Folkmord - aldrig vår plikt

Det är ett folkmord vi är inblandade i.

Båtarna som förliser på Medelhavet. Lastbilarna där passagerarna kvävs i lastutrymmet. Utvisningarna till förföljelse, tortyr och död.

     Likgiltigheten inför de som dör.

     Rättfärdiggörandet av avvisningarna.

    

Vi lever i ett land och på en kontinent där det finns behov av att människor stängs ute med risk att dö. Vårt samhälle anses behöva det för sin egen bekvämlighets skull. Och i det läge när det finns behov av att människor avlägsnas till döds och beredvillighet att verkställa detta, om så endast genom underlåtenhet, då börjar det likna folkmord.

Trots intensiva protester från vänstern och från människorättsorganisationer valde riksdag och regering att stänga gränserna och inskränka asylrätten. Det var inte framtvingat, inte nödvändigt. De ville göra detta. För ett bekvämare opinionsläge.

     Nu säger migrationsminister Fritzon att Migrationsverket fattar egna beslut, så att hon inget kan göra. Men det är just det hon kan. Det är det hon ska! Det är politikens roll att stifta de lagar som myndigheter rättar sig efter. 

     Riksdag och regering kan återupprätta asylrätten. Men det är bara Vänsterpartiet som vill. Övriga partier tycker att situationen är nödvändig och riktig: människor ska avlägsnas!

   Därför är det ett folkmord vi är inblandade i.   

Vänsterpartiets talesperson Christina Höj Larsen skriver: ”De ensamkommande som nu protesterar sökte asyl i ett Sverige där andra lagar rådde än de som gäller när deras asylskäl ska prövas. Lagar har ändrats retroaktivt och viktiga skyddsgrunder tagits bort. Genom den tillfälliga lagen är det nästan omöjligt att få uppehållstillstånd på grund av särskilt eller synnerligen ömmande skäl. Väntetiderna är så långa att många har hunnit fylla 18 medan de väntat på besked, medan andra har fått sin ålder uppskriven på oklara grunder.”

     Den beskrivningen ska föreställa det rättssäkra Sverige.

     Landet dit de ska skickas bedöms vara världens näst farligaste.

     ”Ser vi att en stor grupp människor far väldigt illa av de lagar vi stiftat, är det vår förbannade plikt att ändra lagarna” skriver Höj Larsen.

Vänsterpartiet föreslår

• Inför en amnesti för alla ensamkommande barn som har varit i Sverige mer än ett år. 

• Riv återtagandeavtalet med Afghanistan. Afghanistans flyktingminister har vädjat till Sverige om att inte utvisa människor till Afghanistan eftersom landet inte klarar av att ta emot de människor som tvingas återvända.

• Dra tillbaka den tillfälliga lagen som splittrar familjer, skapar otrygghet med tillfälliga tillstånd och försvårar för ensamkommande barn att få asyl i Sverige.

Förslagen löser inte situationen för alla människor på flykt i världen. Men genom att underlätta för några medverkar vi inte i folkmordet. 

Aldrig mer Almedalen?

Almedalen är över för i år. Sällan har en vecka känts så lång med sina mer eller mindre nödvändiga politiska utspel. Media gjorde som vanligt sitt bästa att göra någon sorts tipstolva av det – om A säger B, kommer då C att samarbeta med D så att det påverka regeringsbildningen? När hela skiten i år endast handlade om en sak: Varför tillåts nazister medverka?

Det beryktade minglet då? Både media och privattyckare tjatar på om drinkar och småprat som om det vore en nationalangelägenhet - men även om det är lite onödigt att näringslivet smörjer in sig hos ännu fler publiker så angår småpratet faktiskt bara dem som är där.

Var fascisterna befinner sig angår däremot oss alla. Åkesson höll ett tal om den korporativistiska nationen. Den tänkta gemenskap där alla tänker ”svenskt” och ingen tänker klass (utom de rika förstås, de kan fortsätta tänka klass när de fattiga passiviserats). Om eller när Sverigedemokraterna kommer till makten (när, Kinberg-Batra?) kommer organisering på klassmässig grund att förbjudas. Det underlät Åkesson att säga, men själva meningen med hans Sverige liksom med Hitlers Tyskland är att alla är nöjda. De som i klassfrustrerad perversion inte är nöjda med enhetslösningarna som går ut över mångfalden, måste ges andra uppgifter.

Var nazisterna befinner sig angår också oss alla, och efter årets Almedalsskiva verkar det vara fler som förstått att nazister inte har något att göra i demokratiska sammanhang. Att de inte tänker låta sig påverkas, att de inte är där för att föra dialog, att de är kriminella och att de är stolta över att rätta sig efter helt andra värdeskalor än dem vi kan ha som minsta gemensamma nämnare i en borgerlig demokrati.

     Frågan är hur de någonsin kom så långt som att vara på plats utan att mötas av avsky. Somliga lägger skulden på myndigheternas naivitet, andra på strömningar av fascism inom poliskåren, åter andra skyller på klicktokiga media, och alla förklaringarna har sitt värde. Samtidigt får vi inte glömma att såväl nazism som rasism bortdefinierades efter andra världskriget.

    

När lägren befriades och plågan för vittnena var som mest akut fanns två val att göra. Antingen se det som det var: detta är den europeiska bristen på civilisation dragen till sin spets, på detta har vi byggt våra imperier.

     Eller buteljera det som skett under etiketten De Andras Oförklarliga Ondska som Aldrig kommer tillbaka.

     Vi vet alla vilken slutsatsen var. Vi vet att en övervintring har skett. Vi ser uppvaknandet idag. Läs gärna Vera Oredsson som sedan 1938 har hållit på sin rätt.

Nazisternas övertag om aningslösheten. Hos SVT.

Aktuellt gjorde en fadäs i veckan som gick, bjöd in en nazikvinna att yttra sig, hade inte kollat upp att hon är nazist. Redaktionen bad i någon mån om ursäkt, eller fick det till allmänt klant, så är den saken ur världen. SVT kan stolpa vidare på normaliseringens breda väg.

     De ville ”bara” ha tag på någon som kunde uttala sig om hur migrationsfrågan hanteras i media eftersom ”breda grupper” verkar vara missnöjda med detta, och så hittade de denhär kvinnan som de inte kollade upp, tyvärr.

     Att SVT redan från början köpt en problemformulering från nationalisterna har de inte bett om ursäkt för. Att SVT utgår från att det handlar om ”breda grupper” när det gäller nationalism har de inte ens förklarat. De tar över hela kittet från nationalisterna och ber om ursäkt för sin efterforskning – som var skandalös – men lever vidare i tron att programupplägget var bara vanlig huvudfåra. Breda grupper…

     Programinslaget är anmält.

Nazisterna medverkar numera inte bara på 1 Maj, arbetarrörelsens helgdag, utan också på Bokmässan, ett privat arrangemang, och i Almedalen, ett offentligt arrangemang. Det tycks inte i något sammanhang ha lyckats arrangörerna att finna goda skäl att avvisa dem. Eller var det aningslöshet? Hur mycket historiska samband förstår de som föreställs ha kontroll: polis, företagare, myndigheter?

     Uppenbarligen inte tillräckligt mycket.

     Normalisering är inte längre något som någon gör. Det har blivit ett tillstånd som åtminstone media blint snubblar in i.

När det gäller Almedalen var jag en av de första som reagerade och alerterade mitt politiska parti. VI KAN INTE VARA DÄR!

     Senare började jag förstå vilken skillnad det är för människor som faktiskt inte kan vara där, eftersom de är direkt hotade av nazisters närvaro, och människor som ännu har friheten att välja. Den skillnaden är absolut nödvändig att förstå för oss som är ljusa och talar modersmålssvenska.

     Den skillnaden är absolut nödvändig att berätta om.

     Av den orsaken kan jag till nöds acceptera att Jonas Sjöstedt, som leder mitt parti, sannolikt kommer att befinna sig i Almedalen som vanligt och säga det han har att säga, som vanligt. Eftersom det är värt att sägas och han är vald att säga det.

Nåja, det vore sannerligen en politisk markering om hela Vänsterpartiet bojkottade. Först tänkte jag att vänstern borde göra sitt eget arrangemang, gör jättemassa uttalanden vid färjan i Nynäshamn! Det skulle kunna gå, det skulle vara bra, det skulle… bli medialt bottennapp, som media fungerar idag.

     SVT tror redan att nationalism är huvudfåra och vänster = extrem.

     Vill vi ha ut Sjöstedt i direktsändning lär han nog befinna sig där media är.

Jag sa inte att jag gillar det. Jag sa snarare att jag avskyr och fruktar den situation vi befinner oss i. Och det är inte trollen utan SVT, media i det allmännas tjänst, som har visat upp den situationen. Genom blotta aningslösheten.

Värdefulla flyktingberättelser

Häromdagen läste jag en bok av Camilla Läckberg. Det borde jag inte ha gjort. Det är skandalöst och ur folkbildningssynpunkt helt bedrövligt att en människa som skriver så platt och trivialt tjänar en massa pengar på sina knapphändigt hållbara historier. Läckberg må vara en lyckad företagare, men ingen skribent. 


Strax efter läste jag Vill du fortfarande att jag ska åka hem? Tre flickor i Borlänge som går gymnasieprogrammet Unga Företagare, har samlat tio flyktingars livsberättelser. Enkelt och sannfärdigt låter de flyktingarna – både vuxna och barn – komma till tals, komma oss nära. Utan stora ord ger de oss fruktan, sorg och hopp.  

Ett barns illustration av hemlandet före och efter kriget

Bokens starka titel säger allt. Vill du fortfarande att jag ska åka hem? Människor som gått igenom ohyggliga strapatser för att komma hit och är djupt tacksamma gentemot sitt nya hemland och som begär så lite – eller begär det omöjliga, att få tillbaka de döda i sin familj. De kan bara hoppas på en fredlig framtid, men av andra får de höra ett föraktfullt: Åk hem! Som om de hade något annat hem än flyktingboendet i Borlänge och skolan de går i. 

Varmt tack till dem som berättat. Varmt tack till författarna som använt sin gymnasieutbildning till meningsfullt skapande. Det är en solidaritetshandling som företagsidé, och ur folkbildningssynpunkt alldeles lysande.

Boken går att beställa via länken: http://ungforetagsamhet.se/fellowship-uf 

Vill du hjälpa asylsökande i Sverige, stöd Fristadsfonden: http://fristadsfonden.se/