyser) när det gäller demokratiska driftsformer. Våra samarbetspartier vill inte röra de vinstdrivande utbildningsföretagen eller dubiösa religionskooperativen.
Flera av förslagen i Nilssons artikel är bra. Här finns ett tydligt vänsterkrav på att det är den pedagogiska kvaliteten som ska höjas, inte barnens stress som ska öka. Särskilt intressant blir det när han kommer in på den aktuella frågan om nya kursplaner. Vi behöver kursplaner som förutom fakta betonar självständigt tänkanke, kritisk analys, förståelse och tillämpning (alltså mycket nära kunskapens 4F*). När dessa kunskaper ska värderas behöver vi nya examinationsformer där vi prövar förmågan att använda flera ämnen och olika färdigheter för problemlösning. Sådant får mig att tro att de kan mötas; den storslagna lösningen för en global ekonomi och varje barns rätt att skaffa sig användbara kunskaper.
Tyvärr har jag blivit alltmer skeptisk till det gamla talesättet att kunskap är makt. Det räcker med att lyssna på makthavarna för att punktera illusionen. Är det någon som längre tror att Björklund blev minister på grund av sin omfattande kunskap? Nej majoren var den som blåste bäst i partytutan.
Vi kan vara överens om att okunskap är fattigdom. Både på tallriken och i huvudet.
Kunskap är alltså en födkrok. Den kan också vara en leksak, en prydnad, ett verktyg eller ren stolthet. Allt är goda ting, men inget av det har med makt att göra.
Jag börjar befara att talesättet bara är något vi lurar barn med, så att de ska orka fortsätta.
För att inte tala om oss själva.
*= fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet, ur Skola för bildning, underlag till nu gällande läroplan
- - -
Läs också Arbetaren om islamofobin under de rasistiska demonstrationerna
måndag, november 30, 2009
Ta vara på fakta
Årets August-pristagare verkar vara utmärkelsen fullt värdig. Av recensionerna att döma har Sem-Sandberg skrivit en stark och inlevelsefull bok om livet i ghettot i Lodz. Han säger själv att han överväldigades av ämnet och aldrig tvekade om att han hade rätt att skriva denna bok. Det tyder på att han ändå ställt sig frågan, vilket man absolut bör göra. Förintelsen är inget att fabulera kring, och Sem-Sandbergs roman baseras på fakta.
Endast av den orsaken vill jag påminna om fakta i sig själva. Ta vara på dem där de ännu finns tillgängliga! Dawid Sierakowiaks Dagbok från ghettot finns på svenska på många bibliotek. I fem skrivhäften noterar tonåringen Dawid vardagliga händelser i ghettot. Arbetet ger korta stunder av hopp, svälten ger sjukdom och hopplöshet. ”Det finns ingen väg ut” lyder den sista mening Dawid skrev i livet.
All respekt till Sem-Sandberg. Hans roman beröms för sitt språk, sin teknik, sin grå tyngd.
All respekt till Dawid Sierakowiak. Hans dagbok är en skolpojkes, den saknar finesser. Han hade ingen väg ut.
Det får aldrig, inte för någon generation, finnas något som helst tvivel om att Förintelsen är fakta.
Endast av den orsaken vill jag påminna om fakta i sig själva. Ta vara på dem där de ännu finns tillgängliga! Dawid Sierakowiaks Dagbok från ghettot finns på svenska på många bibliotek. I fem skrivhäften noterar tonåringen Dawid vardagliga händelser i ghettot. Arbetet ger korta stunder av hopp, svälten ger sjukdom och hopplöshet. ”Det finns ingen väg ut” lyder den sista mening Dawid skrev i livet.
All respekt till Sem-Sandberg. Hans roman beröms för sitt språk, sin teknik, sin grå tyngd.
All respekt till Dawid Sierakowiak. Hans dagbok är en skolpojkes, den saknar finesser. Han hade ingen väg ut.
