Pedagogik kan också vara ganska intressant

Besynnerligt paradoxala är de, de gamla nytänkande kunskapsflummarna, de som vill tänka nytt så att allt blir som det var förr fast utan vetskap om hur det verkligen var...
Det gäller skolan förstås. Uppryckning! manar SvD, som i ena stycket skriver att dagens lärarstuderande kan för lite om hur inlärning sker, och i nästa stycke påpekar att ämnesinnehållet är för tunt i utbildningen.
Låter plausibelt. Men tro inte att det är pedagogikämnet som åsyftas.

Lärarstuderande förr kunde inte så mycket om inlärning heller. Det fanns utbildningar som stod kvar på Skinner och Pavlov, som menade att barn tämjs eller betingas. Andra kom fram till Piaget som upptäckte att barn tänker, eller till Freud som upptäckte att barn känner.
När Haninge idag får positiv uppskattning är det för en skolpolitik som i mycket ansluter till den ryske teoretikern Vygotskij. Vissa borgerliga debattörer har jublat, i tron att det rör sig om ett nytt provsystem. Ungefär samma borgare som vill höja den pedagogiska beredskapen genom specifika ämnesstudier i allt utom pedagogik!

Jag har aldrig hört någon borgare i någon debatt driva på ifråga om vilka pedagogiska teorier grundskolan bör utgå ifrån i sitt arbete. I Danmark har man rötterna hos den kristne folkbildaren Grundtvig, men svensk skola har i avsaknad av inhemska tänkare hämtat inspiration i första hand från USA. Jag tror den målmedvetna utåtriktade metodiken av arbete och arbetsglädje à la franske Freinet hade varit bättre, men kan också instämma med dem som vill praktisera Vygotskij: hans sociokulturella koncept som betonar sammanhang och verktyg med vars hjälp barnet finner sin kunskap.

Det är möjligt att lärarstuderande fortfarande kan för lite om inlärning, precis som "förr”. Men de kan och vill säkert ta reda på en hel del. Till skillnad från de ateoretiska virrpannor för vilka det räcker med ordning och reda, enligt formeln:
”Om O & R, så kunskap.”

Men försök hålla fast i kunskapsbegreppet och begrunda det, utan att distraheras av den tankemässiga oordning och oreda som privata barndomsminnen eller fanatiskt sosse-hat förorsakar. Då bör det stå klart att det finns flera kunskaper att skaffa sig (som exempelvis kan kallas fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet) och flera sätt att skaffa dem (bland dem att se, höra, tala, göra, tillverka, tänka och använda). Under tiden är O & R utmärka tillgångar. Men de är inte målet och knappast ens metoden, utan snarare rekvisitan.

Läs även Stockholmsvänstern om att fler pedagogiska metoder behövs!