Tysk vår

Aldrig aldrig aldrig
aldrig ger vi opp!
Tyskland avvecklar kärnkraften till 2022
Vi står som trän med djupa djupa rötter
och aldrig ger vi opp!

Miljöminister Carlgren tycker inte att det är så bra. Ska han säga, han som borde tycka det är skämmigt att rädslan hos de konservativa gör Tyskland till ett förgångsland idag.

1980 ägde den svenska kärnkraftsomröstningen rum. Nej-sidan skulle antagligen ha vunnit om inte Socialdemokraterna börjat leka med en medelväg. Hur en avveckling med förnuft ser ut? Som dagens kärnkraftsberoende Sverige.

Tyskland kommer att få problem, varnar Carlgren. Javisst, ju längre man väntar desto svårare blir det. Om det inte tar slut med en hejdundrande härdsmälta förstås, för då är allting slut.
Aldrig ger vi opp!

Aldrig aldrig aldrig, aldrig ger vi upp!

Egentligen bloggar jag idag på Sveriges resurser om förortens skola.
Men det händer en del annat:

Grodperspektiv bloggar om härdsmältan i den svenska debatten.
Ministrarna Olofsson och Carlgren skriver på Centerns hemsida om hur säkert det är med kärnkraft. Åtminstone i Sverige.
"Säkerheten kommer alltid främst när det gäller svensk kärnkraft och ingen skall behöva tvivla på detta."
Sånt blaj presterar idag det en gång gröna parti som en gång var kärnkraftsmotståndare. Skamlöst ynkligt!
Lovar Centern också att Sverige alltid kommer att slippa ifrån orkaner med långvariga strömavbrott, och att det aldrig mer ska blåsa från Tjernobyl?

IDAG onsdag 16 mars klockan 18 är det manifestationer mot kärnkraft över hela Sverige. Stockholmarna samlas som vanligt på Sergels torg. Laholm och Härnösand har också kommit igång. Den som inte hinner göra ett större arrangemang kan ta med sig vännerna ut på torget och sprida budskapet!
Solmärken finns att ladda ner från nätet, och flygblad finns på hemsidan för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen.

Aldrig ger vi upp! Länge leve livet!

Sannolikheten smakar aska idag

Den ohyggliga situationen i Japan lämnar smak av aska i munnen.
Minns du Harrisburg -79? Tjernobyl -86? Fukushima -11?
Haveriet i Harrisburg påverkade den svenska kärnkraftsdebatten inför folkomröstningen. Men den gången var de radioaktiva utsläppen ringa.
Efter Tjernobyl-katastrofen slog den stora skräcken till. Då hade vårt land redan valt denna ytterst riskabla väg.
Och om en härdsmälta inträffar i Fukushima - vad säger vi då?

I en faktarik artikel påpekas att åtskilliga kärnkraftverk världen över ligger i jordbävningszoner. Tyvärr - sannolikheten för radioaktiva katastrofer ökar drastiskt när orkaner och flodvågor blir vanligare på grund av den klimatförsämring som vi människor redan bidragit till.

Väsentlig kritik och viktiga frågor finns hos Approximationer och Lena Sommestad.

”Det är nästan säkert att det inte kommer att hända i Harrisburg igen, iallafall inte samtidigt som förra gången.”
Tage Danielssons klassiska monolog om Sannolikheten finns här

- - -
Att fortsätta bre ut sig på temat vad-var-det-jag-sa ligger inte för Politik och poesi. Men Guillou gör det mästerligt, och denna gång har han något mycket viktigt att säga om terroristdomen mot folk som inte var terrorister.

Intresse bakom

Blev orolig igår när jag läste om vindkraftens masslakt på fåglar. Läste sedan Effektmagasinet som erbjöd både fakta och rimliga proportioner.
Vindkraft dödar fåglar. Det gör även sorkar, katter, bilar, fönsterrutor och kraftledningar, och rotorbladen utgör inte det största hotet.

SvD följer upp idag med ännu ett hotscenario av vindkraften som byggs i värdefulla skyddade områden och rena naturreservat och saboterar våra sista sällsynta ödemarker.
Men läser man riktigt noga är det inte vindkraften som är farlig för nationalparkerna. Kraftverken behöver byggas där det blåser mest, ty ”med en starkare euro, fallande elpris och mindre betalt för elcertifikat minskar vinstmarginalerna för vindkraft”.
Profiten, det är den som driver fram naturvidriga lösningar.
Det är som vanligt, med andra ord. Och starka intressen från kärnkraftslobbyn anas bakom artiklarna.

”Intresse bakom” anas också i Liljevalchs' sommarutställning om IKEA. Med en sponsorsumma om 3 miljoner.
Visst kan man göra en utställning om hur design och material, marknadsföring och prissättning utvecklats inom detta jättelika företag. Granska dess påverkan på vår miljö såväl inne som ute. Men av tidningsartikeln att döma är det inte detta Liljevalchs gjort. De har helt enkelt ställt ut prylar från IKEA. För att locka folk. Som sedan lockas till de stora varuhusen söder och norr om Stockholm där man får köpa prylarna, antar jag.
Som om vi inte snart har köpt nog. Eller sett nog med fula grejer utan att behöva ha dem på museum också.
Eller om det vi ser är det rörande förhållandet att liten fristående kulturinstitution kan hjälpa gigantisk multinationellt företag att gå runt!
Tack tack, puss puss!

Läs även Pamflett om mer eller mindre rättvis kritik av vindkraften
eller Stockholmsvänstern om IKEA, reklam och kultur