Reagera nu! Bromölla är bara pilotförsöket

Läget i Tyskland strax före och efter nazisternas maktövertagande skildras föredömligt i Feuchtwangers bok om familjen Oppermann, första delen i den så kallade ”väntsalstrilogin”. Författaren skildrar den långsamma undergången för en grupp människor som inte vet hur det ska gå – vilket författaren inte heller visste när han skrev det!

     Väntsal.

     Eller: Tåget ska strax gå, som min stora bok om Europa heter.

Tågen gick. Vi vet vart de gick. Hur det gick.

Läget i Sverige idag innebär bland annat att det i Bromölla är förbjudet att be till Gud på jobbet. I en liten skitkommun med 13000 invånare beslutar det nationalistiska styret om inskränkningar i religionsutövningen, vilket ges nyhetsuppmärksamhet i hela Sverige. Det kan vi åtminstone vara glada för: det reageras!

Det som skedde i Feuchtwangers epos, det sker nu. Bokens figurer förefaller idag ätt naiva, trots att vi själva just nu står och glor på gradvisa förändringar.

     När flyttas gränsen? När ska vi reagera?

     Berlin var ingen liten skitkommun. Men det som genomförs i svenska småkommunerna är pilotförsök som kan komma att omsättas på riksnivå.

      När ska vi reagera? När det gäller 13000 skåningar, eller när ”vi” drabbas?

Tågen gick, och vi vet hur det gick.

Det började med inskränkningar. Vissa människor får inte göra vissa saker. I Bromölla; bönen. I andra kommuner; skolmaten, modersmålet. Det gäller ju bara vissa… ett fåtal, visst.  

     När ska vi reagera?

I Feuchtwangers Berlin reagerade inte ens de som drabbades. Inte till en början. De trodde att det gällde… ja, ett fåtal. Eller bara dem med sämre klassbakgrund. De med bättre klassbakgrund trodde att det gick att lösa genom individuella förhandlingar, eller genom att vara ekonomiskt lönsam.

     En liten tid gick det också att finna lösningar, för romanpersonerna var det fråga om månader. Då hade de med sämre klassbakgrund redan slagits på gatorna och fängslats.

I dagens Sverige har vi tid på oss att reagera. Det handlar om småkommuner. I flera fall handlar det om beslut som är rent symboliska, beslut som en kommun inte kan fatta. Just därför är det nu vi måste reagera. Innan ett fåtal småkommuner blir en region eller hela landet, innan fascisterna har lärt sig vilka sorteringsmetoder som fungerar bäst. Vi måste reagera på sådant som händer ett fåtal människor, innan det händer dig eller oss.

     Låt oss inte skriva boken om hur naiva vi var.

     Låt oss läsa och skriva om Tåget ska strax gå.

     Låt oss hindra fascisterna, denhär gången.