Stänga bron eller konfiskation - tävlan mellan grannländer

Vårt södra grannland tycks ha blivit oroliga för att halka efter. När Sverige hotar med att stänga Öresundsbron (inte långt ifrån den kulspruta som en av fascisterna talade om tidigare under hösten) bestämmer sig den danska regeringen för en hittills oprövad version i modern tid: konfiskation.

     Klocka, vigselring och mobiltelefon plus 3000 danska kronor. Varsågod, asylsökande i Danmark. Resten ska konfiskeras. Det anses inte ”rimligt” att det av skatter nedtyngda danska folket ska stå för uppehället.

     Alldeles nyss tycktes det vara självklart att vi som har ska hjälpa dem som behöver det! Danska regeringen poängterar att det är förmögna människor de talar om; folk som lyckats få med sig en del av förmögenheten under sin flykt – för att starta ett nytt företag, ett nytt liv kanske? 

     Så kan inte fattiga flyktingar göra. Att detta är orättvist har vi socialister begripit bättre än de flesta andra. Rika människor klarar sig bättre än fattiga. 

     Men inte någon regering i världen tänker gör någonting åt den ekonomiska orättvisan. Den danska regeringen har varit tydlig med en sak: att alla utlänningar ska vara lika utblottade!

Politik och poesi har skrivit om detta helt nyligen. Då när förslaget var nytt hände det att det på sociala medier sammankopplades med bilder på tänder, glasögon och skor. Konfiskationens sista stadium, långt in i Auschwitz.

     Sådana inlägg möttes av hård kritik. Låg debattnivå. Orättvis jämförelse. Dra inte alltid in nazisterna…

     Att jämförelsen är låg kan jag principiellt sett hålla med om. Den principen kan underförstås som att Auschwitz alltid är oberörbart. 

     Men vem har hittat på den andra principen: den som går ut på att rasismens kritiker alltid måste vara balanserade, hövliga och faktabaserade? Rasismen får bära sig åt hur som helst med privatpersoner och deras ägodelar, medan antirasisterna inte får säga prutt. 

     Låt då Auschwitz vila och erinra om de många innerstadslägenheter i tyska städer som, efter tvångsevakuering, tömdes på allt av värde som de fördrivna inte i all hast lyckades få med sig.

     Tredje riket överlevde länge på vanliga människors förnödenheter. Det var inte så att man kokade tvål - man kom över den i hundratusentals tvättrum och skafferier.  

Politik och poesi kan bara inte avstå från obehagliga historiska påminnelser när den danska lagstiftningen är på tal.

     Därför avslutar vi med en alltigenom sympatisk mezzosopran:

”Just nu pågår som bekant en kapplöpning mot medmänsklighetens botten... Danmark återtar idag täten när dom introducerar ’rån mot flykting’ - allt utöver mobil, klocka, vigselring och 3000kronor beslagtas av dansk polis för att ’finansiera asylprocessen’. Dansk polis ska alltså lägga arbetstid på att genomsöka flyktingarnas fickor och packning och sen sälja det dom hittar. På blocket, förmodar man. Detta är förstås ett så kallat signalpolitiskt budskap för att toppa Sveriges förslag på att stänga Öresundsbron.”

Så skriver Malena Ernman på Facebook. Tack!