Det dunkla sunda förnuftet

Förslaget till ny skollag hyllas av SvD:s ledare som enbart ”sunt förnuft”. Och precis som sunda förnuftet säger den egentligen inte så mycket.
- Att kraven ska ställas på skolan, inte bara på barnen, är något jag som vänsterpolitiker länge hävdat. Därför är det riktigt att Skolinspektionen ska kunna ingripa mot skolor som inte utför sina uppdrag. Det ska bli ett system med sanktioner i sex steg där det första är anmärkning, det sista stängning. Men anmärkning (”påpekande”) är vad vi har idag, och stängning är extraordinärt och kan bara tillgripas vid uppenbara missförhållanden som kvarstår efter flera skolledarbyten. Vilka är då stegen i mitten? Minskade resurser? Det vore en kännbar sanktion men stryper onekligen förbättringspotentialen.

- Avdelning sunt förnuft är det verkligen när ”det ska anmälas till rektor om man befarar att en elev inte klarar målen. Rektorn blir dessutom skyldig att se till att elevens behov skyndsamt utreds.” Det är vad som ingår i vardagligt, att inte säga alldagligt pedagogiskt arbete. Uppföljning, diagnos, kartläggning, åtgärd. Bra att lagen ställer krav på skolor som inte utför det mest elementära, men risk för ytterligare byråkratisering av lärarnas arbete.

- En annan dunkel punkt är föräldrarnas nya överklagansmöjlighet om de inte är nöjda med ett åtgärdsprogram. Tanken är riktig, att skolan ska ha ögonen på sig för att göra sitt yttersta för att barnen ska lyckas. Men tyvärr är problemet många gånger att föräldrarna inte vill medge att barnet behöver hjälp och hellre byter skola när det börjar ställas krav. Ska den verkligen stärkas, föräldrarnas rätt att slå ifrån sig när barnet åker fast för snatteri eller mobbning?

- Nu ska privatskolorna också ha timplaner och kursplaner (även om det för den allmänna bildningsnivån vore bättre om en timplanelös skola på nytt aktualiserades). De konfessionella privatskolorna får inte längre förkunna sin religion, vilket de inte fick förut heller men gjorde ändå. Vidare får de rätten att ifrågasätta fördelningen av skolpeng. Hör Björklund: ”Jag kan inte hävda att kommunerna trixar med skolpengen, men tillräckligt många friskolor säger att det är så.” Mannen är en katastrof ifråga om faktaunderlag. Kan man hoppas på att det ”sunda förnuftet” får råda ett steg till, så att förändringar på motsvarande sätt genomdrivs på grundval av vad många kommunala skolor säger? Nämligen att privatskolorna raggar elever genom påtryckningar, att de har förtäckta intagningsprov, att de saknar plats för utelek, att de undervisar mot evolutionsläran och saknar jämställdhet...

- Slutligen var det rätten och skyldigheten för var och en att delta i alla ämnen inklusive idrott och sex- & samlevnad. Självklart. Hur ska den upprätthållas? Mindre självklart. När det som ofta gick att uppnå med förhandlingslösningar ska genomföras med tvång öppnar vi utgångsporten mot privatskolorna. Eller demoraliserar de unga genom att föräldrarna uppmuntrar dem att skolka.

Det är föräldrarna som har makten över sina barn. Sunda förnuftet säger att så måste det nog vara. Men då får man också leva med en skola som har svårt att upprätthålla normerna och fatta beslut som känns obekväma för ambitiösa familjer.

Andra som bloggat:
Christermagister om Komvux och betyg
Annarkia om elitism
Hell-man om Björklunds effektsökeri och ofinansierade förslag