måndag, mars 28, 2011

Libyen och alternativen, II

Ingreppet och angreppen i Libyen är en svår fråga, skrev jag igår. Men andra är tvärsäkra, det gäller allt från borgare som vill vara med och bomba till delar av vänstern för vilka det är oacceptabelt att lägga sig i av maskerad oljetörst. Här kommer en krönika av Guillou som benar ut frågan, utan att för den skull förenkla den. FN-resolutionen är rätt - men vad blir det sedan? Är målet ett demokratiskt Libyen, och hur åstadkommer libyerna ett sådant? Eller är målet säkrad export? Mitt i funderingarna över detta väcker så Guillou en ny fråga, en på lite längre politisk sikt mycket viktigare: För vilka araber gäller det att de ska skyddas från övergrepp? Palestinierna på Gaza-remsan har inte märkt mycket av den stora världens energiska lust att ställa allt till rätta.

2 kommentarer:

Erik Rune sa...

En FN-resolution som inte medger marktrupper och som akut förhindrar en massaker. Där funkar det för den vänster (som jag anser mig tillhöra) som är noga med folkrätten. Men USA och Nato? Det är krigsförbrytarstater som går in på ett den här gången folkrättsligt legalt sätt. Skurkar som poliser. Det bör man hålla reda på och bevaka ordentligt. Inte bra att få in sådana i Libyen.

Anonym sa...

För vilka araber gäller skyddet?
Givetvis bara för dem,som har något
hjälparländerna är intresserade av
för egen del.Olja är väl det mest efter
traktade och värdefulla för många
inblandade.Har man det..gäller kanske
inga gränser och man går över lik
för att få behålla tillgången?
Gladiatan