Jag fick en förfrågan om varför det är bättre när sex kvinnor är ledare, bättre än sex män alltså. Det ska ju vara tre-tre, skrev frågaren. Skulle den ena orättvisan vara bättre än den andra?
Nej föralldel. Men det är märkvärdigt att den oväntade orättvisan väcker så mycket mer uppståndelse än den väntade. Att sex män har makten är normalt; normen. Tre-tre kan man med matematisk precision gå med på. Men sex kvinnor - då tar det eld i taket.
Nu tror jag inte att det gör det. Tar eld i taket alltså. Inte heller förespråkar jag att kvinnorna ska ta makten över de stackars männen. Låt oss arbeta för rättvisa. Den dagen vi erövrat den, då kan det mycket väl vara så att sex eller femtioelva kvinnor, män eller transare tar makten utan att någon tycker att det är något särdeles speciellt med det.
Eftersom vi inte är där än, lever vi med förhållandet att en grupp kvinnor kan erövra makt i vissa situationer. I de flesta andra situationer erövras den av en grupp män. Det är fortfarande det som är sakfrågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar