Jul utan poesi, men i barnens mun

Det blir inte mycket skrivet, varken politik eller poesi.

     Poesin är lite död, ty spänningsfältet saknas: ”Gudarna går i fältet / där spänningar sås / stegarna växer”

     Poesin skriver sig inte i harmonisk vällevnad, den privata som jag är ödmjukt tacksam för.

Politiken däremot, den är så jävlig att den undandrar sig beskrivning. När varje fenomen jag befarat, varnat för, är på väg att inträffa, då återstår endast att upprepa samma sak igen eller att skriva, vad var det jag sa. Fast jag vet ännu inte om det blir fascisterna eller de konservativa som tar över makten – och gör det någon skillnad? när de vill samma sak.

     När politiken bygger på förakt för de arbetande människorna, vad finns då att säga annat än, det är fel. Det har socialisterna sagt länge, och det verkar inte som att någon bryr sig.  

Men nu är det är jul, och julen är medmänsklighetens högtid. Ja, inte när USA bombade sönder Vietnam, inte den julen, den som du ändå har glömt eller inte upplevde och därför inte förstår. Men julen i allmänhet bär på ett budskap, och eftersom det nu är jul måste jag skriva en julblogg. Det ingår, oavsett politik eller poesi.

     Karlfeldt, han kunde skriva poesi också julen 1917. Men det blev Svart jul:

     ”'Mörkt och förbi'
     är denna jultids dova melodi”

Men ett barn kan säga sanningen:

     Flyktingbarnet för tvåtusen år sedan sa, Älska varandra.

     Det gömda barnet Anne F skrev, Det är underbart att ingen behöver vänta ett enda ögonblick förrän man börjar förbättra världen

     Det svenska barnet Greta T säger, Se till att vi får behålla en beboelig jord.

     Rinkebybarnen sjöng, Tillsammans blir vi som en symfoni

    

Valfritt barn behöver inte klicktummar för en hätsk enrading på nätet, hen säger kloka saker ändå. Så –  

     Be ett barn säga något klokt

     Ge en gåva till Rädda barnen, Fristadsfonden eller SOS barnbyar

     Håll fast vid det som är viktigt och sant  

En God Jul och bättre politik önskas er!

Julbetraktelse om okristliga socialdemokraterna

Någon julbetraktelse blir det inte, om vi med detta menar något positivt och allmänt välvilligt.Inga som helst välvilliga ord har jag att säga om socialdemokratin, enkannerligen Magdalena Andersson som tycker att de asylsökande ska söka sig till andra länder.

     Andersson försöker få detta att låta som något som är bra för de asylsökande. Hon tror att det finns större möjlighet att få bostad och utbildning i ”andra länder”. Hon preciserar inte vilka andra länder är eller var de ligger, ty hon kan inte veta detta. Hon dillar, med andra ord. 

       ”Vi kan inte ha ett större asylmottagande än vi klarar av att integrera”, säger Andersson för att få sin människofientlighet att låta rimlig. Men nu är det inte alls frågan om att vi ska integrera dem.

     I ett integrerat samhälle kan varje människa försörja sig själv, hen har möjlighet att påverka sin situation, har en berättigad tilltro till myndigheter och känner framtidshopp för sig själv och sina barn.

     Om Andersson någon gång som socialdemokratisk politiker funderade lite mer på hur vi skapar ett integrerat samhälle och lite mindre på vi och dem skulle regeringen kanske kunna göra något vettigt. De väljare hon är ute efter att ta tillbaka, de missgynnade och missnöjda som i trötthet och olust har vänt sig till nationalisterna i Sd, de skulle nämligen också må mycket bättre i ett integrerat samhälle.

Anderssons julutspel är inte ett enstaka misstag inom socialdemokratin. De har de sista två åren lagt ned möda på en orättfärdig utestängande asylpolitik (och lyckades närmast i förbifarten göra pensionsvillkoren ännu sämre, så att ännu fler människor överväger att rösta Sd!) och så sent som i förra veckan var Morgan Johansson ute och kackade på muslimer. Vad vi har att göra med är aktiv, överenskommen socialdemokratisk attityd.

