Som man frågar...

Intervjufrågorna i försvarshögskolans studie av Rosengård bekräftar första intrycket att Avdelningen för Hot- och Terrorismstudier har en bestämd utgångspunkt för sitt sökande. ”Internationella studier pekar på en växelverkan mellan islamistisk extremism och högerextremism. Huvudsyftet med studien är dock att belysa den islamistiska extremismen. ”

De som har intervjuats är: två representanter från polismyndigheten i Skåne län, tre representanter från Säpo, två representanter från närpolisen i Rosengård, fem representanter från socialtjänsten, fyra representanter från skolan, fem representanter från akademiska världen och slutligen nio representanter från områden som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet. Med viss lättnad noterar jag att även skolungdomar fått tala för sig, med något annorlunda frågor – även om jag undrar vem som har att göra med vilka tevekanaler de ser på hemma?

Här är några av frågorna som myndighetspersonerna fick ta ställning till:
? Vilka drivkrafter ligger bakom radikaliseringen (hat mot samhället/västvärlden, kriget i Irak, personliga negativa erfarenheter, osv.)?
? Vilka miljöer handlar det om? Källarmoskéer, skolor, fängelser, gäng o.s.v. Vilken inriktning (Shia/Sunni, Salafister, Wahabister etc.) tillämpas?
? Hur ser den omgivande miljön ut (invandrartätt, segregerat, hög kriminalitet, hög arbetslöshet, stark upplevd känsla av utanförskap, dåliga skolor o.s.v.)?
? Finns det några märkbara skillnader mellan olika grupper av invandrare beroende på etnisk härkomst, vilka stadsdelar de slår sig ner i, hur gemenskapen folkgrupperna sinsemellan ser ut (skiljer sig somalierna från irakierna t.ex.)? Kan du ge exempel på hur detta spelas ut?
?Finns det tecken på att kvinnor utsätts för påtryckning av extremistiska individer eller åsiktskontrollanter (att de ska bära slöja, ändra sitt beteende etc.)? Finns det områden där detta förekommer?
? Vilka grupper anses mer benägna till radikalisering? Är grupper som härstammar från konfliktdrabbade länder mer benägna än andra att bli radikaliserade, eller är det konvertiter som utgör den största gruppen?

Märk att hat mot samhället/västvärlden framställs som en känsla, något som ”bara är”, ett kollektivt moln. Medan negativa erfarenheter är personliga, individuella, och utanförskapet är något ”upplevt”. Och att etnicitet behandlas som en förklarande variabel.

Däremot tror jag det finns annat av intresse i rapporten, bland annat jämförelserna med Köpenhamn och Amsterdam. Nedslitna områden med en uppgiven och i vissa fall aggressiv befolkning är ett europeiskt problem.

Här är rapporten.