Jag såg det först hos Josefin Brink: ”Det är bättre att lyfta fram goda exempel än att bara jaga företag som är arbetsmiljöbovar”. Ja, det var inte J.Brink som tyckte det. Inte nån positivt tänkande moralist till scoutledare heller. Det var ”ansvarige ministern Sven Otto Idioti” som Mattias Håkansson i Flamman fick till det.
Brink drog parallellerna till annan lagstiftning. Exempelvis att belöna alla bilister som inte kör mot rött. Eller alla män som inte våldtar. Så kan man göra om det känns trist att harva med förbud och sånt. Hon ifrågasatte också helt seriöst om regeringen själva begripit att arbetsmiljölagen är en lag och varför lagar stiftas.
Om detta borde någon sorts konsensus råda. I en demokrati. Liksom ett buttert medgivande av vikten att lagarna följs. Men – underskatta aldrig överklassens arrogans!
Det kan mycket väl vara så att de faktiskt tror att lagar som inte intresserar dem är mindre viktiga. Eller att lagar bara ska följas av det röriga otuktade folket. Dem man stiftar lagar mot, för jössenam!
Ja, det kan mycket väl förhålla sig så att arbetsmiljölagen bland vissa skumma regeringselement överhuvudtaget inte betraktas som en riktig lag. Ty riktiga lagar försvarar egendomar och stabilitet, medan en lag som försvarar folks hälsa kan avfärdas som ”såssig” partsinlaga. Och sådana kan man skämta bort. Med positivt tänkande, moralism, scoutanda och glada knappar för rockslaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar