måndag, maj 26, 2008

Eliten och dess kunskapsbehov

Antagningsprov för teoretiska elitklasser på gymnasiet? Förslaget är onödigt och, just, elitistiskt, så det måste finnas mycket starka skäl för att genomdriva det.
Men utbildningsmajorens motivering har ingenting med utbildning att göra. Politisk hämnd är Björklunds drivkraft: ”Vi måste göra oss kvitt den socialdemokratiska jantelagen i skolpolitiken.”

Jag har aldrig hört Björklund tala om barnens behov. Föräldrarnas krav och önskemål burkar vara genomgående i departementsskrivelserna. Skolan måste märka ungarna så att föräldrarna ska förstå om de kan nånting. Men vad barn bäst behöver eller vad forskningen visat om deras utveckling, det har jag aldrig hört ansvarig minister hänvisa till. Björklunds skolpolitik bygger på hur han tycker och känner, på egna skolminnen och hur han tror att folk vill ha det. Och motorn är ett annat partis skolpolitik, som han bestämt ogillar utan att fullt ut begripa den.

Men jag är orättvis. I denhär artikeln tar Björklund faktiskt upp elevernas behov. ”De ska inte behöva sitta och rulla tummarna för att vänta in sina kamrater.” Alldeles riktigt, och den lata lärare som fortfarande väntar sig det ska det ställas helt andra krav på - jag är inte heller främmande för testning, för att sålla fram de pedagoger som förmår ge var och en möjlighet att arbeta och utvecklas på sin nivå.

Men behövs det elitskolor? Är det så att svenskt näringsliv, vetenskap och administration har stått stilla sedan studentexamen avskaffades? Om så vore, kanske orsaken ska sökas i att elitpositionerna fylls av överklassbarn som knutit rätt kontakter i rätt kretsar, på de privata sällskapsgymnasier där bordsskicket inte störs av några akademiska krav.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Bra rutet och informativt!MVH Gladiatan

Anders Eriksson sa...

Jag är faktiskt inte helt hundra på att vi ska avfärda idén. Tyvärr har debatten blivit märklig, delvis på grund av att Björklund och hans gäng valt att kalla det för elitklasser vilket har en negativ klang (med rätta).

Men är idén att ha speciella klasser för de som är extra begåvade helt felaktig? Inte nödvändigtvis. De elever som har svårt att uppnå målen i skolan behöver extra stöd för att kunna göra det. Men även de elever som är "onormalt" begåvade behöver extra stöd, för att de inte ska stagnera i sin utveckling och utveckla negativa beteendemönster. Som situationen är, och förmodligen kommer att fortsätta vara, kommer inte pedagoger i den normala undervisningen att ha varken tid eller möjlighet att leva upp till att möta alla elevers behov.

Därför kan det vara rätt att låta dessa elever gå i speciella klasser, eller på speciella skolor, för att de ska fortsätta utvecklas. På samma sätt som vi sätter in resurser för dem som har svårt att nå upp till målen.

Det handlar inte om att öka den klassmässiga segregationen, eller att, som Björklund säger, utmana jante (som f.ö. är en konservativ idé för att hålla tillbaka arbetarklassen). Utan för att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån sian förutsättningar.

Helena Duroj sa...

njaej, jag menade heller inte att elitskolor är direkt katastrofalt. bara onödiga. de äkta begåvningarna klarar sig alltid, det är medelmåttorna som ska ha moroten på ryggen så att säga. hursomhelst är björklunds argumentation som så ofta värre än hans förslag.