Nio-till-tolv-årig utbildning

Röda raketer har avfyrat några häftiga sådana mot utbildningsmajoren. Mannen som säger att "Det är en 'felsyn' att alla måste bli akademiker” eller som tror att det är "'verklighetsfrämmande' att tvinga alla unga att plugga ytterligare tre år" efter grundskolan - trots att verkligheten är den att 98% av alla ungdomar gör just det.
De två procenten som inte går gymnasiet föreställer man sig gärna som hopplösa avhoppare, men faktum är att en hel del av dem har annat att göra. Åka till hemlandet ett år eller jobba i pappas företag.
Raketerna påpekar att Björklund knappast tar några initiativ för att höja utbildningsnivån i Sverige, utan att det mestadels handlar om straff och kontroll av barnen.

Med allt detta sagt är det inte så att jag anser att Vänsterpartiets förslag om obligatorisk gymnasieskola är vår viktigaste utbildningsfråga just nu. Eftersom gymnasiet i praktiken är obligatoriskt. Ytterligare ett formellt tvång tillför ingenting, varken till dem som har kommit på något annat att göra eller till dem som inte vill göra någonting alls, allra minst under tvång. Men förr eller senare måste de allra flesta läsa in gymnasiet iallafall, och då ska dörren vara öppen.
Inte för att de ska bli akademiker allihop. Utan för att en gymnasieutbildning är det minsta som krävs för de flesta yrken idag.

Grundskolan måste göras så välkomnande, intresseväckande och utmanande att kunskapstörsten bibehålls och arbetslusten varar till att börja med i nio år, så att de studerande sedan vill och klarar av att fortsätta.
En okunnig arbetarklass bidrar inte till ett lands utveckling. Det insåg den tidiga arbetarrörelsen, som på den tiden hade stöd av en och annan liberal också.