För den som är intresserad av vad som tilldrar sig inom den europeiska unionen kan jag berätta att Eva-Britt Svensson, Vänsterpartiet, eller i dethär fallet GUE/NGL-gruppen är nominerad till talman av en enig partigrupp. I Bryssel pågår en spännande kampanj inför den 14 juli då valet står mellan Eva-B och en konservativ gubbe.Svenska media som annars alltid brukar hänga på när det luktar EU har denna gång inte rapporterat ett skit. Utom notisen att chansen att Svensson ska bli vald är liten.
Ja inte ökar chansen om mediauppbackningen i hemlandet sköts av sådana småskurna avundsamma minkar! Men det förstås – det är jobbigt med drivna, socialistiska kärringar som får saker uträttat.
Mer lätthanterliga politiker är till exempel lilltomten Hägglund. I en krönika på Newsmill skriver han om något han kallar ”kulturdekadensen”.
Ett så vedervärdigt ord kan bara ge associationer till ett håll, till de brunas utrensning av entartete Kunst. Men Hägglund verkar inte själv vara säker på vad han menar utan vill helst delge oss sina känslor. Han har upptäckt att kultur är viktigt, och vill att politikerna ska bestämma vilken sorts kultur som är värdefull nog att få stöd. Detta leder honom in på den gamla frågan om litterär kanon, när han låtsas att det finns somliga som vill ”gömma undan kulturskatten.” Finns det inom hela Alliansen inte en infosekreterare som kan få dem att släppa dendär tekniken att tillskriva motståndaren inbillade åsikter?
Hägglund skriver: ”De som ägnar hela eller delar av sina liv åt kulturen bär också med sig en del av vår historia. Det arv som berättar om varifrån vi kommer och vilka vi är. Det knyter ihop historien med nutid och framtid. Den skapar en gemensam identitet och trygghet, men har också förmågan att splittra och skapa oro.”
Det är lite svårt att gissa sig till vad karln vill säga med detta sentimentaliserande av kulturskaparnas samhälleliga sammanhang. Den sista meningen är en truism: kultur väcker känslor och det stämmer att den kan göra just det som står där. Hägglund påstår inte att det ena är bättre än det andra, men med hans allmänt utslätande kulturuppfattning och önskemål om statlig kvalitetsstämpel befarar jag att det är tryggheten han vill ha, inte den oroande konsten.
Så varför inte tillgripa hans egen debatteknik:
Kristdemokraterna vill förbjuda all konst de inte tycker om.
Ha!
Ja inte ökar chansen om mediauppbackningen i hemlandet sköts av sådana småskurna avundsamma minkar! Men det förstås – det är jobbigt med drivna, socialistiska kärringar som får saker uträttat.
Mer lätthanterliga politiker är till exempel lilltomten Hägglund. I en krönika på Newsmill skriver han om något han kallar ”kulturdekadensen”.
Ett så vedervärdigt ord kan bara ge associationer till ett håll, till de brunas utrensning av entartete Kunst. Men Hägglund verkar inte själv vara säker på vad han menar utan vill helst delge oss sina känslor. Han har upptäckt att kultur är viktigt, och vill att politikerna ska bestämma vilken sorts kultur som är värdefull nog att få stöd. Detta leder honom in på den gamla frågan om litterär kanon, när han låtsas att det finns somliga som vill ”gömma undan kulturskatten.” Finns det inom hela Alliansen inte en infosekreterare som kan få dem att släppa dendär tekniken att tillskriva motståndaren inbillade åsikter?
Hägglund skriver: ”De som ägnar hela eller delar av sina liv åt kulturen bär också med sig en del av vår historia. Det arv som berättar om varifrån vi kommer och vilka vi är. Det knyter ihop historien med nutid och framtid. Den skapar en gemensam identitet och trygghet, men har också förmågan att splittra och skapa oro.”
Det är lite svårt att gissa sig till vad karln vill säga med detta sentimentaliserande av kulturskaparnas samhälleliga sammanhang. Den sista meningen är en truism: kultur väcker känslor och det stämmer att den kan göra just det som står där. Hägglund påstår inte att det ena är bättre än det andra, men med hans allmänt utslätande kulturuppfattning och önskemål om statlig kvalitetsstämpel befarar jag att det är tryggheten han vill ha, inte den oroande konsten.
Så varför inte tillgripa hans egen debatteknik:
Kristdemokraterna vill förbjuda all konst de inte tycker om.
Ha!
3 kommentarer:
Driven,socialistisk kärring..
mot en konservativ gubbe?
Här vet man nog utgången-tyvärr
tippar att hannen vinner..suck!
Kulturdekadensen?
Hörde man vill drain stödet för..
vissa kulturarbetare..sätta dem
i ett vettigt arbete.
Kultur är ett vittomfattande begrepp.
Kan bli svårt sålla agnar ur vetet?
Konstnärer,författare..
Vems smak, skall gälla här?
Undrar Gladiatan
Framtidens rubrik: "Sedan Kristdemokraterna förbjudit all konst de inte tycker om har Sverige fått en mycket livligare kultursfär".
Funderar på hur svenskar i Bryssel ställer sig. Tror du att "socialisterna" ställer sig bakom EvaBritts kandidatur nu när det bara är två kandidater kvar? Jag fattar verkligen inte att medieintresset inte bara är lågt utan intet.
Skicka en kommentar