Jurister som profeter för medborgarnas lag

Tonåringen som misshandlade en tiggare till döds döms för enbart grov misshandel, inte för att mannen dog. Rätten ansåg att ett barn inte förstår att slag och sparkar kan ha dödlig utgång. De anhöriga får inget skadestånd.

     Sannolikt hade domen sett annorlunda ut om den ihjälslagna personen varit en svensk pensionär på promenad runt Lötsjön. Detta är dock en ren spekulation.

Vänsterpartiet ställde idag en fråga till statsrådet Damberg: Kommer det att tas några initiativ för att höja kunskapen inom rättsväsendet om rasism, dess uttryck och konsekvenser?

     Exemplet som valts i frågan är en tingsrättsbedömning om att n-ordet inte är ägnat att utsätta någon för andras missaktning, hänvisande till de värderingar som gäller i dagens samhälle.

När vi vanligt folk ifrågasätter domslut tillbakavisas vi vanligen med att i juridiken tas ingen hänsyn till känslor. Där gäller endast Lagen, säger juristerna, fast förvissade om att vara dess profeter.

     Men det är inte deras lag! Den är vår, folkets. Den är instiftad till vårt skydd av den riksdag vi valt. Så profeterna måste skärpa till sig när de förklarar sina tolkningar för oss, så att vi inte förlorar förtroendet för rättsväsendet. 

     Och faktum är att det existerar ett utrymme för att närma lagen till medborgarna; det är bedömningen om en lag eller ett domslut stämmer överens med den allmänna rättsuppfattningen.

En gång i tiden var det förenligt med den allmänna rättsuppfattningen att en man våldtog sin hustru. Idag är det inte det, och lagen har gradvis ändrats för att stämma överens med de värderingar som gäller i dagens samhälle.

     De värderingar som, enligt tingsrättsbedömningen ovan, inte anser n-ordet vara missaktande. I vilket samhälle lever den tingsrätten? Vilka medborgare anser de stå för normaliteten?

Spekulerar vi medborgare i en eventuellt rasistiskt färgad värdering när det gäller domen för tiggardråpet, då avfärdas vi med att man uteslutande har följt Lagen. Men den tingsrätt som får för sig att n-ordet har neutrala konnotationer är precis lika spekulativ! Visst följer de lagen, men de tror, de tolkar, de försöker avläsa omgivningen! Och vilken jävla omgivning de tycks vistas i…

Därför är den så väsentlig, frågan om rättsväsendets kunskap om rasism. Ser man inte rasism, då finns den inte.

     Det är i det närmaste hopplöst att få en fällande dom i ett diskrimineringsmål, nyanlända pojkar och män döms oftare och hårdare än infödda och assimilerade svenskar, och detta kanske rentav är förenligt med de värderingar som gäller i dagens samhälle – men samtidigt göds och befruktas då värderingar som inte är alldeles önskvärda.

     Varför är det bra att skärpa lagarna mot våldtäkt, men inte bra att sätta åt utlänningar hårdare i domstol? – Det hänger på värderingar, och vi är sannerligen skyldiga att hålla reda på vilka vi faktiskt har!

Kunskap om lagen är en god sak. Den förstärks om jurister, domare och nämndemän har kunskap om sitt samhälle och om hur vi människor och vår uppfattning om normalitet påverkas av att ingå i detta samhälle. Eftersom rasismen är mjukt nedbäddad i vårt samhälles strukturer är den svår att få syn på. Det krävs att man kan lite utöver lagen. 

     En invändning kan eventuellt vara giltig. Att spekulera kan vara att uppställa en hypotes.

Slutligen, angående domen i tiggardråpet: Ofrivilligt dömdes pojken till livslång idioti, eftersom det nu står skrivet att han inte fattade att den man slår på tillräckligt länge kan dö.