Förra veckan skrev Dagens Samhälle om att Anneli Philipson (V) var en av inledningstalarna på ESF, medan den borgerliga oppositionen i Malmö inte ville att kommunen skulle stöda Forum, eftersom de misstänkte det för att vara ett vänsterprojekt - där alla inte känner sig välkomna.
Det finns en hel del att säga om det.
1) Sensus, Caritas och Katolska kyrkan finns med bland arrangörerna. En stor del av talarna pläderar för individuella förändringar och personlig påverkan. Detta är inte vänster.
2) Vänsterns studieförbund och LO finns med bland arrangörerna. En stor del av talarna riktar anklagelser mot USA-imperialismen och transnationella företags rovdrift på naturen. Detta är vänster.
3) Alltså har oppositionen både fel och rätt. Men i sin kritik av nyliberalismen står ESF mer till vänster. Ska då slutsatsen vara att
4) Vänstertillställningar ska motarbetas på alla nivåer. Vänsterfolk ska inte få komma samman och utveckla samhällskritik. Mötesfrihet får inte kosta.
5) Ett av Malmö-borgarnas argument var att alla ska känna sig välkomna. Då kan inte heller höger-samlingar erbjudas, nej strängt taget kan inga arrangemang alls arrangeras.
6) Exemeplvis fotbollsderbyn. Vi som inte gillar brandfacklor, avstängd kollektivtrafik, gatuslagsmål och nerpissade rännstenar känner oss inte välkomna.
7) Slutsats med borgerlig logik: Inga fler forum. Ingen mer fotboll. Scouternas jamboree är på gränsen. Löjliga barnkarnevaler måste stoppas, alla är ju inte barn och har inte barn heller förresten. Och vad har jag inte sagt om Nationaldagen!?
Nästa slutsats är: Lugnt blir det i borgarnas Sverige.
Men välkomnande?
Visar inlägg med etikett ESF. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ESF. Visa alla inlägg
onsdag, september 24, 2008
tisdag, september 23, 2008
måndag, september 22, 2008
Romer i Europa
Roma in Europe. Ett ESF-seminarium för att finna åtgärder för verklig inklusion. Tyngdpunkten läggs oundvikligen på Italien och den senaste tidens mobbfasoner, fascistiska utstötningspolitik och ”stoppa kriminalitet med gangstermetoder” som en talare säger. I Italien lever de flesta romer i läger på usel sanitär nivå, vilket befästs av en lagstiftning som definierar dem som vagabonder. De tillhör inte de tolv minoriteter som har skydd i landet.
Gästen från Kosovo beskriver en trängd situation där romerna avvisas av både serber och albaner och beskriver staden Mitrovice, delad mellan dessa folkgrupper och med romska läger runt i stan, där romerna inte är fria att röra sig och gå till skola eller jobb.
Talaren från Rumänien vänder på kritiken mot politikerna - det största problemet är okunniga människor och vardagsrasism och en utbildning som i bästa fall lär oss tolerans, men inte att leva tillsammans. Amari Rromentza är en kultur- och utbildningsorganisation som verkar för tvåspråkiga förskolor och en interkulturell läroplan, där de stöder sig på Unescos uttalande för mångfald redan från början.
Sverige representeras av Hans Caldaras (andra fr v i bild), som beskriver romerna som skadade av tidigare myndighetsdiskriminering och idag utestängda från exempelvis arbetsmarknaden. Även han riktar in sig på situationen i Europa som helhet. Det är nödvändigt att rikta kritiken för bristande ansvar dit den ska. Inte som någon från Caritas, en av arrangörerna, som öppnade med ett lovtal till unionen: ”Arbete för social sammanhållning förenar oss med de europeiska fäderna!”
De europeiska fäder som såg sammanhållning som ”ein Reich, ein Volk...”?
Läs också ledaren om asylslökande barn i Romani Glinda
Gästen från Kosovo beskriver en trängd situation där romerna avvisas av både serber och albaner och beskriver staden Mitrovice, delad mellan dessa folkgrupper och med romska läger runt i stan, där romerna inte är fria att röra sig och gå till skola eller jobb.
Talaren från Rumänien vänder på kritiken mot politikerna - det största problemet är okunniga människor och vardagsrasism och en utbildning som i bästa fall lär oss tolerans, men inte att leva tillsammans. Amari Rromentza är en kultur- och utbildningsorganisation som verkar för tvåspråkiga förskolor och en interkulturell läroplan, där de stöder sig på Unescos uttalande för mångfald redan från början.
Sverige representeras av Hans Caldaras (andra fr v i bild), som beskriver romerna som skadade av tidigare myndighetsdiskriminering och idag utestängda från exempelvis arbetsmarknaden. Även han riktar in sig på situationen i Europa som helhet. Det är nödvändigt att rikta kritiken för bristande ansvar dit den ska. Inte som någon från Caritas, en av arrangörerna, som öppnade med ett lovtal till unionen: ”Arbete för social sammanhållning förenar oss med de europeiska fäderna!”
De europeiska fäder som såg sammanhållning som ”ein Reich, ein Volk...”?
Läs också ledaren om asylslökande barn i Romani Glinda
fredag, september 19, 2008
Rättegång mot kolonialismen
Under dagens Forum var jag på rättegången mot kolonialism och imperialism. Där fanns som sig bör jury, domare och försvarare, och framför allt en rad vittnen. De berättade om utplundring av jorden och utsugning av människorna i Ecuador, Chile, Bolivia, Kuba... En fin detalj var hur 8 mars verkar spela en viktig roll i kvinnornas motstånd och aktioner - en kampdag för feminism, inte en mediagrej eller upphottad mors dag.
På fotot ser ni en av kvinnorna som vittnade.
De tog också upp Sveriges och EU:s behandling av de papperslösa - 12 miljoner i Europa, cirka trettiotusen i Sverige. Varför arbetskraftsinvandring när vi är här? frågade de.
Guzman, en handelsforskare från Kuba, nämnde bland mycket annat att Kuba lovats hundratusentals dollar i bistånd från USA om bara jänkarna får komma in och granska. Han konstaterade torrt att Kuba tackat nej och bara bett att få slippa handelsembargot.
Hur rättegången slutade kan jag inte säga, för det var problem med tolkningen så i halvtid gick jag och drack fair-trade-kaffe istället.
En sak jag funderat på: varför måste man välja mellan rättvisemärkt och kravmärkt kaffe? Går det inte att fixa både-och?
Möjligt i Malmö
Europeiska sociala forum i Malmö. Kommer hit fredag förmiddag när det varit igång ettpar dagar, och besöker de olika arenorna.
Ohly trivs på Möllevången, medan Hanna som sitter vid bokbordet på Moriskan är glad över att allting funkar men hade hoppats på fler besökare. Detsamma säger alla arrangörer jag talar med - de hade hoppats på 20000, men 8000 är registrerade. Svårt att säga varför, Malmö är kontinentalt tillgängligt och ett Forum har alla möjligheter att göra avtryck i stan. I Paris försvann vi i förorterna och på långa avstånd, men i Malmö är det faktiskt påfallande hur många som på bussar och kaféer har ett socialt intresse - som diskuterar fackliga kulturkurser, kontaktuppgifter till Afrikagrupperna eller problemet med ekologisk distribution.
Jag blir ombedd att fylla i en enkät, ett underlag till en studie av ESF. Frågorna är intressanta och värda att fundera över: hur jag prioriterar olika demokratimetoder, vilka strategier jag finner viktigast för att göra en annan värld möjlig. Men undertonen antyder att de bästa svaren är de frihetliga, individualistiska, trevliga. Svaren som går ut på konsensus eller den enskildas påverkan på de många. Om mitt intryck stämmer, om partipolitik har kommit att bli synonymt med köra-över-folk och frihet med min-egen-frihet och att vara sams självklart bättre än osams - isåfall har liberalismen lyckats bättre än någon antiglobalist önskade, ty då definierar den även motståndet.
Detta är ett av de tillfällen när jag mer än gärna vill ha fel!
Ohly trivs på Möllevången, medan Hanna som sitter vid bokbordet på Moriskan är glad över att allting funkar men hade hoppats på fler besökare. Detsamma säger alla arrangörer jag talar med - de hade hoppats på 20000, men 8000 är registrerade. Svårt att säga varför, Malmö är kontinentalt tillgängligt och ett Forum har alla möjligheter att göra avtryck i stan. I Paris försvann vi i förorterna och på långa avstånd, men i Malmö är det faktiskt påfallande hur många som på bussar och kaféer har ett socialt intresse - som diskuterar fackliga kulturkurser, kontaktuppgifter till Afrikagrupperna eller problemet med ekologisk distribution.
Jag blir ombedd att fylla i en enkät, ett underlag till en studie av ESF. Frågorna är intressanta och värda att fundera över: hur jag prioriterar olika demokratimetoder, vilka strategier jag finner viktigast för att göra en annan värld möjlig. Men undertonen antyder att de bästa svaren är de frihetliga, individualistiska, trevliga. Svaren som går ut på konsensus eller den enskildas påverkan på de många. Om mitt intryck stämmer, om partipolitik har kommit att bli synonymt med köra-över-folk och frihet med min-egen-frihet och att vara sams självklart bättre än osams - isåfall har liberalismen lyckats bättre än någon antiglobalist önskade, ty då definierar den även motståndet.
Detta är ett av de tillfällen när jag mer än gärna vill ha fel!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)