Blev påsprungen av glada moderater som ägnade sig åt lite basarbete i det innecentrum där man aldrig brukar få tillstånd att stå. Jag tackade nej till deras flygblad med motiveringen att jag är socialist, och fick mig ett hånflabb rätt upp i ansiktet.
Därför satt Aftonbladets ledare bra. De har noterat att moderaternas framtidsdrömmar är nostalgiskt fixerade vid en tänkt dåtida trygghet. Samma gren som Sverigedemokraterna excellerar i. Konservativt och inskränkt, manipulativt riktat rätt in i människors oro och ängslan.
Ängsliga människor finns det gott om i varslens tid. Borg månar om deras sysselsättning, att de ska få något att göra. Deras försörjning talar han tyst om. Och Schlingmann har inte sett längre runt kvarteret än att han tolkar tidens oro såhär: "Människors funderingar i dag handlar om den egna privatekonomin. Kommer vi ha råd med den där nya diskmaskinen?"
Nu börjar det bli dags för hånflabb.