Det är nästan så man skulle kunna bli en liten smula irriterad; senast på Lena Anderssons tevekrönika.
Debatten handlar inte om att alla barn ska ha idrott i skolan! Det finns ingen debattör som hävdar att invandrarbarn är annorlunda och ska slippa.
Vad debatten handlar om, fastän ingen vågar säga det, är föräldrars makt över barnen. Men ta tag i det då, för helvete!
Andersson kallar samhällsdebatten för skuggboxning och vill diskutera kulturrelativism istället. Varsågod, det blir väl nästa tuffa insats ifråga om indignerade instämmanden!
När gick likriktningen så långt att det idag anses modigt och rakryggat att plädera för något som alla är överens om, till exempel skolplikt? Medan det anses mesigt undfallande att se det komplexa i en förbudslinje och i dialogen mellan individer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar