torsdag, januari 29, 2009

Självklar högerpopulism

Elisabeth Svantesson är ordförande i den moderata integrationsgruppen. I DN kommer hon ut med både självklarheter och högerpopulistiska idéer. Alla ska arbeta, alla ska omfattas av svensk lag… javisst? Emotsagd av ingen begagnar Svantesson det sedvanliga rasistiska debattknepet med låtsasmotståndarna; de som hindrar folk från att arbeta och utestänger dem från demokratiska samhället, och detta av "snällhet"!

Svantessons skiss till immigrationskontrakt går enligt artikeln inte ut på annat än att tydliggöra ömse sidors skyldigheter. Ett sådant kontrakt är inte helt obefogat, det är därför vi från vänsterns sida flera gånger har påpekat att en flykting ska vara personligt delaktig i sin introduktionsplan, att samhället ska kunna ställas till svars om till exempel språkundervisningen inte håller måttet, och att introduktionen ska likna arbete så mycket som möjligt.

Arbetet går man som bekant till varje dag, annars får man ingen ersättning för det. Men få av oss skriver under på det när vi får anställning. Vi förväntas förstå det ändå. Med utlänningarna är det en annan sak. Dem är det bäst att hålla efter.
Jag tvivlar på att man som exempelvis telefonist i Bangladesh kan sitta och softa hemmavid, men Svantesson tycks tro det.

På samma sätt är det med lagarna. Immigranterna ska skriva på att de tänker följa dem. Så att det blir tydligt, så att de förstår. Såvitt jag vet finns mycket få laglösa vildmarker kvar, så jag antar att även utlänningar är bekanta med att man ska rätta sig efter lagen. Därför borde SFI ha som samhällsuppdrag att förklara de vanligaste lagarna. Men borgarna har tidigare föreslagit en lätt-SFI som går ut på att slå i sig de viktigaste jobbglosorna. Det blir man inte samhällsmedborgare av.

Det vackraste kommer sist. ”Det får aldrig finnas någon tveksamhet om att Sverige är ett land där kvinnor är lika mycket värda som män” – vilket vi har anledning att betvivla varenda avlöningsdag, varenda tidningsläsning, varenda shoppingtur – och ”där värdeord som jämlikhet, jämställdhet och arbetslinje har en reell innebörd”.
Inget ont om arbetslinjen, men den är realpolitik. Att som Svantesson upphöja den till värdering på jämlikhetens nivå låter som en skiss av den ideala slavstaten: några arbetar, andra är jämlika.

Inga kommentarer: