torsdag, juli 09, 2009

Verka utan att synas - obeforskad överklass

Avslutade just Pontus Herins: I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra, en underbar titel på en fullt ut läsvärd bok. Herin är ekonomijournalisten från Djursholm som under ettpar år flyttar från innerstan till Tensta för att ta reda på hur det är. Han upptäcker att Tensta är en trevlig boplats men att han ändå trivs bäst ihop med likasinnade. Under tiden som går reflekterar han över klasskillnader, diskriminering, boendemönster och så vidare.


Jag instämmer inte med Herin i allt – i synnerhet inte när han tror sig vara den första som "vågar" diskutera segregationsproblem, vilket bara visar hur lite insatt han var från början. Men hans skildring är sympatiskt öppen och vänder på en del fördomar. Helt klart mest intressant är dock hans bilder av livet i Djursholm.

I Tensta är jag hyfsat hemmastadd och ler åt bekanta namn som om det vore en kändisspalt. Djursholm är nytt för mig, och något som författaren verkligen är väl insatt i. Här blir boken spännande som en djungeltripp: det arroganta isolatet med dess statuskamp och självtillräcklighet samt tonåringarnas fylleexpeditioner och vandalisering… vilket sanslöst ställe! Det är så man får lust att flytta dit ettpar år och skriva en bok.

Men medan Herin kunde skaffa bakgrund till sin Tensta-skildring genom att söka upp politiker, organisationer och forskare, är informationen om Djursholm ringa. När det gäller Tensta, Rinkeby, Rosengård och så vidare finns gott om stoff att ta fram, både vetenskapligt och åsiktsmässigt. Men ifråga om Djursholm, Saltsjöbaden, Vellinge och så vidare finns bara högst privat erfarenhet, så den som överhuvudtaget lyckas skaffa sig en bostad får svårt att få ihop sin bok. Ingen urban- eller IMER-forskning står till buds, inga arkiv med pressklipp. Fina människor lägger man inte under mikroskop.

När ska media och forskarsamhälle börja med saklig granskning av överklassen?
När ska politkerna fråga sig om detdär livet verkligen är nyttigt för dem?
Herin tog sig ur isoleringen om så bara för ettpar år. Vad de andra överklassarna verkar behöva är lite hjälp att komma in i det svenska samhället.

Recension av Herins bok fanns i SvD I april -08

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vi och de-syndromet..ger stoff..
till böcker m m

Kan nog vara jobbigt höra till..
gruppen kindpussare.
Kräver en viss livsstil..
inget slarv tolereras..allt skinande
rent och var sak på sin plats.
Vin till middagen-genomgående..
vem har finaste bilen..
vackraste kärringen-sånt!
Inbillar jag mej..hör inte till
jet setet och är inte intresserad
av vin och middagar.
Du har så rätt..finns nog inget
hämtain om dem..skyddade bakom
rikedomens gyllene galler..
existerar de fina människorna.
De som blivit rika genom andras svett?

Undrar fattiga Gladiatan

Anonym sa...

Helena

Varmt rekommenderad läsning;
"Det hotade huset - adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden."
Alltså Peter Englunds doktorsavhandling som visar att dagens föreställningar om och i överklassen inte uppkommit alldeles av sig själva.