Det blir allt svårare att leva i Sverige. För sjuka och arbetslösa iallafall. För miljardärer går det däremot allt lättare. Men om vi ser till människor med ursprung i andra länder blir det i det närmaste omöjligt.
Vi gläder oss åt Midsommar, en urgammal
nordisk högtid som för några av oss är den viktigaste på året. Att komma med
dåliga nyheter till jul betraktas allmänt som dålig smak. "Luciabeslutet" stod under många år för när S & M försämrade asylpolitiken (1989). Nu har vi fått Midsommarbesluten, men de beskrivs i media endast med ”riksdagen beslutade i en omröstning
att…”
Tre Tidö-förslag har röstats igenom, tre förslag som medför stora förändringar i den svenska migrationspolitiken:
- permanenta uppehållstillstånd ska på sikt
upphöra
- människor med ursprung i annat land måste
uppvisa god vandel (infödda får bete sig som de vill)
- människor på flykt ska anges till
myndigheterna
I stort sett samtliga remissinstanser och inom området kunniga experter har kritiserat förslagen för att vara rättsosäkra. Föreningar och frivilliga och vi som kallas vanliga människor har protesterat mot att förändringarna minskar den nödvändiga tilliten i samhället och förstör människors möjlighet att leva i trygghet. Skyddet för mänskliga rättigheter gäller inte längre alla.
Ett annat ohemult förslag, det om fängelsestraff för 13-åringar drogs tillbaka. Regeringen tänker återkomma med ett förslag som gäller 14-åringarna istället. Och vissa yrkesgrupper, däribland skolpersonal, undantogs från angiverilagen.
Regeringen backade, om också bara en smula. Varför? – Jo, tack vare protesterna från civilsamhället. ”Vanliga människor” stod inte ut med tanken på barn i fängelse. Samvetsgranna yrkesutövare stod utanför riksdagshuset och skrek ”vi anger inte!” Det gjorde hela skillnaden!
Utan engagemang stannar Sverige. Utan engagemang låser vi in oss i en bunker av människoförakt. Regeringen kallar oss ofta för extremister – men det vi verkar för är rättssäkerheten och likheten inför lagen. Begrepp som för ettpar år sedan inte var extrema, utan norm.
Protester lönar sig. Engagemang ger mod att uthärda. Gemensamt arbete skapar tillit istället för förakt. Detta sammantaget kan kallas en antifascistisk motkraft.
- - -
Fakta till texten har hämtats från Civil
Rights Defenders. De välkomnar fler som säger ifrån genom Backa Demokratin. Gå med här.