Det verkade inte vara så mycket att bry sig om. Högerslynglar som glor och pekar finger, klart Ida Gabrielsson blir irriterad. Men inte var det så viktigt... utom en rad: ”Intressant är det i alla fall att klasskampen nu förs i moderiktiga kläder,” säger Assarsson. Ja-ha?
Det skulle göra skillnad alltså?
Tyvärr, nej. Grabbhalvan lovar mer än han kan hålla. Inte tänker han låta sig imponeras av vänsterrörelsen, om än aldrig så väklädd. Han är bara en omedveten decimal i den pågående trenden titta-jag-kan-också-skriva-mode.
Greiders & Hedvalls Stil och politik vore säkert rolig att läsa, men känns alltför helrätt 2008. Och i intervjun med Greider görs samma trista kategorisering som i Assarssons blogg: att en trasig, ovårdad person ser ut som en typisk vänsterpartist.
Jag väntar mig inte precis att borgerskapet ska vara hyggliga emot oss. Men det vore tacknämligt om de levde upp till sin egen fina uppfostran, ty den innehöll bland annat att man inte skulle peka på människor eller genera dem genom kommentarer om deras utseende.
Det vore också roligt om någon kunde skriva om kläder nångång.
Alltså inte om var man köper kläder (”grymmaste fyndet, want!!”) som modebloggarna.
Inte om vilken livsstil du förväntas iaktta i vissa kläder ("city woman" eller ”långa lata dagar”) som modejournalisterna.
Inte om vilka ståndpunkter och statusanspråk dina kläder förmedlar, som modesociologerna.
Utan låta kläderna tala.
Estetiska, kreativa, kulturhistoriska och biografiska som de är.
- - -
Fler som bloggat: Esbati, Ung vänster
1 kommentar:
Folkdräkter från olika länder´ vore coolt-skulle förgylla sommar Sverige!MVH Gladiatan
Skicka en kommentar