Det blev inget fråga folket. Vänsterpartiets och Miljöpartiets krav på folkomröstning avslogs i riksdagen. EU-grundlagen ska trummas igenom och vi kommer aldrig mer att få rösta om någonting innan etablissemanget har förlåtit oss för EMU.
Om det vore Europas förenta stater. Om alla vi folk valde president, utrikesminister, skolsystem osv. Då skulle det vara väldigt besvärligt. Ett sådant system skulle näppeligen vinna en folkomröstning. Men några anklagelser för bristande demokrati kunde vi inte komma upp med.
Nu är det istället så att vi folk ska lotsas in i ett överstatligt system utan att egentligen märka det. Vi ska fortsätta att leva i tron att det är folkvalda premiärministrar som bestämmer åt oss. Trots att makten förflyttats ”från Stockholm till Bryssel” som det brukar heta, en rätt likgiltig invändning. Makten ska flyttas från folkets valda riksdag till diverse administrativt utsedda församlingar.
På den franska landsbygden (inte precis ”bland franska bönder” men likväl bland franska bilmekaniker) framgick det strax före Maastricht-omröstningen att de gav väl fan i om makten satt i Paris eller Bryssel. Det var den lokale blodsugaren till bankir som de ville visa röven på.
I denna allmänmänskliga inskränkthet finns ett starkt drag av något liknande tröst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar