Vi är många, vi är gamla, stoppa föraktet nu!

Det var i början av pandemin jag hörde och verkligen tog in det; föraktet för gamla.

     Men, just gamla får vi inte längre vara. Föraktet för gamla är så starkt att ordet blivit belastat. Inte får du säga om en medmänniska att hen är gammal!

     I myndighetssammanhang kallas vi äldre. Detta är löjligt, med tanke på att en fyraåring är äldre än en treåring. Men vid pensionen blir man ”äldre” och sedermera ”äldre-äldre” vilket är så löjligt att någon borde behärska sig. Men vad ska en stackars byråkrat göra, när det är så föraktligt att vara gammal att det inte får uttalas.

     Sedan kom nyordet hela vägen från Nya Zeeland: vi är boomers (givetvis engelsk pluraländelse). Betydelsen verkar vara omstridd, men den tycks gå ut på att vi anmärkningsvärt nog lyckas med att samtidigt vara i vägen och omsprungna. Svårt att få ihop detdär, men helt kort: allt som gamla gör är fel, eftersom det är fel att vara gammal.

Det var i början av pandemin jag hörde föraktet tydligt. Det ena vuxna barnet efter det andra trädde fram och skröt om hur de låst in familjens fånar, eller beklagade sig över att sagda fånar tog sig ut iallafall. Eftersom de inte kunde förstå det nya läget!

     Detta beklagliga, men av vuxenbarnen så skickligt hanterade, tillstånd tycktes bottna i att vi människor dagen efter 70-årskalaset genomgår en total personlighetsförändring och inte längre fattar någonting, allra minst om hur man skyddar sig själv eller åtlyder enkla bestämmelser.

Början av pandemin var som en dammöppning. Äntligen var det latenta föraktet accepterat – nu var det ju för allas bästa!

     Efter det har vi på sociala medier kunnat ta del av hur omåttligt lustiga vi gamlingar är när vi famlande försöker ta oss fram i den nutida värld som vuxenbarnen bemästrar till fulländning på misshandlad svengelska.

     Vi tittar på fel teveserier, för vi förstår inte de coola serierna.

     Vi blandar ihop namnen på stora rap-konstnärer.

     Vi är dessutom så gulliga i våra valhänta försök att skriva på messenger eller dela foton.  

     Ett exempel: ”Nu har ni boomers upptäckt att det finns smileys och kan bara inte sluta. Love y'all!”

     Här borde jag lägga en riktigt ful smajlis, för vem vill bli tilltalad sålunda?

Som 65-åring är jag inte riktigt gammal än. Men jag är fullt beredd att ingå i det som politisk kategori, enbart för att påminna om att det inte är någon skam att vara i den.

     Gamlingskap är jobbigt. Att ta sig igenom varje steg på vägen dit och se glad ut ändå, det är värt respekt – inte förakt eller förbarnsligande.

     Och säg nu inte att varje ålder är svår! Att vara barn är ett helvete och att vara ung är förvirrande och att vara gammal är jobbigt, men att vara medelålders är en guldålder. Du som är det står på höjden av dina förmågor! Så se till att använda dem.

Gamla blir alla, utom de som dör (vilket säkert är det svåraste).

Tids nog blir vi gamla också dementa och senila. Det är då vi är värda omsorg.