     Ge upp om det stora partiet! Där finns ingen anständighet kvar!  

     En julbetraktelse kan annars låta som detta, om familjen som utvisas på julafton.

Kanske kan jag göra blogginlägget till en julbetraktelse om vi tänker oss tillbaka till flyktingbarnet för tvåtusen år sedan. Han som, tack vare främlingars välvilja i ett annat, främmande land, fick möjligheten att växa upp och bli Gud och människa.

     Han som lärde oss att allt det vi vill att andra ska göra för oss, det ska vi också göra för dem. Han lärde oss att när vi är i nöd och ber om hjälp, då ska vi inte behöva höra: Gå till någon annan!

     Honom kan vi alltid vända oss till, för att stå ut. Men vill vi ha en beboelig värld, vill vi ha ett integrerat samhälle, då måste vi hjälpa till själva.   

Jul i Betlehem

“Korset restes redan i Betlehem. Och krubbans plats är på Golgata.”
Så skrev Dag Hammarskjöld. Det ligger både politik och poesi i det, förutom religion.

Poetiskt vinklat säger det att alla tider är samtidigt och det som hände då, händer nu. När barnet föds höjer Döden taktpinnen och slår in tempot för barnets färd i det brusande flöde som är livet tills Maestro slår av.

Politikens vinkel är tårarna hos mödrarna i Gaza, tårar som inte får räknas om hennes döda barnen kastat sten över gränsen, gränsen som är en mur över vilken de visa inte kan ta sig fram.
Krubban i Betlehem, ett hot. Vilka barn ska få leva idag?

Sett ur religionens vinkel talar citatet om livet och döden som den stora cirkeldansen. När bebin drar sitt första skrik börjar plågan, när askan efter en kropp hamnar i jorden kan nytt liv spira.

Korset restes redan i Betlehem, och krubbans plats är Golgata.
Varje födelse och död är länkar i ringen, i det under vi alla är delar av.

När alla tågen gått

"När alla tågen gått och alla klockor stannat”
skrev Erik Lindegren i sitt utsökta stycke Arioso.
Vilket i vid bemärkelse påminner om julen 2010

när människor väntar och längtar över hela vårt avlånga land

som aldrig verkat så avlägset.

När alla tågen stannat och alla klockor gått

sitter ett folk av familjer och väntar på varandra

på insnöade stationer och dikesrenar.

När alla tågen stannat får käcka systersöner

via tevenyheterna framföra julhälsningar till sina släktingar.
När alla klockor gått sitter vi med en jul i knäet,

ty den kommer av sig själv, oemotståndligt

och när alla klockor gått ett varv till tar sommaren oss i famnen,

vilket är det viktigaste som finns.

När alla tågen gått, kommer ett till!

God jul till er alla, poeter, tågluffare och verklighetens folk
från upp-till-kamp-tomten och den klingande Mozart
- politik och poesi -

Födelsedagspresenter

Beskriv de nyförälskade i storstadsnatten - som Lady & Lufsen, förstås. Håll frågesport i familjen: ”Vad stod det på matadorens bröst?” Svaret var förstås... ja du vet själv, ”Daisy”. Och när vi åkte hem från jobbet fredag eftermiddag skrek vi: ”Mot Sherwoodskogen!!”
Så låter vår generation vars jular inleds av Disney klockan 15 den 24 december. Teveprogrammet som är som julen själv - tjatigt, inskränkt, bullrigt och alldeles... alldeles underbart.

En jul rasade det bomber över Hanoi. En del av oss glömmer det aldrig. En annan jul snöade det i Betlehem. Det såg komiskt ut i teve men var det inte, sett ur klimatperspektiv.
Julhändelser fastnar i minnet.

