Häromdagen lyssnade jag till Per Thullberg, generaldirektör för Skolverket. Han sa bland annat:
Sveriges skola är en av de bästa i världen. 85% av alla barn går i förskola och 96% i förskoleklass trots att inget av det är obligatoriskt. 98% går från grundskola till gymnasium, och 45% från gymnasium till universitet/högskola. En utbildning som KomVux är internationellt sett sällsynt.
Thullberg jämförde med Tyskland där förskolan är på halvtid och förutsätter att en förälder, gissa vilken, är hemma resten av tiden eftersom omsorgen och helhetssynen saknas. En annan viktig skillnad är att barnen, eller föräldrarna, väljer praktisk eller teoretisk inriktning redan i tioårsåldern, vilket ger ett stort genomslag för klassbakgrunden.
På den negativa sidan: Kunskapsklyftan ökar i svensk skola, och de socioekonomiska faktorerna samvarierar med de etniska. Den nationella utvärderingen visar på en kunskapsförlust mellan åren 1992-2003.
I diskussionen som följde nämndes flera tänkbara orsaker: läraryrkets låga status, nedskärningarna i kommunerna, de ökade klyftorna även mellan vuxna, stoffträngseln inom ämnena samt valfriheten; du kan inte bara välja skola, utan även välja bort delar av innehållet.
Förhållandet mellan centralstyrning och barn-föräldra-personalinflytande kom upp som en viktig och inte så enkel fråga.
Men tänk att ingen tog upp ”flumskolan”. Kanske av den enkla orsaken att de som idag genomför utvärderingen antagligen gick i skola på 60-70-talen, så om ”flumskolan” verkligen hade funnits skulle Skolverkets undervisningsråd vara totalt inkompetenta och utvärderingen visa helt fel...
I Korea presterar barnen på global toppnivå. När Thullberg frågat skolfolk därifrån vad Sverige har att lära svarade de att det är tvärtom. ”Våra elever är jättebra på att lyckas i tester, men tänker de? Nej, de kopierar!”
I Korea har man därför inlett projektet Kreativ skola.
Om det borgerliga projektet disciplinär skola kan du läsa t ex hos Björn.
3 kommentarer:
Hej Helena! Trevligt att hitta din blogg.
Flera asiatiska länder, däribland Sydkorea, har ju tagit till sig det disciplinära systemet/samhället. Ference Marton beskriver asiatiska elevers ytinlärning bra i "Om lärande".
Lägger till en permanent länk till din blogg!
Läraryrkets låga status?
Ständigt får man höra talas om lärarnas låga status. Är det sant?
Har läraryrket verkligen låg status? Jag tror inte det. Som jag ser det har alla lärare, från småskolan till universitet i stället ganska hög status hos gemene man.
Varifrån kommer egentligen bilden av låg status för läraryrket?
kvinnoyrke. hyfsad utbildning, halvdan lön. frågan om status är dock verkligen värd att problematisera, som du gör. det kan bli ett blogginlägg till om det...
Skicka en kommentar