Roma kulturklass

På Barnrättsdagen hade jag glädjen att åter träffa Angelina Dimiter Taikon. Hon förestår Roma Kulturklass i Enskede, och tillsammans med kollegan Mikael Demetri berättade hon om den tvåspråkiga, interkulturella undervisningsmetod de använder för närmare trettio romska barn i olika åldrar.

Varför är det så många romska barn som inte trivs i skolan? Ofta känner de ingen samhörighet där, för enligt Angelina var det först med LPO-94 som grundskolan öppnades för kulturell undervisning inom läroplanens ram. Som exempel nämner hon att man kan sy förkläden istället för linnen i slöjden. Men Roma kulturklass startade redan 1993 och drog sig fram på EU-bidrag innan den fyra år senare blev en del av Nytorpsskolan.

I klassen talas barnens båda modersmål: romani chib (kelderasha-variant) och svenska. På morgnarna börjar man med romani (”barnen vaknar ju som romer och kommer till skolan som romer” förklarar Angelina), medan svenskan rår under eftermiddagarna. En modell som gör att niorna blir gymnasieklara.

Att barnen går i samma klass från förskoleklass till nian är inget märkvärdigt för dem. Så har man alltid levt, säger Angelina. Det är så barnen får i sig att ta ansvar för gruppen. Inte heller har man någon särskola, för alla barn är barn, och de ska vara tillsammans. Var och en blir sedd, och ingen blir särbehandlad.

För oss gaje (icke-romer) är det lätt att utifrån se det romska levnadssättet som en uppsättning regler. Mikael uttrycker det som att ”regelboken bär vi inom oss i huvudet, vi tycker vårt system är vackert”. Han förklarar det med behovet av social kontroll på den tiden när man reste och levde i läger med kanske 50 tält eller vagnar. Lägerlivet kräver att man håller fred med varandra, och än idag är en viktig levnadsregel att kunna ge ömsesidig förlåtelse och försoning. Det är därför man håller ”kris”, skiljedomstol. Också i skolklassen tränar de barnen att se och förstå varandras uppförande och aldrig lämna en konflikt utan försoning. De är barn - de är kloka.

I år är det 40 år sedan romerna överhuvudtaget fick rätten till skolgång. Idag finns 50000 romer i Sverige, men de känner fortfarande ett utanförskap och det tar säkert ytterligare ettpar generationer innan de kommit in i den svenska skoltraditionen. Något som i allra högsta grad behövs på den vägen är tillgång till läromedel på de olika romani-varianterna, och modersmålslärare.

Föreläsningar om Roma kulturklass och romsk kultur kan bokas här

- - -
"Det är väl rasisternas dag idag?" sa en elvaåring i Rinkeby om den 30 november. I Stockholm marscherade Svenska motståndsrörelsen redan idag, men möttes av välorganiserade motdemonstrationer. Läs en bra skildring på Nätverket mot rasism