Hur förklarade vi julen för barnen i Rinkeby? De kände dess laddning, de tyckte om ljus och presenter och att ta in träd i lägenheten var roligt. Men detaljerna ingick inte i någon för dem bekant helhet.
I Luciatåget ändrade vi ordet ”oss” i Stilla Natt till ”er är en frälsare född”. Då kunde de muslimska och buddhistiska barnen sjunga med. Om barnen kände sig säkra på att inte själva häda, unnade de gärna oss svenskar glädjen att Jesus var född. De hade inget emot honom.
Jesus gjorde fenomenet Jul lättare att förklara: Det är Jesus’ födelsedag.
Barnens reaktion var, att då gick det väl bra. Klart han ska få sina födelsedagspresenter!

Det finns praktiska vinster med att fira jul. Vi får vila några dagar strax efter vintersolståndet, och det är lite renare hemma om vi nu har ett hem och har orkat städa det. Det finns också seriösa skäl till att inte fira jul, till exempel den orättvisa världsordning vi är insnärjda i. Men det är vi dessvärre varje dag. När skälen vägs mot varandra blir bara det enklaste kvar. Vem nekar ett barn födelsedagspresenter?

Att julen är heterofamiljens högtid såg de tre i Betlehem till. De som ingen familj har känner sin ensamhet ännu svårare, medan vissa kärnfamiljer firar genom att klå upp sina närmaste. Den magiska triangeln i Betlehem hade ingen aning om vad de satte igång – utom möjligen modern, hon som gömde och begrundade. Men ett barn blev fött, och det barnet ger vi födelsedagspresenter.

Ljus och glaskulor och hela träd kan vem som helst ta emot. Men också den kallaste ångesten är en tribut åt babyn i stallet, och förtvivlans vådeld kan bara Modern förstå.
Hur vi firar jul är privat. Men allt vad vi tar oss för dessa egendomliga nätter av stjärnstunget mörker, kommer med eller mot vår vilja att vävas in i den Jul som för länge sedan blev större än oss själva.

Texten publicerad som krönika på Estradpoesi -04

Allt du vill ha kan du få

Ser du på Kalle Anka på julafton, eller hatar du det repetitiva eländet? Nordiska muséet har just nu en förfrågan om hur vi minns programmet, om det spelar någon roll för oss, om det påverkat jultraditionerna. Det ingår i en större undersökning om nya traditioner där även Nobelfesten, Vasaloppet och Melodifestivalen ingår. Vem som vill kan gå in och svara och få en gratisbiljett för besväret.

När jag var liten tog det flera år för oss barn att få Disney-traditionen att slå igenom. Äldre släktingar morrade över att vår familjefest eller midvinterblot skulle styras av en nordamerikansk seriefigur. Hos oss, bland konstnärer och kommunister, var det närmast en subversiv handling att se tecknad film.

Kanske är det därför jag än idag är djupt fascinerad av hur disneytecknarna lyckas koreografera bilderna till sammansatta musikalnummer. Liksom av den sagostämning som de bästa filmerna bevarar.

Bild: Allt du vill ha kan du få, HD-98

Adventskalender

Svart är natten
svart är tomten
tipp tapp
Glögg med rakí
torgfryst mandarin
nötskinka, julbörek
saffransrisgrynsgröt

Varning! i kyrkan
tipp tapp
stör ej
Det är Döda Svenskar
Under Stenarna

Baby Jesus är
på biblioteket
Änglastege
Under palmen Meryam
syriansk keramik
Bibelblandning
Han ska få sina födelsedagspresenter
signe honom
välsigne oss
bevare mej väl

Svart är natten
högst är granen
i fönstren Tusen och ett juleljus
röd blip gul blink grön
i takt till Stilla stilla natt
glatt i glas
zigenarkristall

Länge Leve Eviva Lucia
Miss Latin America
Maria Dolores Sol y Sombra Santiago de Chile et Cetera Etcetera
exotisk lingonkrans ett minne för livet
för hon ska
flytta
hem igen

ur Rinkebysvit -98