Det får aldrig, inte för någon generation, finnas något som helst tvivel om att Förintelsen är fakta.
söndag, november 29, 2009
Roma kulturklass
På Barnrättsdagen hade jag glädjen att åter träffa Angelina Dimiter Taikon. Hon förestår Roma Kulturklass i Enskede, och tillsammans med kollegan Mikael Demetri berättade hon om den tvåspråkiga, interkulturella undervisningsmetod de använder för närmare trettio romska barn i olika åldrar.Varför är det så många romska barn som inte trivs i skolan? Ofta känner de ingen samhörighet där, för enligt Angelina var det först med LPO-94 som grundskolan öppnades för kulturell undervisning inom läroplanens ram. Som exempel nämner hon att man kan sy förkläden istället för linnen i slöjden. Men Roma kulturklass startade redan 1993 och drog sig fram på EU-bidrag innan den fyra år senare blev en del av Nytorpsskolan.
I klassen talas barnens båda modersmål: romani chib (kelderasha-variant) och svenska. På morgnarna börjar man med romani (”barnen vaknar ju som romer och kommer till skolan som romer” förklarar Angelina), medan svenskan rår under eftermiddagarna. En modell som gör att niorna blir gymnasieklara.
Att barnen går i samma klass från förskoleklass till nian är inget märkvärdigt för dem. Så har man alltid levt, säger Angelina. Det är så barnen får i sig att ta ansvar för gruppen. Inte heller har man någon särskola, för alla barn är barn, och de ska vara tillsammans. Var och en blir sedd, och ingen blir särbehandlad.
För oss gaje (icke-romer) är det lätt att utifrån se det romska levnadssättet som en uppsättning regler. Mikael uttrycker det som att ”regelboken bär vi inom oss i huvudet, vi tycker vårt system är vackert”. Han förklarar det med behovet av social kontroll på den tiden när man reste och levde i läger med kanske 50 tält eller vagnar. Lägerlivet kräver att man håller fred med varandra, och än idag är en viktig levnadsregel att kunna ge ömsesidig förlåtelse och försoning. Det är därför man håller ”kris”, skiljedomstol. Också i skolklassen tränar de barnen att se och förstå varandras uppförande och aldrig lämna en konflikt utan försoning. De är barn - de är kloka.
I år är det 40 år sedan romerna överhuvudtaget fick rätten till skolgång. Idag finns 50000 romer i Sverige, men de känner fortfarande ett utanförskap och det tar säkert ytterligare ettpar generationer innan de kommit in i den svenska skoltraditionen. Något som i allra högsta grad behövs på den vägen är tillgång till läromedel på de olika romani-varianterna, och modersmålslärare.
Föreläsningar om Roma kulturklass och romsk kultur kan bokas här
- - -
"Det är väl rasisternas dag idag?" sa en elvaåring i Rinkeby om den 30 november. I Stockholm marscherade Svenska motståndsrörelsen redan idag, men möttes av välorganiserade motdemonstrationer. Läs en bra skildring på Nätverket mot rasism
fredag, november 27, 2009
Om inte om
Om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och om Socialdemokraterna inte kan hämta in sina gamla väljare och om inget block kan bilda majoritetsregering så vill Sahlin bilda regering med några borgerliga småpartier om de kommit in i riksdagen.
Om det inte inträffat någon annan katastrof som ställer politiken på huvudet.
Om inte Sahlin slutar dilla om parlamentariska skräckscenarior och börja göra politik istället, då kan hon ge sig den på att Reinfeldt i orubbat bo fortsätter regera. Detta är något han klarar av med visst flyt, så det går inte att hoppas på borgerliga misstag och sprickor i alliansen längre. Nu är det S det hänger på. Då lönar det sig inte att placera ut SD längs vägen som varningstriangel.
Om vi låter Sverigedemokraterna dominera en valrörelse som inte ens har börjat, och om Sahlin avslöjar sin rädsla genom att gräva politiska skyttegravar, då är risken stor att vi slutar med att irra som resterna av en arme i ett ödelagt landskap av ideologiskt jämngrå gyttja.
