onsdag, maj 01, 2019

Leve 1 Maj och dess eviga värden




 Landets största 1Maj-tåg är Vänsterpartiet Storstockholm. Det är rimligt, med tanke på att det är Sveriges största kommun och region - och det största partiet i landet regerar visserligen, men går för övrigt knackigt. Uppskattningsvis var vi idag 12000.
     En märkbar skillnad mot tidigare år är att fack- eller yrkesföreningarna inom Vänstern har ökat kraftigt. Det är deltagare med egen banderoll från Transport, Seko, Kommunal, Hamnarbetarna, Handels, Byggnads…
     Inte för att fackklubbar är något nytt inom Vänstern. Men det är nygammalt. Under några år minskade deras aktivitet, och kamrater övergick till politisk aktivitet inom sina kommuner där det finns en grund för parlamentariskt deltagande. Men i och med de förvärrade klassklyftorna ökar också behovet av organisering på facklig bas, och nya fack- eller yrkesklubbar har bildats. Det är välbehövligt och stärkande för den politiska medvetenheten på arbetsplatserna. 
Lärarvänstern på vandring
Även miljö- och klimataktivismen märks tydligare nu än någonsin, eller om det är vi som ser den tydligare. I synnerhet unga, rentav barn, bär sol- & vind-plakat eller ropar hjärtskärande om sin framtid. En förbipasserande frågar om det är här Greta Thunberg är? Jag vet inte ens om hon är vänster. Får senare reda på att hon är i Ludvika för att protestera mot nazisterna. Engagemanget för klimat och demokrati hör ihop!

För övrigt var där inga nyheter i 1Maj-tåget – och varför skulle det vara det, när problemen är de samma, år ut och år in. ”Kampen ska fortsätta, rasismen ska krossas!” ”Inga fascister på våra gator” ”Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!” ”Internationell solidaritet – arbetarklassens kampenhet!”

För en socialistveteran (med >40 års medlemskap i Vänsterpartiet) är 1Maj en dag av gemenskap och nostalgi. Men inte bara det. Dagen är större än landets största 1Maj-tåg, dagen har sitt eget värde. Arbetarklassens internationella högtidsdag har firats i 130 år och är, liksom andra stora högtider under året, något mer än sina deltagare. Frihet och jämlikhet, solidaritet och rättvisa – i likhet med parollerna är de inte nya, utan lika viktiga för varje år som går. Hur kan man undgå att bli veteran, när det är eviga värden som står på spel, varje år. 


Inga kommentarer: