Terror, arkitektur, ritualer och romaner

Här är några minnesvärda böcker som jag läste och i vissa fall även bloggade om under förra året

Historia:
Jutta Ditfurths biografi över Ulrike Meinhof, tung och trög men nödvändig för att förstå nutidshistorien, drivkrafterna inom terrorismen.
”Härskarplanen” av Heather Pringle, följer Himmler och hans vanvettiga drömmar om germanerna, ger insikter i ondskans många sidor från den triviala till den romantiska.
Stahres ”Den globala staden”, en gedigen genomlysning av Stockholm som stad och som rörelse.

Etnologi:
”Fallet Nogger Black” av Pripp och Öhlander, om en sanslöst snedvriden mediahändelse.
Susanna Popovas bok om överklassen – nej, den var inte särskilt bra, men det finns inte mycket nytt att läsa i ämnet.
Nordiska muséets årsbok Fataburen som i år heter För Sápmi i tiden, en lättläst antologi för oss som behöver veta mer om landets ursprungsbefolkning.
Dagbok från hovet 1100talets Japan av Murasaki Shikibu, fullständigt obegripligt om färg, yta och ritual av en kvinna vars hela liv gick upp i det.
Svahns ”Sekter och hemliga sällskap”, udda men inte oväsentlig kunskap om vad som skiljer och förenar dödssekter med elitsållning.
”Kulturvägar i Dalarna”, en genomgrundlig kulturhistorisk exposé av Ulrika Allgefält med viss nördvarning – om man läser den blir man sån, ser ”högt upplevelsevärde” i kostigar och stengardister.

Det blev mycket Ulf Lundell:
Måns Ivarssons flyhänta och vederhäftiga biografi i tre delar, som kunde kortats.
”Jack”, romanen som verkar hoprafsad men som för varje omläsning visar sig vara till ytterlighet komponerad och bearbetad.
”Vädermannen”, en tegelsten trivialiteter vilket är vad Lundell beklagligtvis landat på efter den storstilade starten. Han kunde ha skrivit mer om vädret, åtminstone!

Biografi:
Werner Schmid om CH Hermansson, olidligt detaljerad och urtråkig, men skildrar en betydelsefull politisk gärning
Cynthia Lennon om sitt liv med John, allmänmänskliga observationer på veckotidningsprosa, men ex-hustrun förtjänar också att få berätta sin historia

Årets största besvikelse: Stieg Larssons Millennium-trilogi, spännande men totalt fyrkantig och renons på annan samhällskritik än ett ogillande av kriminalitet
Årets gäsp: ”Myggor och tigrar” av Maja Lundgren – varför ska jag sitta och gissa om hon är paranoid eller inte?
Årets borde ha redigerats: ”Allt” av talangfulla Martina Lowden
Årets omläsning: Nikanor Teratologens ”Äldreomsorgen i övre Kågedalen”, en lång uppstötning helvetiskt melankolisk poesi
Årets klassiker: ”The longest journey” av EM Forster som på utsökt språk intar en klart queer position

Ett Gott nytt 2009 tillönskas er, ni hundra eller så personer som läser Politik och poesi!