Politik och poesi är lite seg för närvarande. Med löneslaveri, frivillig antirasism och skönlitterära anteckningar kommer bloggen i skymundan. Nu börjar jag till och med citera mig själv på fejsboken:
Jag borde förstås ha skrivit något om förorter! När jag listade inlägget såg jag att förorter var en tung etikett att länka till. Nåja, Politik och poesi har skrivit så mycket om förorter tidigare att det räcker för närvarande. Den som är intresserad får bläddra bakåt. Till exempel inlägg tio i en serie av tolv.
Jag jobbar i den. Det räcker just nu. Förorten går ändå aldrig ur oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar