Fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet

I läroplanen beskrivs kunskapens fyra former: fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet. När jag runt 1994 arbetade med implementation, som det heter, det vill säga när jag förklarade för personalen hur vi skulle arbeta,använde jag liknelsen kunskapens hus. Huset vilar på fyra pelare: fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet. Om en pelare brister, lutar huset oroväckande. Jag hade också en liten förstukvist som hette förförståelse, en portnyckel som kanske var läskunnighet, och perspektivfönster utåt som kunde öppnas vid behov: historiskt perspektiv, ekologiskt perspektiv, osv.

På seminariet i förra veckan fick jag träffa Ingrid Carlgren, under 90-talet rektor för Lärarhögskolan och läroplansutredare. Det var hon som kom på benämningen för de fyra kunskapsformerna: fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet. (Nu begagnar jag repetitionens metodik!) Sammanfattningen är utomordentlig. Ingen del går att kringgå utan att kunskapsbygget rasar. När jag gav min uppskattning till Carlgren för detta sätt att beskriva kunskap, en beskrivning som jag använt i femton år, konstaterade hon lite förbryllat att javisst var det väl bra, men så konstigt att det aldrig slog igenom.

Javisst är det väl konstigt. Sedan 1994 har läroplanen systematiskt undergrävts genom förtal. De som ville sabotera grundskolan har jobbat med monoman ihärdighet på att skaffa sig monopol på något de kallar kunskap. Utan att kunna göra annat än hänvisa till hur det ”var förr”, utan intresse för fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet.

Kamrater politiker och kolleger pedagoger, hjälps åt att återupprätta en skola för bildning medan tid är!