Makten över barnen

I sin famösa artikel skriver folkpartisterna: ”Det finns självfallet en målkonflikt mellan å ena sidan föräldrarnas rätt att bestämma över uppfostran av sina barn och å andra sidan barnens rätt till en allsidig undervisning. Enligt internationella konventioner har familjen rättigheter att låta barnen gå i skolor som överensstämmer med deras religiösa och filosofiska övertygelse.” Sedan går Fp inte närmare in på det, utan hänvisar till valet av privatskola.

Men jag tror den dag måste komma då vi på allvar problematiserar föräldrars rätt och makt över sina barn. Då gäller det inte bara några uteblivna idrottslektioner, utan barnets hela liv. Barn som lever på gränsen till vanvård, barn med svåra sociala och psykiska störningar, barn som anmäls gång på gång hos socialtjänsten – som efter en utredning tvingas konstatera: vi hade förslag, men föräldrarna tackade nej.

Kanske måste fler barn omhändertas. Kanske måste föräldrarnas rätt att välja och välja bort inskränkas. Men det är en explosiv politisk fråga som innebär djupa ingrepp i individens frihet och strider mot EU:s och FN:s konventioner. Därför kanske vi ska ha det som vi har det. Det vill säga, att en del föräldrar gör precis som de vill. I den situationen är förhandling den enda metoden att ta till.