tisdag, februari 20, 2007

Björklund är galen och jag blir

Det är genom att studera historia som man lär sig varför EU behövs.” Jan Björklund, Fp. (Citat ur en stor intervju i SvD som dock inte lagts ut på nätet vad jag kan se). Minsann, detta kan man göra en blogg på! Finns alla möjliga vinklar, till exempel: Av alla skumma motiveringar för att utöka historieämnet...
eller: Av alla enögda björklundcitat genom historien...
eller kanske: Av alla exempel på borgarklassens inskränkthet jag hört i mitt långa och utmattande liv...
men tyvärr hakar bloggen upp sig på: Av alla gånger jag inte finner ord...

När man inte finner ord är det bäst att trappa ner. Så jag tar en treo och ett radband och intalar mig att jag kan glömma allting om historia och allting om Europa, och bara tänka på att ministrar är tillsatta för att uttrycka sina åsikter medan lärare är anställda för att undertrycka sina och att detta på något vis konstituerar en demokrati. Sedan är det dags för djupandning och en liten visualiseringsövning, som går ut på att jag under mitt yrkesliv som pedagog och skolledare av den liberala statsmakten åläggs att inom den sakliga, allsidiga grundskolan använda historieämnet som propaganda inför folkomröstningar, och att detta på något vis konstituerar normalitet... och då börjar jag höra röster.

Jag hör en gammal låt från 70-talet: ”They’re coming to take me away haha, to the happy farm, where life is beautiful all the time, and I’ll be happy to see those nice young men in their clean white coats when they’re coming to take me away, hoho, hehe, haha...”

Svårt att blogga då, med armarna bakbundna. Men jag återkommer.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jovisst är det så att galenskap ibland visar sig komplett och man hitta ringen utväg. Själv följde jag en gång delar av en c-kurs i historia om imperialism och globalisering. Den borde nog även Jan Björklund ha läst...

Anonym sa...

I stället för att komma med partipolitiskt motiverade emotionella utbrott kanske du kunde försöka reda ut vad som är fel i Björklunds uttalande? Du tror alltså inte att historiekunskaper kan lära oss något om vikten av internationellt samarbete och risker och konsekvenser av nationalism?

Thorhilds kommentar är ju helt vid sidan om ämnet. Vad håller ni egentligen på med här?