Tänker nationalisterna börja fira internationella kvinnodagen?
Lagom till 8 mars har Sd-kvinnorna givit ut en filmsnutt om hedersrelaterat våld.
En och en halv minut med rimmad vers – det är kvinnokamp min liv och kniv!
Sd bygger nästan alltid på myter. Här är det Sverige som “jämställdhetens land” som ska avslöjas. Lite sent påkommet kanske, eftersom vänstern i åratal har påpekat de orättvisor som råder. Då har Sd inte varit intresserade. Det är inte jämställdhet de är för, det är hedersvåld de är emot.
Det är vänstern med, men vårt synfält är vidare än så.
I filmen är förövaren inte patriarkatet, den manliga makten. Det är kulturen och mamman, och framför allt “dom” vilka de nu är, kanske svenska myndigheter. Det sägs aldrig rakt ut, det följer bara en rad rim om allt falskt och mjäkigt "dom" tänks ta sig för.
De som hyllar allt från andra länder har blod på sina händer... mässar bakgrundsrösten.
Men vilka är det som bryr sig om från vilket land ett fenomen kommer för att anse det bra eller dåligt? Bara nationalister.
Sd menar att “dom” med “vackra citat målar en falsk fasad.”
Vi får inte veta vilka citat eller vilken fasad.
Detta är ordsignaler, inte ett ställningstagande.
Direkt nedsättande och föraktfullt är deras schvungfulla: “Feghet ger respekt / i tävlan att vara politiskt korrekt.” Det gäller “dom” igen, men vi får fortfarande inte veta vilka de är, bara att en tävlan i korrekthet antas pågå bland några fega människor.
Så tar Sd kamp för utsatta kvinnor - utan att ens kunna peka ut sin fiende!
“Tänk om tolerant är ett annat ord för naiv”, säger bakgrundsrösten.
Ja, nu ska vi nog ta och tänka.
Tänk om Sd anser att intolerant är ett annat ord för mogen?
Tänk om vi har riksdagsledamöter som aktivt motarbetar tolerans?
Tänk om de vill bygga ett inskränkt, småsint, intolerant, gnälligt, fegt, ordkvackande samhälle? - där våld är förbjudet endast inom familjer med hedersrelaterad livsföring.
Titta på filmen, om du vill. Men tänk, föralldel.
1 kommentar:
Samma fenomen - oklarheten, det dimmiga "dom" - återfinnes i Hitlers Mein Kampf när han kommer in på ämnet "judarna". Skillnaden mellan å ena sidan konkretionen i attackerna på existerande politiska partier och å andra sidan abstraktionen när han skriver om "judarna" är slående.
Skicka en kommentar