Om jag någon gång instämt med Reinfeldt så är det när han instämmer med statsvetaren Marie Demker som säger: ”Det gäller att hålla fast vid den grundläggande konflikten i Sverige som är mellan höger och vänster. Om man skapar en blocköverskridande allians så gynnar det Sverigedemokraterna”.
Om partierna kryper in mot mitten och förhåller sig till media som om konflikten handlade om stryktipset, då ”känns det som att rösta på en löpsedel, inte ett partiprogram”, sa en person på Fejsan.
Använd huvudet. Använd partiprogrammen. Exempelvis vårt.
- - -
Om du tröttnat på malandet i nyhetskvarnen, läs Esbatis kritik av Newsmill!
Om det inte inträffat någon annan katastrof som ställer politiken på huvudet.
Om inte Sahlin slutar dilla om parlamentariska skräckscenarior och börja göra politik istället, då kan hon ge sig den på att Reinfeldt i orubbat bo fortsätter regera. Detta är något han klarar av med visst flyt, så det går inte att hoppas på borgerliga misstag och sprickor i alliansen längre. Nu är det S det hänger på. Då lönar det sig inte att placera ut SD längs vägen som varningstriangel.
Om vi låter Sverigedemokraterna dominera en valrörelse som inte ens har börjat, och om Sahlin avslöjar sin rädsla genom att gräva politiska skyttegravar, då är risken stor att vi slutar med att irra som resterna av en arme i ett ödelagt landskap av ideologiskt jämngrå gyttja.
Om jag någon gång instämt med Reinfeldt så är det när han instämmer med statsvetaren Marie Demker som säger: ”Det gäller att hålla fast vid den grundläggande konflikten i Sverige som är mellan höger och vänster. Om man skapar en blocköverskridande allians så gynnar det Sverigedemokraterna”.
Om partierna kryper in mot mitten och förhåller sig till media som om konflikten handlade om stryktipset, då ”känns det som att rösta på en löpsedel, inte ett partiprogram”, sa en person på Fejsan.
Använd huvudet. Använd partiprogrammen. Exempelvis vårt.
- - -
Om du tröttnat på malandet i nyhetskvarnen, läs Esbatis kritik av Newsmill!
Etiketter:
demokrati,
Socialdemokraterna,
Sverigedemokraterna
onsdag, november 25, 2009
Carl Jonas Love Almqvist?
Vem är Love?
Stockholms stad ska fira Love i två hela veckor juni 2010.
För sju miljoner.
Media är måna om att visa att det bara blir cirka åtta spänn per stockholmare.
Grattis, stockholmare. Man får inte mycket för åtta kronor idag.
Victoria B:s fästman heter visserligen Daniel, men denhär åttakronors-Love-festivalen är förstås tillägnad dem. Vilka andra finns det?
Hur många kronor det går på varje stockholmare eller svensk att stänga av Haga har vi ännu inte fått reda på.
Om republikanska föreningen läser detta föreslår jag en gruppresa i juni. Partaja på färjan och vila sen ut i vår närmaste republik. Min ståplats i city lämnar jag gärna till någon som anser sig behöva den bättre.
Glöm inte namnlistan Haga ska vara park!
Stockholms stad ska fira Love i två hela veckor juni 2010.
För sju miljoner.
Media är måna om att visa att det bara blir cirka åtta spänn per stockholmare.
Grattis, stockholmare. Man får inte mycket för åtta kronor idag.
Victoria B:s fästman heter visserligen Daniel, men denhär åttakronors-Love-festivalen är förstås tillägnad dem. Vilka andra finns det?
Hur många kronor det går på varje stockholmare eller svensk att stänga av Haga har vi ännu inte fått reda på.
Om republikanska föreningen läser detta föreslår jag en gruppresa i juni. Partaja på färjan och vila sen ut i vår närmaste republik. Min ståplats i city lämnar jag gärna till någon som anser sig behöva den bättre.
Glöm inte namnlistan Haga ska vara park!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)